År 2009 hade dokumentärfilmen Bananas!* premiär. Filmen skildrar rättegången i en långdragen konflikt mellan nicaraguanska bananarbetare och fruktföretaget Dole, där skadliga bekämpningsmedel anses ha gjort bananarbetare sterila. Bananas!* skapade debatt inför premiärvisningen vid Los Angeles filmfestival, då Dole ansåg att filmens innehåll bar på osanning, och ville stoppa filmen. Efter visningen stämde Dole filmens regissör Fredrik Gertten, producenten Margarete Jangård och filmbolaget WG Film. Detta blev starten på en kamp mellan ett företag och ett journalistiskt arbete, och en medial uppståndelse blev till. Den här uppsatsen undersöker hur tidningar i USA och Sverige rapporterade om konflikten kring Bananas!*. Tidningarna Los Angeles Times och Sydsvenskan analyseras för att ta reda på hur olika karaktärer i konflikten framställdes. Breven och den stämningsansökan som Dole skickade, där företaget uttryckte sin misstro gentemot filmen, analyseras även för att ta reda på hur Dole ramade in händelsen och hur detta kan ha påverkat tidningarnas rapportering. Detta med hjälp av teorier som framing, nyhetsvärdering och nyhetsretorik. Resultatet av denna undersökning visar att framställningen av karaktärerna skiljer sig åt i de två tidningarna. I Sydsvenskan är den generella framställningen av Fredrik Gertten positiv och av Dole negativ, medan framställningen av bananarbetarna och advokaten Juan Dominguez blir något positiv. Los Angeles Times framställer Dominguez, och delvis bananarbetarna, på ett negativt sätt, medan Dole och Gertten till stor del blir neutrala i dessa artiklar. Undersökningen visar även att Doles inramning av konflikten kan ha påverkat vad tidningarnas rapportering fokuserade på, där Sydsvenskan fokuserade mer på Doles felaktiga agerande och deras stämningsansökan medan Los Angeles Times rapportering överensstämmer med Doles inramning.

Malmö har under de senaste åren varit hårt bevakat av media, detta på grund av olika händelser som betraktats som gänguppgörelser, skjutningar, mord och vapenbrott. Detta har väckt opinion, från medborgare och medier där det diskuterats flitigt hur problematiken ska lösas. Sydsvenskan, som är den största dagstidningen i Malmö, har varit en informationskälla för sina medborgare under denna mediedefinierade kris. Jag har undersökt hur publiken i allmänhet har känt och resonerat kring denna rapportering, begränsad under tidsperioden december 2011 och januari 2012. Under dessa två månader har jag kategoriserat det nyhetsmaterial som Sydsvenskan publicerat på deras nätbaserade upplaga under rubriken ”Malmö” under nämnd period. Vidare har jag presenterat ett urval av artiklar för tio respondenter där fem har läst artiklar fokuserade på trygghet och resterande har läst artiklar fokuserade på otrygghet.Med hjälp av teorier som skildrar mediers utveckling där marknaden och de ekonomiska intressena blivit viktigare än själva produkten vill jag förklara varför Sydsvenskans rapportering domineras av kriminalreportage och brottsjournalistik. Jag vill också påvisa genom framing och agenda-setting teorier varför respondenterna jag intervjuat tenderar och inte tenderar att följa det resonemang som förs i de artiklar jag presenterat. Jag vill också belysa det engagemang och den kritik som respondenterna riktar mot medier i allmänhet och Sydsvenskan i synnerhet när det kommer till deras rapportering om Malmö.Uppsatsen består av en mindre kvantitativ undersökning där jag sorterat de nyhetstexter som Sydsvenskan publicerat under december 2011 och januari 2012 under rubriken ”Malmö”. Artiklarna är nedbrutna i olika kategorier utefter brottstyp och övriga nyheter. Materialet visar att Sydsvenskans kriminalreportage, det vill säga uppföljningsartiklar på brott, ökar markant efter årsskiftet. Materialet påvisar också i vilken utsträckning Sydsvenskan rapporterar om brott. Uppsatsen består också av intervjuer med tio respondenter med olika geografiska tillhörigheter och deras reflektioner kring två teman; känsla och den journalistiska texten. Där har de fritt fått diskutera kring den betydelse rapporteringen har haft för deras uppfattning om Malmö.

Allmänintresset för miljö- och klimatfrågor har ökat de senaste åren och från många håll ställs det större krav på media att rapportera mer om de här frågorna. Med det i åtanke undersöker studien hur tidningsredaktioner kan arbeta för att integrera miljö och klimat i den vardagliga nyhetsrapporteringen. Utifrån Sydsvenskans miljö- och klimatsatsning Vårt klimat, vår miljö från augusti 2018, är syftet att undersöka om satsningen påverkade reportrarnas kunskap och deras vidare rapportering av miljö- och klimatfrågor. Undersökningen gjordes med hjälp av kvantitativ innehållsanalys av tidningens miljö- och klimatrapportering under sex månader och en kvalitativ intervjuundersökning där fem reportrar på tidningen intervjuades angående arbetet med satsningen. Resultaten visar att Sydsvenskans rapportering om miljö- och klimat ökade efter satsningen. Det går dock inte att säkerställa sambandet mellan den ökade rapporteringen och satsningen, då den troligtvis hade ökat i samband med en konstaterad generell ökning i svensk media av de här frågorna under samma period. Reportrarna upplevde en ökad kunskap, dock verkar inte engagemanget på redaktionen ha upprätthållits och studien diskuterar hur arbetet med fortsatt rapportering skulle kunna se ut. / The general interest for environmental and climate issues has been on the rise the last several years and demands for media to respond with a wider coverage have risen with it. This study investigates how the editorial staff of a newspaper can work to increase reporting regarding the environment and climate in their day-to-day reporting. Did Sydsvenskan’s climate and environment push ’Vårt klimat, vår miljö’ from August of 2018, affect journalist’s knowledge and further reporting of these issues? A quantitative content analysis of the reporting regarding climate and environment spanning a period of six months and interviews with five reporters employed by the newspaper were carried out. Results show the reporting of climate and environmental issues increased after the push. However, correlating the rise of reporting with the push may be impossible, as the reporting likely would have risen in any case with the general increase of media coverage the climate and environment got during this time period. Journalists interviewed reported a rise in their knowledge specific to these issues, however the commitment of the editorial staff seems to have been neglected. Finally, this study discusses possibilities of future reporting regarding climate and environmental issues.

Detta är en fallstudie som undersökt journalister på nyhetsredaktionen Sydsvenskan. Uppsatsen innehållernetnografisk undersökning samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Kvalitativa intervjuer har undersökt hur journalister hanterar trovärdigheten vid publicering av nyheter på Facebook, samt hur de arbetar för att öka sin trovärdighet. Dettaför att kunna utröna journalisters förändrade arbetssituation i och med att tekniken har utvecklats. Netnografisk metod har använts för att ta reda på spänningar och likheter mellan resultatet från intervjuerna och Sydsvenskans Facebook konto. Slutsatsen som kan dras av denna uppsats är att journalister inte ser sin upplevda trovärdighet som ett problem och att journalisterna är positivt inställda till Facebook. Dock finns det meningsskiljaktigheter mellan respondenterna om huruvida Facebooks tvåvägskommunikation är rätt väg att föra samtal med läsaren med,resultatet visar ävenatt de inte arbetar aktivt med att öka sin trovärdighet. / This is a case study that researchedjournalists on the news editor Sydsvenskan. The thesis contains a netnographic methodand qualitative semi structuredinterviews. Qualitative interviews have investigated how journalists handle the credibility of publishing news on Facebook, as well as how they work to increase their credibility and to investigate journalists' changing work situation as technology evolves. Netnographic method has been used to find tensions and similarities between the results of the interviews and Sydsvenskan's Facebook account. The conclusion that can be drawn from this thesisis that journalists do not see their perceived credibility as a problem and that journalists are positively tuned to Facebook. However, there are differences of opinion between respondents about whether Facebook's two-way communication is the right way to make conversations with the reader. The result also shows that they do not work actively to increase their credibility.

The purpose of my dissertation is to study an example of a depiction in local media of atroubled school. The dissertation examines the newspaper Sydsvenskan and its reports on thecase that developed from the events taking place around the Gustav Adolf’s school inLandskrona. The starting points for the media coverage began on the 18th of January 2007when the school was closed down. This paper follows Sydsvenskans reporting from that dayand the following fourteen days, until the 1st of February. The dissertation focuses onproblems such as bias and generalizations that arise in the media or more specifically inSydsvenskan during this event. The purpose of the dissertation is to examine how a singleturbulent event was portrayed in a large local newspaper and to see if the coverage wasbalanced. A variety of newspaper texts, ranging from articles, editorials and letters to theeditor are examined using critical discourse analysis, as developed by linguists NormanFairclough and Teun van Dijk. The method attempts to draw lines between the use oflanguage and the exercise of power. My results were divided in two sections, one on racismand one on political bias. Connecting the material to theories on hidden racism as describedby van Dijk and the Swedish sociologist Birgitta Löwander, I did not find the reports racist orstereotypical, in fact there are very few references to ethnic divisions in the material.However, there is a clear political bias regarding who is represented in the paper. Politiciansfrom Folkpartiet get more space in the reports than their political counterparts, They arefeatured in more than half of the articles. The political bias is not otherwise present in thecontent, and what is being said is more nuanced than who is actually saying it.

The purpose of this essay has been to study if all the districts in the city of Malmoe get to be seen in the city’s biggest newspaper, Sydsvenskan. Is the reporting proportional? What images is the newspaper offering the citizens? Do they match the reality? Or are some parts of Malmoe in the dark, in a media shadow? Research done in the past has shown that Stockholm in many ways is in a media shadow. The same pattern was shown in Gothenburg. It has also been argued that the district Rosengård in Malmoe has suffered the same treatment. This essay studies if this also applies to the whole city of Malmoe. With a quantitatively and a qualitatively perspective, four weeks of articles have been analyzed. This essay holds the answers to what subjects and which people are represented in the paper. It studies if the reporting is proportional and explains what images are offered from the different parts of Malmoe. The conclusions show that several parts of Malmoe are in a media shadow, exposed to unilateral and in some cases non-existing reporting, leaving the citizens with an untrue image of their city.

In the autumn of 2015 a huge amount of refugees were on the run to Sweden. The news media described the situation as a refugee crisis and border controls were initiated. The aim of this study was to examine how two Swedish newspapers, one national and one local, portrayed refugees at the time when the border controls were initiated in Sweden. The questions examined were: How are the refugees portrayed, what are the similarities and differences between Dagens Nyheter and Sydsvenskan’s portrayal of the refugees? To approach this we made two different analysis of reports from each newspaper, three from Dagens Nyheter and two from Sydsvenskan. We did a framing analysis on the text and a semiotic analysis on the pictures. Findings show that the portrayal of refugees are very similar in both newspapers. The refugees are described as inferior, but at the same time brave, well-educated and hopeful. We also found that refugees often are portrayed as “the others” and the citizens of Sweden are portrayed as “we”. Although the similarities outweighs, we found some interesting differences in the newspapers portrayal of the refugees. For example, in Dagens Nyheter the hopefulness is combined with a positive and joyful approach, while Sydsvenskan describes the hope with an uncertainty and concern about the future.

Denna undersökning beskriver hur mediebilden av Migrationsverket, Polisen och Malmö stad sett ut i rapporteringen om flyktingkrisen i tidningen Sydsvenskan under hösten 2015. Syftet med undersökningen är att beskriva hur respektive myndighet framställs i Sydsvenskans rapportering samt att lämna ett bidrag till forskningen om mediernas rapportering vid kriser.Undersökningens metod är kvanitativ innehållsanalys i kombination med kritisk diskursanalys. I urvalet ingår 100 artiklar om flyktingkrisen under perioden september till december 2015. Artiklarna som analyserats handlar huvudsakligen om tre händelser; Malmömässan som tillfällig ankomsthall för flyktingar, ID-kontrollerna vid Danmarksgränsen och ensamkommande flyktingbarn.Myndigheternas framställning i medieinnehållet är fragmenterad; samtliga anges ett positivt aktörsbehandlingsindex men de utsätts också för negativ kritik, både internt och externt. Migrationsverket behandlas övervägande neutralt i rapporteringen och fick stort utrymme att själva komma till tals, och beskrivs som en myndighet som påverkats av externa faktorer och som en problemlösande kraft i situationen på Malmömässan.Polisen behandlas också till största delen neutralt och beskrivs som en myndighet som på grund av externa faktorer och bristande resurser inte kan utföra sitt uppdrag med ID-kontroller vid Danmarksgränsen, och blir snarare en del av problemet än dess lösning.Malmö stad kritiserar externa aktörer i större utsträckning än de andra myndigheterna, framförallt för den ojämna ansvarsfördelningen i mottagandet av ensamkommande barn. Rapporteringen ger mer utrymme för tolkningen att Malmö stad är ansvariga för barnen och framställs som den viktigaste aktören för problemets lösning. Problemen som utmålas i rapporteringen om respektive myndighet utmanar bland annat idéer om det svenska välfärdsystemet, myndigheternas makt och strävan efter kontroll samt föreställningar om sociala skyddsnät.

Studiens syfte är att genom en kvantitativ innehållsanalys ge svar på vilka artikeltyper och nyhetssammanhang som oftast förekommer för judendom, kristendom och islam – de tre abrahamitiska religionerna – i tidningarna Svenska Dagbladet (SvD) och Sydsvenskan (SDS) för perioderna april 2002, oktober 2002 och motsvarande för 2012. För att nå ökad förståelse för resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen har intervjuer genomförts med en ledarskribent från vardera tidning samt med en representant från vardera religion. De intervjuade har bland annat fått ge sin uppfattning kring hur religionsnyheter ser ut idag jämfört med tio år sedan. Den kvantitativa studien består av 283 analyserade artiklar, av vilka 118 behandlar islam, 109 kristendom och 56 judendom. Kristendom dominerar för inrikesnyheterna och islam för utrikesnyheterna. Inom de inrikesartiklar som berör islam dominerar sammanhanget diskriminering, medan kultur och antisemitism utmärkte kristendom respektive judendom. För samtliga religioner är de dominerande sammanhangen för utrikesartiklarna annat och krig eller konflikt. I båda kategorier dominerar islam. De största skillnaderna åren emellan är antalet artiklar om Israel-Palestina-konflikten samt förekomsten av artiklar som rör antisemitism. Analyserat utifrån tidigare forskning och nyhetsvärderingsteorier tyder resultatet på att religiösa händelser är svåra att göra nyheter av, varför religionerna, och då särskilt islam och judendom, ofta förekommer i konfliktcentrerade nyheter – något även många av de intervjuade håller med om.

The Swedish right-wing party the Sweden Democrats gathered much attention during the Swedish general election of 2010. The party’s immigration policy clashed with other major Swedish parties perceptions and the Sweden Democrats got major coverage in Swedish media even before the election had taken place. Despite controvercies surrounding the party, they eventually succeeded in getting into the parliament. This study explores how the coverage of the Sweden Democrats in five large Swedish newspapers has changed between 2009 and 2013. This was done by studying two periods, each period taking place a year before the next general election. This study aims to provide information on how reporting may change due to factors such as the subject, in this case the Sweden Democrats, gaining political power. The study was conducted using quantitive content analysis on a total of 402 articles retrieved from Mediearkivet. The result shows that negative reporting regarding the Sweden Democrats has been diminished after the party made their way into the parliament. It also shows that although the coverage of the party has been increased since the election of 2010, the party is also less likely to be the main subject of the articles in which it is mentioned. This study explores the normalization of a controversial party in a democracy.