Det mest sedda sportprogrammet år 2014 var herrarnas final i fotbolls-VM som hade 2,8 miljoner tv-tittare (MMS, 2014). Inte långt därefter, återfinns finalen i herrarnas OS-ishockey, som sågs av 2,3 miljoner tittare (a.a.) Med detta i beaktande kan vi konstatera att sport och framför allt ishockey och fotboll är väldigt populärt i Sverige. Problemet vi ser med nyhetsrapporteringen idag är att det kan upplevas som att medierna i rapporteringen av sport till stor del fokuserar på herrsport och manliga huvudpersoner. Syftet med vår studie är att undersöka hur sporterna ishockey och fotboll, med särskilt fokus på könsskillnader, gestaltades i Sportbladet och Sundsvalls Tidning under 2012/2013. För att svara på vårt syfte och frågeställningar har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys, där vi har undersökt nämnda medier och med hjälp av ett kodschema kodat de analysenheter vi använt oss av, vilket har varit artiklar som handlar om fotboll och ishockey. Resultatet visar på att de undersökta medierna främst rapporterar om män, samt att det rapporterades mer om fotboll än ishockey. Det resultatet också visade var att majoriteten av artiklarna var positivt vinklade.

While the western world is in the midst of a liberalisation trend where laws concerning cannabis are frequently changed in favour of a more permissive stance, the characteristic Swedish objective for “a drug-free society” remains. Based on five different cannabis discourses in Swedish press, which have been identified in previous research, this paper uses a quantitative content analysis to examine how often these discourses appear, and the scope they are given, in four of Sweden’s largest newspapers. This was done with the purpose of finding out if there has been a change in the way media portrays cannabis in 2012 compared to 2020. Social constructionism has been used as a theoretical framework, and 120 articles for each year have been encoded and analysed using discourse- and agenda-setting theory. The results show that the legal discourse continues to be dominant, that the medical discourse has become more nuanced, and that the financial and recreational discourse have been given more room in the media. Furthermore they show that the discourse regarding social problems has conspicuously decreased. Based on the international trends, the key role of the media as an actor for social change, and tendencies among the population, it is suggested in the discussion of the results that research in this area continues. Additionally, an ongoing discussion regarding the role of social work as it pertains to societal development is encouraged. / Samtidigt som västvärlden är mitt uppe i en liberaliseringstrend där lagar kring cannabis på allt fler håll förändras i en tillåtande riktning kvarstår den för Sverige karaktäristiska målbilden ”det narkotikafria samhället”. Med utgångspunkt i fem olika cannabisdiskurser i svensk press, som identifierats i tidigare forskning, har denna uppsats med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys undersökt hur ofta dessa diskurser framkommer samt hur mycket utrymme de ges i fyra av Sveriges största dags- och kvällstidningar. Detta har gjorts med syfte att ta reda på om det skett någon förändring i medias framställning av cannabis mellan 2012 och 2020. Socialkonstruktionismen har använts som teoretiskt ramverk och 120 artiklar för respektive år har kodats och analyserats med hjälp av diskurs- samt dagordningsteori. Resultatet visar att den juridiska diskursen är fortsatt dominerande, att den medicinska diskursen har nyanserats samt att den ekonomiska och den rekreationella diskursen har fått mer medialt utrymme. Vidare visar det också att diskursen om sociala problem har minskat markant. Med utgångspunkt i de internationella trenderna, medias nyckelroll som förändrande samhällsaktör samt tendenser till attitydförändring hos befolkningen föreslås i resultatdiskussionen en fortsatt forskning på området. Även en levande diskussion kring det sociala arbetets roll i relation till samhällsutvecklingen uppmuntras, detta för att vidare reflektera kring dess potentiella konsekvenser för uppdraget att förebygga missbruk och skydda barn- och unga.

Under senaste år har studie- och yrkesvägledare och vägledning fått större uppmärksamhet i styrdokument och utredningar som omgärdar det svenska skolväsendet. I nyss nämnda beskrivs vikten av vägledare och vägledning. I avsikt att se huruvida styrdokumentens beskrivningar av vägledaren fått effekt på en medial arena är syftet i detta arbete att undersöka hur vägledare konstrueras i svensk tryckt press. Arbetet utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och genomförs med hjälp av diskursanalytisk metod. Studiens resultat visar att vägledare konstrueras på olika och ofta motstridiga sätt i den tryckta pressen. Vägledare konstrueras i huvudsak antingen syssla med vägledning på det sätt som vägledning konstrueras i metodlitteratur och i styrdokument eller syssla med administrativt arbete och med att ge råd och information. I en del av materialet konstrueras vägledare utöva vägledning på fel sätt, här konstrueras också att vägledarens uppgift borde vara att (väg)leda elever mot bristyrken eller mot genomförandet av könsstereotypiskt otraditionella val.

South Africa is a country in transition with struggles and structures in society reflecting a past of colonialism and apartheid. The government has implemented new laws such as the Broad Based Black Economic Empowerment Act to achieve sustainable development and companies and Non-Governmental Organisations (NGOs) have started projects to improve living conditions of previously disadvantaged persons. The purpose with the thesis is to bring understanding to how journalists and companies/ NGOs look at their roles in society and understand their relation to sustainable development projects and policies. Qualitative interviews with ten journalists from different newspapers and freelancers were conducted. Also nine representatives of seven companies and NGOs with projects concerning extreme poverty, inequality, social mobility, discrimination and social cohesion on farms were interviewed. Normative theories of the media and social responsibility theory were used to analyze the qualitative interviews. The study showed journalists’ and people working with projects’ views on government’s inability of tackling societies’ struggles alone and the requirement of private initiatives. Furthermore, the study showed the aim of spreading information about social sustainability projects differed among persons on both sides. Journalists highlighted the importance of news value, pleasing their readers and inform the public about good examples. Journalists expressed that companies, NGOs and government have also responsibilities to spread information. Some companies did not feel this responsibility however; they believed in word of mouth and did not approach the press or public about their social work.

Uppsatsen undersöker hur våldtäktsoffer framställs i två olika tidningar (Dagens nyheter och Aftonbladet) och om det finns någon skillnad i framställningen beroende av offrets kön. Studien är gjord genom att tillämpa kritisk diskursanalys på de valda tidningsartiklarna för att se om det finns några skillnader. För att göra detta har vi utgått från genusteori samt Goffmans teori kring stigma. Studiens resultat medför att artiklarna har delats upp i tre kategorier: "ideala offer", "icke-idela offer" och "manliga offer". Utöver det genererades även kategorin för "diskussions- eller debattartiklar". Artiklar som kategoriseras som "ideala offer" innehåller färre detaljer kring brotten än artiklarna om de "icke-ideala offer". Kategorin "manliga offer" uppkom på grund av att artiklarna som tillhör den var gravt underrepresenterade, däremot kunde vi se att även dessa artiklar kan jämföras med de två första kategorierna. Artiklarna i den sista kategorin diskuterar mer allmänt kring problemen som våldtäkt för med sig mer allmänt. Majoriteten av dessa artiklar riktade sig till eller handlade om kvinnor. Den slutsats som kunde dras utifrån denna undersökning är att det rapporteras olika gällande olika kön hos våldtäktsoffer. Detta visar sig bland annat genom att det i artiklar som beskriver kvinnor ges mer detaljer som beskriver offret än om de som handlar om män; artiklar om män är generellt sett relativt detaljfattiga. Detta medför också att media styr den allmänna synen kring våldtäktsoffer och har därmed makt att förbättra situationen och göra bilden av manliga och kvinnliga offer mer jämställd då båda könen behöver lika mycket stöd från omgivningen. / This essay investigates how rape victims are shown in two different Swedish newspapers (Dagens nyheter and Aftonbladet) and if there are any differences depending on the victim’s sex. The study is using critical discourse analysis for the selected news articles to find out if the views differentiate. To be able to do this we have based our research in gender theory and the theory of stigma created by Goffman. The results if this study generates three categories: "ideal victims", "non-ideal victims" and "male victims". Apart from these, another category was detected: "discussion or debate articles". Articles that categorises as "ideal victims" contains fewer details of the crime than the articles about "non-ideal victims". The category "male victims" vas created because the articles from this category was seriously diminished, we could on the other hand also apply the two previously stated categories on this one. The articles from the discussion or debate category brings up the problems of rape in a more general matter. The majority of these are speaking to or about women. The conclusion of this study is that media is presenting male and female rape victims differently. This shows, among other conclusions, that articles about female victims contains more details about the victim than articles about men; articles about men do in general rapport lesser details. This contributes to media’s control over the general view on rape victims and have therefor the opportunity to make this situation better. Media can create a more equal image of male and female victims where both will be needing support from society.

The summer of 2018 has gone down in history as one of the hottest summers in Sweden of all time. The forest was on fire in several places around the country and in retrospect, the fires have been described as the most extensive forest fires in Sweden in modern times. The purpose of this essay is to investigate the framing of the forest fires in both local and national press. The method we chose to conduct the survey was a quantitative content analysis of a total of 116 articles about the forest fires, 74 from the local newspapers Ljusdals-Posten and Mora Tidning, and 41 from the national newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet.The results of the study showed that there were major differences in the reporting and framing of the forest fires between the local newspapers and the national newspapers. The local newspapers had a much greater focus on proximity in their reporting compared to the nationwide newspapers which focused much more on threats and conflicts. The result also showed that the local newspapers had a much more positive tonality in their reporting, unlike the nationwide newspapers which were predominantly negative. / Sommaren 2018 har gått till historien som en av de varmaste somrarna i Sverige genom tiderna. Det brann i skogarna på flera platser runt om i landet och i efterhand så har bränderna beskrivits som de mest omfattande skogsbränderna i Sverige i modern tid.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gestaltningen av skogsbränderna såg ut i både lokalpress och rikstäckande press. Metoden vi valde för att genomföra undersökningen var en kvantitativ innehållsanalys. Totalt analyserades 115 artiklar som handlade om skogsbränderna. 74 från lokaltidningarna Ljusdals-Posten och Mora Tidning samt 41 från de rikstäckande tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.Resultatet av studien visade att det fanns stora skillnader i rapporteringen om och gestaltningen av skogsbränderna mellan de lokala tidningarna och de rikstäckande tidningarna. De lokala tidningarna hade ett mycket större fokus på närhet i sin rapportering jämfört med de rikstäckande tidningarna som i mycket högre grad fokuserade på hot och konflikter. Resultatet visade även att de lokala tidningarna hade en mycket mer positiv tonalitet i sin rapportering till skillnad från de rikstäckande tidningarna som var övervägande negativa.

Ekofeminism figurerar i både politiska och filosofiska sammanhang och är en ideologi som kombinerar feminism med miljöpolitik. Den bygger sin ideologi på att motarbeta ett patriarkalt förtryck mot både kvinnor och natur och säger att detta förtryck härrör från en historisk föreställning om kvinnan som stående närmare naturen. Den vita mannens självupphöjande till Gud under industrialismen använde denna historiska föreställning i ett rättfärdigande av ett maktutövande gentemot både kvinnor och natur som sägs leva kvar i allra största grad än idag. Genom att betrakta hur svensk tryckt press framställt ekofeminism mellan åren 1995-2016 har denna uppsats ämnat utröna om detta maktförhållande lever kvar och hur det tar sig uttryck. Uppsatsen undersöker även om det medieras en diskurs om ekofeminism i svensk tryckt press. Centrala frågeställningar: Hur framställs ekofeminism i svensk tryckt press mellan åren 1995-2016 ? Vilka maktstrukturer framträder runt ekofeminism och vilka personer kommer till tals? Varför skrevs inget alls om ekofeminism under 5 av de 11 undersökta åren ? Metoder: För att ta reda på detta har denna uppsats använt sig av triangulering som övergripande metod innehållande en kvantitativ analys, innehållsanalys och analys av visuell kommunikation. Slutsatser: Denna uppsats kommer fram till att förtrycket lever kvar och visar sig tydligt i relationen mellan svensk tryckt press och ekofeminism. Ekofeminismen framställs som svårbegriplig för allmänheten och blandas ofta ihop med särartsfeminism i vad som tycks vara ett strategiskt syfte att genom desinformation utöva förtryck. / The silent years: ecofeminism in Swedish printed press 1995-2016 Ecofeminism figures in both political and philosophical contexts and is an ideology that combines feminism with environmental policy. It builds its ideology to counteract a patriarchal oppression against both women and nature, saying that this oppression stems from a historical perception of the woman standing closer to nature. The self-elevation of the white man to God during the industrialism era used this historical image in the justification to exercise power towards both women and nature, which is said to be ongoing to the greatest extent today. By considering how Swedish printed press depict ecofeminism between the years 1995-2016, this paper has been designed to determine if this relationship of power remains and define how it is expressed. The essay also investigates whether a discourse on ecofeminism is mediated in Swedish press. Central Issues: How is ecofeminism produced in Swedish printed press between 1995 and 2016? What power structures appear around ecofeminism and who get their voices heard? Why was nothing written about ecofeminism for 5 of the 11 investigated years? Methods: To find this out, this essay has used triangulation as an overarching method containing quantitative analysis, content analysis and analysis of visual communication. Conclusions: This essay indicate that the repression remains and becomes evident in the relationship between Swedish press and ecofeminism. Ecofeminism is expressed as difficult for the public and is often confused with specificity feminism in what appears to be a strategic goal of repression by means of disinformation. / <p>Betygssättande lärare: Per Vesterlund. Formell examinator för kursen: Eva Åsén Ekstrand.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur kroppsövningsämnet framställs i storstadspressunder perioden 1 juli 2015 - 30 juni 2016. För att uppfylla studiens syfte utgick vi frånföljande frågeställningar: 1) Vilka och vilken typ av formuleringar framställs i samband med kroppsövningsämnet i storstadspress hösten 2015 och våren 2016? 2) Vilka diskurser framträder ur dessa formuleringar och vilka kopplingar finns till tidigare identifierade ämnesdiskurser? 3) Vilka kopplingar kan identifieras mellan framställda diskurser och analyserade artiklar, med avseende till skribentens yrke, citerade/refererade personer, typ av artikel och kroppsövningsämnets benämning? Metodvalet i studien var diskursanalys. Källmaterialet inhämtades från en databas som samlar all svensk tryckt press. Insamlingen skedde genom användandet av sökord beståendes av olika benämningar på kroppsövningsämnet. Storstadspress är en kategorisering som innehåller tidningar med säte i Stockholm, Malmö och Göteborg. Insamlingen, urvalet och analysförfarandet strukturerades utifrån fem kategoriseringssteg. Studiens slutgiltiga urval var 63 artiklar. Diskursteorin kombineras med dagordningsteorin, vars utgångspunkt är att massmediernas dagordning speglar allmänhetens dagordning. Formuleringar framställda i samband med kroppsövningsämnet handlade bland annat omförebyggandet av sjukdomar, att andra skolämnen gynnas, att ämnet innehåller fysisk aktivitet och olika idrotter samt att ämnets utformning leder till mobbning och utanförskap. Utifrån formuleringarna identifierades fyra diskurser: Rörelse- och aktivitetsdiskursen (beståendes avfem underdiskurser), Exkluderingsdiskursen, Kost- och välbefinnandediskursen samt Säkerhetsdiskursen. Rörelse- och aktivitetsdiskursen är den mest återkommande och regelbundna diskursen. Idrott är den mest förekommande benämningen på ämnet. Slutsatserna i studien är att allmänheten prioriterar elevers rörelse och aktivitet som kroppsövningsämnets viktigaste uppdrag, att ämnet inte betraktas som ett kunskapsämne, att ämnets aktiviteter antas bestå av idrotter och andra tävlingsaktiviteter, att ämnet tillskrivs en kultur där maskulin norm råder, att tävlingsbetingade aktiviteter anses reproducera denna kultur, att ämnets aktivitet antas syfta till att stärka samhället. Det finns en diskrepans mellan allmänhetens föreställningar och ämnesplanernas syfte. / The aim of this study was to examine the metropolitan press representations of Physical education during the period 1 July 2015 - 30 June 2016. We raised the following questions, in order to fulfill the aim of the study: 1) Which – and what kind of terms are produced in connection with Physical education in the metropolitan press in the autumn of 2015 and the spring of 2016? 2) Which discourses emerges from these terms and which connections emerge in comparison to previously identified discourses? 3) What connections can be identified from the discourses and the analyzed articles, in regard to the author's profession, the quoted/referenced persons, the type of article and the designation of the school subject The chosen method of the study was discourse analysis. The source material was obtained from a database that gathers all printed press in Sweden. The collection was made through the use of keywords consisting of different designations for Physical education. Metropolitan Press is a categorization consisting of newspapers based in Stockholm, Malmo and Gothenburg. The collection, selection and analysis procedure was structured on the basis of five steps of categorization. The final selection of the study was 63 articles. The Discourse Theory was combined with the Agenda Setting Theory, whose starting point is that the agenda of the media reflects the agenda of the public. Terms produced in correlation with Physical education included among others the prevention of diseases, the benefit for other school subjects, the content of physical activity and sports in the subject and the content of bullying and exclusion caused by the setup of the subject. Based on these terms, four discourses could be identified: the Discourse of Movement and Activity (consisting of five sub-discourses), the Discourse of Exclusion, the Discourse of Diet and Wellbeing and the Discourse of Safety. The Discourse of Movement and Activity is the most frequent and regular discourse. Sports is the most common designation for Physical education. The conclusions of the study are the following: the public prioritize students' movement and physical activity as the most important mission of the subject, the subject is not considered to be an educational subject, the activity of the subject is assumed to consist of sports and other competitive activities, the subject is assumed to contribute to a culture in which masculine norm prevails, the competitive activities are considered to reproduce this culture, the activity of the subject is considered to aim for the strengthening of the society. There is a discrepancy between public interpretation and the purpose of the curriculums.

Den här studien undersöker om det kan utrönas skillnader, och om så är fallet, i vad dessa skillnader består i, mellan manligt och kvinnligt skriftspråk i katastrofjournalistik med avseende på diskoteksbranden i Göteborg 1998 och tsunamikatastrofen 2004.    Dessa händelser valdes med utgångspunkt av att de liknar varandra, inte bara i att de faller under katastrofjournalistik, utan för att de båda krävde ett stort antal svenska dödsoffer och genom detta haft djupgående påverkan på det svenska samhället. Studiens empiri består av 78 nyhetsartiklar från Dagens Nyheteroch Svenska Dagbladet, vilka genererats med hjälp av databasen Retriever. Dessa har sedan undersökt noga genom text- och innehållsanalys med både kvantitativa och kvalitativa inslag.    Resultatet av studien visade att det i materialet fanns språkmässiga skillnader mellan könen. De kvinnliga journalisterna tenderade att använda fler pronomen i sina texter och att beskriva händelserna mer detaljrikt än männen. Dessutom tenderade nyhetstexterna som författats av kvinnor att vara mer emotionella och innehålla fler ord än de som författats av män, samtidigt som meningslängden i deras artiklar var kortare än männens. / This study is aiming to investigate if there is a detectable difference, and if so, what characterizes that difference, between female and male written language in news reports from two catastrophic events that have had great impact on the Swedish society, namely the disco fire in Gothenburg in 1998 and the tsunami that hit the Bay of Bengal in 2004.   For the purpose of the investigation, 78 articles were pulled from the Swedish newspapers Dagens Nyheterand Svenska Dagbladet, with help by the newspaper search engine Retriever. Those articles were then closely examined through the use of both qualitative and quantitative content analysis.    The study showed that there were some differences to be found in the language use of female and male journalists concerning the two news events. Some of these differences being that the female reporters both tended to use more pronouns in their texts, and too describe events in more detail than their male colleagues. Other features that set female and male articles apart, were that female texts tended to contain more words than male texts at the same time as being more emotionally orientated. Articles by female writers also tended to be divided into shorter sentences than articles by male writers.

This essay uses frame analysis to study changes in the descriptions of the hymen in Swedish printed press from 1989-2015. The study shows that the traditional story about the hymen has significant power in the dominant culture and affects the idea of what the hymen is and what is believed to be its functions. The study also showcases how our ideas about the hymen are socially constructed since the descriptions can shift widely but still be considered as the truth. The concept of the hymen has gone through a change over time, from a story of a hymen that breaks during first intercourse, to the hymen being a myth that doesn’t exist at all, to then emerge into the idea of the vaginal corona – another version of a hymen that is different from the traditional image. The study also shows that the traditional frame for describing the hymen does live on, and that the vaginal corona has not replaced the idea of the traditional hymen.