Syftet med denna uppsats är att undersöka hur unga kvinnor och män har upplevt skolans sexualundervisning samt vilka informationskällor de använder sig av vid utforskandet av deras sexualitet och andra frågor gällande sex och relationer. Det empiriska materialet baseras på sex semistrukturerade intervjuer med tre unga kvinnor och tre unga män i åldrarna 21-23. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys med öppen kodning. Studiens teoretiska ramverk bygger främst på Berger och Luckmanns teori om kunskap och socialisation samt Bourdieus teori om socialt kapital. Resultatet visar att sexualundervisningen är bristfällig på flera sätt där främst samtal och engagerade lärare är frånvarande enligt respondenterna. Detta verkar leda till att ungdomar vänder sig till andra informationskällor för att ta reda på frågor om sex och relationer. I vissa fall kan dessa informationskällor bidra med tillförlitlig kunskap men i andra fall kan kunskapsutbytet vara felaktigt vilket i sin tur kan bli mycket problematiskt för ungdomarna och deras sexuella hälsa.

Sexuellt beteende kan bidra till oönskade konsekvenser hos unga människor. Genom sexualundervisning kan sexuella risktaganden samt oönskade konsekvenser minska hos unga människor. Syftet med denna studie var att studera sexualundervisning och hur den påverkar beteendet hos unga människor mellan 12-24 år. Metoden som användes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades noga. Artiklarna inhämtades från vetenskapliga databaser. Resultatet från litteraturstudien påvisade att sexualundervisning i skolan var en betydelsefull kunskapskälla då den oftast är obligatorisk samt att en del ungdomar inhämtade kunskap från andra källor som till exempel föräldrar, media och kompisar där sexualundervisningen var otillräcklig. Unga människor visade sig ha en varierad kunskap om sexuell hälsa och skillnader mellan kön, etnicitet och sociala förhållanden konstaterades. Inom ämnet behövs fortsatt forskning, för att öka förståelsen för nödvändigheten av obligatorisk sexualundervisning i skolan och eventuellt på andra arenor.

<p>Många av de ungdomar som är sexuellt aktiva ligger i riskzon för att drabbas av en STD-sjukdom. En förbättrad sexualun-dervisning skulle kunna leda till en ökad kunskap och förstå-else gällande de risker som t.ex. oskyddat sex medför. Syftet med denna studie var att studera i huvudsak skolans sexual-undervisning och hur den påverkar kunskapen om sexuellt överförbara sjukdomar bland ungdomar i åldern 13-17 år. Metoden som användes var en litteraturstudie där 19 veten-skapliga artiklar granskades. Artiklarna inhämtades från ve-tenskapliga databaser. Resultatet från denna litteraturstudie visade att sexualundervisningen i skolan var en betydelsefull kunskapskälla då majoriteten av ungdomarna inhämtade sin kunskap från andra källor som kan vara vilseledande. Ung-domar hade en varierad kunskap om sexuell hälsa och även könsskillnader konstaterades. Sexualundervisning av special-utbildad personal behövs i skolan då denna ökar ungdomars medvetenhet gällande den sexuella hälsan. Fortsatt forskning behövs inom ämnet, detta för att öka förståelsen för nödvän-digheten av obligatorisk sexualundervisning i skolan.</p>

Många av de ungdomar som är sexuellt aktiva ligger i riskzon för att drabbas av en STD-sjukdom. En förbättrad sexualun-dervisning skulle kunna leda till en ökad kunskap och förstå-else gällande de risker som t.ex. oskyddat sex medför. Syftet med denna studie var att studera i huvudsak skolans sexual-undervisning och hur den påverkar kunskapen om sexuellt överförbara sjukdomar bland ungdomar i åldern 13-17 år. Metoden som användes var en litteraturstudie där 19 veten-skapliga artiklar granskades. Artiklarna inhämtades från ve-tenskapliga databaser. Resultatet från denna litteraturstudie visade att sexualundervisningen i skolan var en betydelsefull kunskapskälla då majoriteten av ungdomarna inhämtade sin kunskap från andra källor som kan vara vilseledande. Ung-domar hade en varierad kunskap om sexuell hälsa och även könsskillnader konstaterades. Sexualundervisning av special-utbildad personal behövs i skolan då denna ökar ungdomars medvetenhet gällande den sexuella hälsan. Fortsatt forskning behövs inom ämnet, detta för att öka förståelsen för nödvän-digheten av obligatorisk sexualundervisning i skolan.

När det kommer till bilder i sexualundervisningen verkar uppfattningen vara att det är svårt att välja ett visuellt material som är representativt för det som undervisningen ska handla om. De bilder som förekommer är antingen schematiska bilder över könsorganen eller bilder som är utvalda och anpassade till bildtexten. Om andra bilder förekommer blir det ofta en fråga om bilden är moraliskt korrekt, för otydlig eller för gammal. Bilder av kärlek, sex och relationer har stort utrymme i vårt samhälle. Samtidigt är vår relation till dessa ämnen något som är oerhört privat. Anja Hirdman skriver: ”sexualitet är både det mest intima och det mest offentliga, det mest fysiskt grundade och det mest symboliskt framställda, det mest medfödda och det mest inlärda, det mest autonoma och det mest relationella i tillvaron”. Jag tror att det blir en krock mellan skolvärldens bilder och de bilder som elever bemöts av i sin omgivning. När dessa sedan ska anpassas till undervisningen utan att bli för privat kan det bli svårt att hitta ett bra undervisningsmaterial. Speciellt i bilder. Kanske handlar det emellertid inte om vilka bilder som används utan hur dessa bilder används. Att det inte handlar om att hitta ”rätt” bilder för en fråga eller en fundering utan vilka tankar som bilder väcker hos oss. Genom bildsamtal med elever och lärare undersöker detta arbete hur det visuella materialet ser ut och används i skolan och om det skulle kunna finnas andra sätt att bedriva sexualundervisning där det visuella materialet möjligheter tas till vara på. Syftet är delvis att undersöka om och hur bilder använd i sexualundervisningen men även att försöka skapa en medvetenhet kring bilders betydelse som kommunikationsmedel och öppna upp för en dialog kring hur bilder skulle kunna användas som pedagogiskt verktyg.

Sexualundervisningen är en viktig del i skolan, där eleverna får kunskap för livet. Det är därförviktigt att undersöka om alla elever får en likvärdig utbildning, oavsett vilken typ av skola de går i.Syftet med min studie var att belysa hur sexualundervisningen bedrivs i kristna friskolor ochkommunala skolor. I studien deltog två kristna friskolor och två kommunala skolor. För att samlain data användes den kvantitativa metoden enkät och den kvalitativa metoden intervju. Enkätendelades ut till totalt 133 elever och totalt intervjuades sex lärare.Resultatet visade att det är NO-lärarna som har huvudansvaret för sexualundervisningen ibåde de kommunala skolorna och de kristna friskolorna. De kommunala skolorna arbetartvärvetenskapligt oftare än de kristna friskolorna. I de kommunala skolorna pratar de ompornografi, vilket de inte gör i de kristna friskolorna. De kristna friskolorna pratar de, enligteleverna, något mer om hbt-frågor och abort än i de kommunala skolorna. Elevernas upplevelserav sexualundervisningen skiljer sig i frågor om bland annat alla människors lika värde. Eleverna ide kommunala skolorna anser i högre utsträckning att läraren har påtalat alla människors likavärde, än eleverna i de kristna friskolorna. Alla elever borde få möjlighet att diskutera pornografi,då pornografi kan påverka elevernas beteende. Om undervisningen är tvärvetenskaplig, fåreleverna en tydligare helhetsbild. För att utveckla undervisningen är det viktigt att lärarna fårmöjlighet att samtala med andra lärare.

Pornografi är ett ämne som diskuteras och lyfts i den allmänna debatten med jämna mellanrum. På senare tid har delar av debatten handlat om hur ungdomar exponeras för pornografi i tidig ålder och att detta i sig skulle kunna vara en anledning till de sexuella trakasserier som unga bevittnar i skolmiljön. Därav blir en viktig del i denna problematik att lärare diskuterar ämnet med eleverna för att de ska få en ökad förståelse och kunna problematisera ämnet. Av dessa anledningar har syftet med denna studie varit att undersöka hur lärare förhåller sig till pornografi i sexualundervisningen. Insamlingen av data skedde via fyra semistrukturerade intervjuer som sedan bearbetades utifrån tematisk analys med utgångspunkt i Braun och Clarkes 6-stegs modell. Begreppen diskurs, genussystem och heteronormativitet har använts i analysen av data. Studiens resultat pekar på att det till viss del existerade en gemensam uppfattning av definitionen pornografi, lärarna ansåg att det fanns ett behov av att diskutera ämnet och de flesta lärarna tog upp ämnet i undervisningen och relaterade ofta pornografi till bland annat normer, ideal och stereotyper. Slutligen gällande lärarnas egna åsikter om pornografi i relation till undervisningen rådde en ambivalens hos lärarna då de å ena sidan ansåg att pornografi var dålig och negativ, och å andra sidan att den kunde vara informativ och stimulerande.

The purpose of this study is to gain knowledge about the curriculum's development of the subject area sex and cohabitation for children and young people aged 9-13. Previous research reports the importance of the substance for humans and to some extent how it has developed. This study contributes with concrete differences from when the subject was first introduced as sex education, to changing the name to sex and cohabitation education and in year 2022 change the name to sexuality, consent and relationships. The results reported in the study have been processed through text analysis. In connection with this, we have analyzed the curricula and syllabi according to what Ungdomsmottagningen (u.å.) explains should be part of the sex and cohabitation education. Through a qualitative approach, we came to the conclusion that the subject area sex and cohabitation has expanded material in teaching and broadened the meaning of the subject by, for example, not only connecting it with the physical, but also the mental. The conclusion is that there has been continuous development of the subject area sex and cohabitation and that the curricula have adhered to the new norms and values that are emerging in society.

Då sexualundervisningen i Sverige länge varit bristfällig inför Skolverket ett nytt kunskapsområde i läroplanens värdegrund. I tidigare forskning framkommer det att sexualundervisningen skiljer sig åt beroende på den enskilda lärarens förutsättningar, och att många lärare upplever en osäkerhet över ämnesinnehållet och hur det bör behandlas i undervisningen. Därför vill den här studien genom semistrukturerade intervjuer undersöka sex lågstadielärares uppfattningar om sexualundervisning och det nya kunskapsområdet i Lgr 22: Sexualitet, samtycke och relationer. Förståelsen för vad det innebär att vara en lärare kan ses som en effekt av samhällets och individens värderingar, dessa värderingar och de samspelar formar en lärares professionella identitet. Genom en narrativ analys undersöks hur individuella och kontextuella förutsättningar kan påverka hur lågstadielärare tolkar att kunskapsområdet kan integreras i lågstadiet. Studiens slutsats är att den sexualundervisning som bedrivs idag påverkas av den enskilda läraren, och trots att ett nytt kunskapsområde har formulerats kvarstår en osäkerhet hos lärarna kring hur undervisningen om Sexualitet, samtycke och relationer bör bedrivas. Det framkommer att sexualundervisning inte är en självklar del av en lågstadielärares professionella identitet, och de sex lågstadielärarna efterfrågar tydligare riktlinjer för hur de bör hantera undervisningen. Kunskapsområdet har bortprioriterats i implementeringsarbetet och ingen av lärarna uppgav att de vet hur implementeringsarbetet kommer att se ut framöver. Studien visar att det finns oklarheter kring vem som bär det yttersta ansvaret för att lågstadielärare ska få de kunskaper och verktyg som behövs för att integrera Sexualitet, samtycke och relationer, som en del av det värdegrundsarbete som ska genomsyra undervisningen från och med införandet av Lgr 22.

Denna studie har undersökt vad som påverkar mellanstadielärares förutsättningar att bedriva sexualundervisning. I och med Lgr22 bytte sexualundervisningen namn till sexualitet, samtycke och relationer och står nu med som en del av skolans värdegrund. Sexualitet, samtycke och relationer ska därför behandlas återkommande genom skolgången. Den tidigare forskningen som har relevans för studien behandlar aspekter av lärares förutsättningar att bedriva sexualundervisning, sexualundervisning i svenska skolan och praktiska förutsättningar för sexualundervisning. Syftet med studien var att med hjälp av ramfaktorteorin synliggöra vad som påverkar mellanstadielärares förutsättningar att bedriva sexualundervisning utifrån förändringarna i Lgr22. För att besvara syftet genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer med mellanstadielärare på tre olika skolor. Materialet har sedan bearbetats med en tematisk analys. Resultatet visade att det som påverkade lärarnas förutsättningar var tiden, elevgruppen, tillgången till material, relationerna i skolan samt läroplanen. Andra återkommande teman som intervjupersonerna belyste var att samhällsdebatten, lärarnas personliga förutsättningar samt kontinuitet i undervisningen påverkade deras förutsättningar. Ett annat resultat var att läroplansändringarna har påverkat sexualundervisningen genom att flera lärare tycker att det har blivit ett större gemensamt ansvar bland skolpersonalen att arbeta med sexualitet, samtycke och relationer.