Denna uppsats tar upp hur information om sexuellt överförbara sjukdomar kan förebyggas hos nyanlända som inte har tillräckligt med information om hur man skyddar sig.

Sexuellt beteende kan bidra till oönskade konsekvenser hos unga människor. Genom sexualundervisning kan sexuella risktaganden samt oönskade konsekvenser minska hos unga människor. Syftet med denna studie var att studera sexualundervisning och hur den påverkar beteendet hos unga människor mellan 12-24 år. Metoden som användes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades noga. Artiklarna inhämtades från vetenskapliga databaser. Resultatet från litteraturstudien påvisade att sexualundervisning i skolan var en betydelsefull kunskapskälla då den oftast är obligatorisk samt att en del ungdomar inhämtade kunskap från andra källor som till exempel föräldrar, media och kompisar där sexualundervisningen var otillräcklig. Unga människor visade sig ha en varierad kunskap om sexuell hälsa och skillnader mellan kön, etnicitet och sociala förhållanden konstaterades. Inom ämnet behövs fortsatt forskning, för att öka förståelsen för nödvändigheten av obligatorisk sexualundervisning i skolan och eventuellt på andra arenor.

Tidigare studier har visat att sexuellt överförbara sjukdomar är ett problem som växer bland ungdomar världen över. Syftet med studien var att beskriva och studera om några könsskillnader förelåg gällande gymnasieungdomars riskbeteende, attityder och kunskaper om sexuellt överförbara sjukdomar samt deras attityder till sex och samlevnad och kondomanvändning. Data samlades in med delar från en större enkät. Nittioåtta enkäter delades ut och svarsfrekvensen var 85 %. För att undersöka om det fanns några statistiskt signifikanta könsskillnader utfördes Chitvå-test på materialet. Huvudresultatet visade att de flesta i studien skattade att de hade en liten/ingen risk att smittas av klamydia eller Hiv. Flertalet av gymnasieungdomarna hade goda kunskaper om könssjukdomar och visste minst om hur Hiv smittar. Attityderna visade att de flesta tycker att deras partner är omtänksam och ansvarsfull om denne föreslår kondomanvändning. Två statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan könen som visade att fler män än kvinnor tycker att det inte är ok att två personer av samma kön har en relation med varandra och att fler kvinnor än män vill använda kondom och tyckte att det var bra om deras partner föreslog det. Den slutsats som går att dra är att det behövs mer forskning inom området dvs. om svenska ungdomars attityder, kunskaper och sexuella riskbeteenden.

No description available.

Sexually transmitted diseases (STDs) are a growing problem worldwide and young people are especially vulnerable. Every day about 1 million people contract a sexually transmitted disease (STD) and over half of the newly infected are young people aged between 15-24 years. Aim: The aim of this study was to investigate knowledge, attitudes and beliefs related to STDs among adolescents at a secondary school in Ho Chi Minh City, Vietnam, and to compare the genders regarding these issues. Method: This study was a descriptive and comparative cross-sectional study and a quantitative approach was used. The project was carried out at Nhan Dao Vocational Secondary School in Ho Chi Minh City, Vietnam. Two hundred and ten male and female students aged between 15-24 years participated in the study and chose to fill in the questionnaire. The questionnaire consisted of 31 questions regarding the students’ knowledge, attitude and beliefs of STD. Leininger’s Theory of Cultural Care Diversity and Universality was provided as theoretical framework. Results: The Vietnamese students at Nhan Dao Vocational School in Ho Chi Minh City, Vietnam, had low knowledge about STDs and the students’ attitudes to and beliefs about STDs showed that there exists a lot of misconceptions about the subject. The study did not show any major differences between the genders regarding knowledge, attitude or beliefs. Conclusions: Further research about young people’s practice needs to be performed in order to receive a wider perspective on young Vietnamese people’s knowledge, attitudes and beliefs. It is also important in order to be able to draw conclusions concerning whether knowledge and attitudes are related to sexual practice. / Sexuellt överförbara sjukdomar (STD) är ett växande problem världen över och ungdomar är särskilt utsatta. Varje dag smittas ca 1 miljon personer av en sexuellt överförbar sjukdom (STD) och över hälften av de smittade är ungdomar mellan 15-24 år. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kunskaper, attityder och övertygelser relaterade till sexuellt överförbara sjukdomar bland ungdomar på en gymnasieskola i Ho Chi Minh City, Vietnam, och att jämföra könen i dessa frågor. Metod: Denna studie var en beskrivande, jämförande tvärsnittsstudie med kvantitativ metod. Projektet genomfördes på Nhan Dao Vocational Secondary School i Ho Chi Minh City, Vietnam. Tvåhundra tio manliga och kvinnliga studenter i åldern 15-24 år deltog i studien och valde att fylla i frågeformuläret. Frågeformuläret bestod av 31 frågor om elevernas kunskaper, attityder och övertygelser om STD. Som teoretisk referensram användes Leiningers teori om mångfald och universalitet i kulturrelaterad omsorg. Resultat: De vietnamesiska studenterna hade bristande kunskap om sexuellt överförbara sjukdomar och elevernas attityd till och övertygelser om sexuellt överförbara sjukdomar visade att det finns många missuppfattningar om ämnet. Studien visade inte några större skillnader mellan könen när det gäller kunskap, attityd eller övertygelse. Slutsats: Ytterligare forskning om ungdomars sexuella vanor behöver utövas för att få ett vidare perspektiv på vietnamesiska ungdomars kunskaper, attityder och övertygelser. Det är också viktigt för att kunna dra slutsatser om huruvida kunskap och attityder är relaterade till det sexuella utövandet.

Syfte: Undersöka preventivmedelsanvändning, sexuellt riskbeteende gällande könssjukdomar och oönskade graviditeter samt skillnader i sexuellt riskbeteende mellan olika ursprung, självförtroende och ålder vid sexuell debut hos kvinnor i åldern 14-31 år. Metod: En enkätundersökning, konsekutivt urval, utförd på RFSU-kliniken under år 2011 inkluderade 419 kvinnor. Resultat: Kondom var det vanligaste preventivmedlet vid första samlaget och p-piller var vanligast vid senaste samlaget. Nästan hälften, 48,7 %, hade haft en könssjukdom, klamydia var vanligast. Över hälften, 60,2 %, hade riskerat att få en könssjukdom och 45,6 % hade riskerat att bli oönskat gravid under de senaste tolv månaderna. Den främsta anledningen till detta var på grund av att de struntade i kondom ”i stundens hetta”. Kvinnor som haft sin sexuella debut i yngre ålder angav oftare att de haft en könssjukdom och någon gång under de senaste tolv månaderna riskerat att bli oönskat gravid. Kvinnor som skattat sitt självförtroende som högt struntade oftare i att använda kondom ”i stundens hetta”. Slutsats: Över hälften hade ett sexuellt riskbeteende gällande könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kvinnor som hade sin sexuella debut i yngre ålder samt kvinnor som skattade sitt självförtroende högt visade oftare på ett sexuellt riskbeteende. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan svenskfödda och utlandsfödda gällande ett sexuellt risktagande. / Aim: Investigate contraceptive use, sexual risk behavior regarding sexually transmitted diseases (STD’s) and unwanted pregnancies and examine differences in sexual risk behavior regarding different backgrounds, self-confidence and age at first intercourse in women aged 14-31 years. Method: Consecutive sample including 419 women with a questionnaire, at a RFSU-clinic in Stockholm, 2011. Results: Condoms were most common at first intercourse and oral contraceptives most common at latest intercourse. Almost half had had an STD, Chlamydia the most common. Almost 60 % risked getting STD’s and 45,6 % risked unwanted pregnancies at sometime during the last twelve months. Main reason why participants risked this was because they ignored the condom in “the heat of the moment”. Women who had their first intercourse at a young age more often have had an STD and during the last twelve months risked an unwanted pregnancy. Women with a high self-confidence more often ignored using a condom in “the heat of the moment”. Conclusion: Over half of the participants had a sexual risk behavior regarding STD’s and unwanted pregnancies. Women who had their first intercourse at a young age and women with a high self-confidence showed signs of sexual risk-taking. There’s no significant difference between Swedish born and foreign born participants regarding sexual risk-taking.

Sexualmoral var i början av 1900-talet ett viktigt skydd för spridningen av könssjukdomar. Johan Almkvist, en av Sveriges främsta venereologer, skrev böcker som behandlade sexualmoralen och hur den kan bekämpa könssjukdomar. Samtidigt började sociala problem att anses vara medicinska vilket bidrog till att läkarna fick en ny roll. I Almkvist böcker Sexuell kultur och Trohet och otrohet: ett sexuellt problem syntes befolkningspolitiska diskussioner som handlade om hur fler och bättre barn ska kunna födas. Uppsatsen kommer undersöka relationen mellan sexualmoral, könssjukdomar och politik utifrån Almkvists två böcker. Almkvist framhöll att den sexuella troheten, som var en del av sexualmoralen, var det säkraste och bästa skyddet mot könssjukdomar. Det berodde på att det inte fanns ett helt säkert medicinskt skydd mot könssjukdomarna, då behandlingarna ofta var långvariga och plågsamma. Samtidigt skulle den sexuella troheten upphöja moralen bland befolkningen och gynna samhället. Sexualmoralen relaterade tydligt till befolkningspolitiken då Almkvist framhöll vid ett flertal ställen att pliktkänslan gentemot samhället, som var en del av sexualmoralen, var ytterst viktig. Det skulle leda till att friskare barn föddes. Tidigare forskning har behandlat relationen mellan sexualmoral och medicin samt sexualmoral och politik. Jag vill med min närstudie av Almkvist fördjupa kunskapen om hur sexualmoral, könssjukdomar och politik faktiskt samverkade i 1930-talets Sverige.

Subventioneringen av p-piller har varit aktuell sen dess att p-pillret godkändes i Sverige 1964. Den här uppsatsen kommer att följa diskussionen kring p-pillersubventioneringarna i dagstidningar från 1960-talet fram till 2010-talet. Subventioneringen av p-pillret blir i samband med abortlagen 1975 inte bara betydande för kvinnor på ett personligt ekonomiskt plan utan även ett viktigt politiskt medel för att kunna hålla abortantalen nere i samband med den nya lagen. Politiker ser alltså p-pillersubventionen som en lösning på att minska aborter. Forskningsläget kring p-pillersubventioneringen har därför undersökt subventionering i relation till abortantalen.  Jag menar att forskningen som behandlar p-pillersubventionen utelämnar stora delar av diskussionen som förts kring frågan när den endast relateras till abortantalen. Med dagstidningarnas artiklar kommer jag att visa att subventioneringen av p-piller inte alls alltid handlat om att minska aborter. Tidningarna formulerar andra typer av problem än de som politikerna haft och med denna uppsats kommer jag att presentera dessa för att placera p- pillersubventioneringen i ett större sammanhang.

Den här uppsatsen handlar om lagstiftningen Lex Veneris som trädde i kraft 1 januari 1919, vilket gjorde det straffbart att sprida vidare veneriska sjukdomar samt att man var tvungen att underkasta sig sjukvård om man var smittad. Syftet är att undersöka hur läkare har argumenterar att berättat om denna lagstiftning under 1900-talets första hälft. För att på så vis synliggöra om de fanns maktförhållanden och auktoritära strukturer mellan individen, samhället och den medicinska sfären. Genom att studera tre böcker skrivna av läkare för en bredare publik, ska jag svara på mina frågeställningar, Hur argumenterar man för Lex Veneris? Hur beskrivs individens roll? I vems intresse beskrivs lagstiftningen, individens eller samhällets? De anledningar som läkarna lägger fram bakom Lex Veneris är få, i två av böckerna legitimerar man den nya lagen genom att konstatera att de veneriska smittorna existerade, i en av böckerna beskrivs dock det första världskriget som en anledning, då det var en faktor till ökad spridning, på grund av fler tillfälliga sexuella relationer. Individens och samhällets roll är dubbel. Individens rättigheter kommer enbart i ett utbyte mot skyldigheter. Läkarna påtalar samhällsmedborgarens plikter mot samhället och att individens hälsa är en samhällsangelägenhet. Lex Veneris beskrivs som en intressefråga för både samhället och individen. Individen får en kostnadsfri sjukvård i utbyte mot underkastelse och inskränka på sin frihet, samhället får underkastelse och instiftande av normer och regler i utbyte mot att erbjuda kostnadsfri sjukvård.

I denna uppsats har jag undersökt hur den svenska arbetarförfattaren Ivar Lo-Johansson (1901–1990) beskriver könssjukdomar i romanen Kungsgatan (1935). Lo-Johansson smittades själv av gonorré i början av 1930-talet och kände därför som författare att han hade ett syfte att göra detta ämne lite mindre tabu. Han skulle dock inte berätta om sin sjukdom för någon under denna tid. En stor del av uppsatsen kommer ägnas åt hur romanen mottogs i den samtida pressen. Jag har försökt bevisa – tvärtemot vad som flera litteraturvetare och även författaren själv gjort tidigare – att romanen inte kan klassas som en skandalroman som fick uteslutande negativ kritik på grund av dess två huvudteman prostitution och könssjukdomar.  Den vanligaste åsikten bland litteraturkritiker var att romanen generellt kraftigt borde kortats ner innan utgivning. / In this paper, I have analyzed how the Swedish proletarian writer Ivar Lo-Johansson (1901–1990) describes venereal diseases in his novel Kungsgatan (1935). Lo-Johansson contracted gonorrhea during the early 1930s, and because of this, he felt he had a social purpose as an author to make this subject a little less taboo. He would not, however, reveal his case for anybody during this period. A significant part of this paper will be dedicated to the initial critical reception of Kungsgatan. I have tried to prove – in contrast to previous scholars, even the author himself – that the novel in the beginning wasn’t regarded as scandalous by most literary critics, nor it wasn't criticized because of its main themes: prostitution and venereal diseases. Rather, the most common opinion by critics was that the novel in general should have been shortened down heavily before publication.