Subventioneringen av p-piller har varit aktuell sen dess att p-pillret godkändes i Sverige 1964. Den här uppsatsen kommer att följa diskussionen kring p-pillersubventioneringarna i dagstidningar från 1960-talet fram till 2010-talet. Subventioneringen av p-pillret blir i samband med abortlagen 1975 inte bara betydande för kvinnor på ett personligt ekonomiskt plan utan även ett viktigt politiskt medel för att kunna hålla abortantalen nere i samband med den nya lagen. Politiker ser alltså p-pillersubventionen som en lösning på att minska aborter. Forskningsläget kring p-pillersubventioneringen har därför undersökt subventionering i relation till abortantalen.  Jag menar att forskningen som behandlar p-pillersubventionen utelämnar stora delar av diskussionen som förts kring frågan när den endast relateras till abortantalen. Med dagstidningarnas artiklar kommer jag att visa att subventioneringen av p-piller inte alls alltid handlat om att minska aborter. Tidningarna formulerar andra typer av problem än de som politikerna haft och med denna uppsats kommer jag att presentera dessa för att placera p- pillersubventioneringen i ett större sammanhang.

Under perioden 2000 till 2019 ökade priset för en 30-dagarsbiljett i Stockholms kollektivtrafik med 107 %. Den kraftiga prisökningen väcker frågan huruvida kollektivtrafiken i Stockholm i dagsläget är samhällsekonomiskt effektiv eller om den är för dyr? Vad beror den kraftiga prisökningen på, är den rimlig och hur påverkar den användandet av kollektivtrafiken? Syftet med denna uppsats är att undersöka utvecklingen av SL:s biljettpriser och kostnader ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Detta gjorde vi genom att kartlägga och sammanställa SL:s kostnader, intäkter och priser under tidsperioden för att avgöra vad som föranleder denna prisutveckling. Utifrån teori och tidigare litteratur diskuterade vi huruvida ökningen av biljettpriser skett utifrån en samhällsekonomisk grund eller inte och hur detta påverkar SL:s finansiering. Vi skattade ett flertal elasticiteter för att mäta effekten denna prisutveckling har på kollektivtrafikens efterfrågan och hur den skulle påverkas av ytterligare subventionering. Vi kom fram till att biljettpriset ökat på grund av kostnadsökning som främst berott på nya upphandlingar och avtal samt att prissättningen och subventioneringen sker på samhällsekonomisk grund men att den inte är optimal. Vi kommer även fram till att det finns andra argument till varför kollektivtrafiken borde subventioneras ytterligare. I det stora hela kan vi konstatera att kollektivtrafiken i Stockholm, som konsekvens av ökade kostnader hänförbara till trafikupphandlingar och en ej samhällsekonomisk optimal prissättning bidrar till en för dyr kollektivtrafik. / During the period from 2000 to 2019, the price of a 30-day ticket in Stockholm's public transportation increased by 107 %. The significant price increase raises the question of whether the current public transportation in Stockholm is efficient from an economic perspective or if it is too expensive. What is the cause of this substantial price increase, is it reasonable, and how does it affect the usage of public transportation? The purpose of this essay is to examine the development of SL's (Stockholm Public Transport) ticket prices and costs from an economic perspective. To achieve this, we conducted a mapping and compilation of SL's costs, revenues, and prices during the specified time period to determine the factors driving this price development. Based on theory and previous literature, we discussed whether the increase in ticket prices has occurred on an economic basis or not, and how it affects SL's financing. We estimated several elasticities to measure the effect this price development has on the demand for public transportation and how it would be impacted by additional subsidization. We concluded that the increase in ticket prices was due to cost increases primarily stemming from new procurement and agreements and that the pricing and subsidization are based on economic principles but are not optimal. We also found other arguments for why public transportation should be further subsidized. Overall, we can conclude that public transportation in Stockholm, as a result of increased costs related to traffic procurement and suboptimal pricing based on economic factors, contributes to an excessively expensive public transportation system.