In wastewater management big variations in flowrates, caused by precipitation, leads to high peak loads forcing treatment facilities to maintain large over capacity. Wastewater management is a capital-intensive industry, meaning that new investments are costly and should therefore be avoided. But as peak load levels increase and stricter regulations are imposed it becomes increasingly hard to maintain sufficient reduction rates and facilities are likely to face new investments if the highest flowrates can’t be reduced. One way to reduce flowrates is to charge higher prices for the peak loads through an efficient tariff design. This thesis includes a literature review to define what constitutes an efficient tariff and then moves on to develop a model including marginal cost pricing and increasing block tariff design that examine how the marginal cost price is affected by constructing the tariff in different ways. The results show that the marginal price can be significantly increased by adapting this approach compared to a two part tariff with one fixed and one variable part which is commonly used by wastewater utilities today. The biggest deciding factor will be how the marginal block is defined.

Under perioden 2000 till 2019 ökade priset för en 30-dagarsbiljett i Stockholms kollektivtrafik med 107 %. Den kraftiga prisökningen väcker frågan huruvida kollektivtrafiken i Stockholm i dagsläget är samhällsekonomiskt effektiv eller om den är för dyr? Vad beror den kraftiga prisökningen på, är den rimlig och hur påverkar den användandet av kollektivtrafiken? Syftet med denna uppsats är att undersöka utvecklingen av SL:s biljettpriser och kostnader ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Detta gjorde vi genom att kartlägga och sammanställa SL:s kostnader, intäkter och priser under tidsperioden för att avgöra vad som föranleder denna prisutveckling. Utifrån teori och tidigare litteratur diskuterade vi huruvida ökningen av biljettpriser skett utifrån en samhällsekonomisk grund eller inte och hur detta påverkar SL:s finansiering. Vi skattade ett flertal elasticiteter för att mäta effekten denna prisutveckling har på kollektivtrafikens efterfrågan och hur den skulle påverkas av ytterligare subventionering. Vi kom fram till att biljettpriset ökat på grund av kostnadsökning som främst berott på nya upphandlingar och avtal samt att prissättningen och subventioneringen sker på samhällsekonomisk grund men att den inte är optimal. Vi kommer även fram till att det finns andra argument till varför kollektivtrafiken borde subventioneras ytterligare. I det stora hela kan vi konstatera att kollektivtrafiken i Stockholm, som konsekvens av ökade kostnader hänförbara till trafikupphandlingar och en ej samhällsekonomisk optimal prissättning bidrar till en för dyr kollektivtrafik. / During the period from 2000 to 2019, the price of a 30-day ticket in Stockholm's public transportation increased by 107 %. The significant price increase raises the question of whether the current public transportation in Stockholm is efficient from an economic perspective or if it is too expensive. What is the cause of this substantial price increase, is it reasonable, and how does it affect the usage of public transportation? The purpose of this essay is to examine the development of SL's (Stockholm Public Transport) ticket prices and costs from an economic perspective. To achieve this, we conducted a mapping and compilation of SL's costs, revenues, and prices during the specified time period to determine the factors driving this price development. Based on theory and previous literature, we discussed whether the increase in ticket prices has occurred on an economic basis or not, and how it affects SL's financing. We estimated several elasticities to measure the effect this price development has on the demand for public transportation and how it would be impacted by additional subsidization. We concluded that the increase in ticket prices was due to cost increases primarily stemming from new procurement and agreements and that the pricing and subsidization are based on economic principles but are not optimal. We also found other arguments for why public transportation should be further subsidized. Overall, we can conclude that public transportation in Stockholm, as a result of increased costs related to traffic procurement and suboptimal pricing based on economic factors, contributes to an excessively expensive public transportation system.

The electricity market is facing major changes in the coming years, with major production facilities that must be replaced and climate targets that are required to be met. The approach to the targets in the electricity market has been to invest in renewable energy, mostly in the form of wind power. However, it is an intermittent production type where production depends on weather conditions and planning cannot be predetermined. As a result, the price of electricity has varied a lot in recent years and has also become very low, which causes profitability challenges for the electricity producers. One consequence is the closure of four nuclear reactors due to lack of profitability. This creates a more uncertain environment for the Swedish industry, which is dependent on both low electricity prices and reliable power supply. A way to counter this has been the “Energy Agreement”, that partly aims to promote the use of nuclear power for their total technical service life. The electrical system will change until 2030 in many ways, but how this will go is difficult to predict. By creating three different scenarios that reflect likely future changes, it has been possible to draw conclusions about what is necessary to change for the electricity system to be robust and competitive in the future. These scenarios consider wind power, active nuclear reactors, export opportunities and future electricity prices. These three scenarios have included identification of the most important parameters that need to be changed or considered by 2030. These parameters have been divided into price issues, delivery security and taxes with subsequent proposals. The most important items under these are to maintain the marginal cost based pricing model, create incentives for flexibility of electricity users and for manufacturers to provide the power grid with inertia. These require special focus to create a robust and flexible system, but remaining points are required as well to handle these issues. These points resulted in a framework that should form the basis for decision making. The framework should also be used in its entirety to analyze situations that may arise during the transition from today's market to the future's renewable electricity system. / Elmarknaden står inför stora förändringar de kommande åren, med stora produktionsanläggningar som måste ersättas och klimatmål som förväntas uppfyllas. Tillvägagångssättet har på den svenska elektricitetsmarknaden varit att satsa på förnybar energi, mestadels i form av vindkraft. Det är dock ett intermittent produktionsslag där produktionen är väderberoende och inte går att planera. Elpriset har till följd av detta varierat mycket under de senaste åren och blivit väldigt lågt, något som orsakar lönsamhetsproblem för producenterna. Ett resultat av detta är stängningen av fyra kärnreaktorer till följd av bristande lönsamhet, vilket skapar en oroligare situation för den svenska industrin som är beroende av både låga elpris och en tillförlitlig eltillförsel. Ett sätt att möta konflikten mellan producenternas olönsamhet och industrins krav är Energiöverenskommelsen, som delvis syftar till att göra kärnkraften med konkurrenskraftig. Elsystemet kommer att förändras till 2030 på många vis, men hur detta kommer gå till är svårt att förutsäga. Genom att skapa tre olika scenarion som speglar troliga framtida förändringar, har det gått att dra slutsatser om vad som är nödvändigt att förändra för att elsystemet ska vara robust och konkurrenskraftigt även i framtiden. Dessa scenarion tar hänsyn till vindkraftsutbyggnad, aktiva kärnreaktorer, exportmöjligheter och framtida elpris. Dessa tre scenarion har inburit identifiering av de viktigaste parametrar som måste förändras eller tas i beaktande till 2030. Dessa har delats upp i prisfrågor, leveranssäkerhet samt skatter med efterföljande förslag. De viktigaste punkterna under dessa är att behålla marginalprissättningen, skapa incitament för flexibilitet hos elanvändare och för producenter att tillhandahålla svängmassa. Dessa kräver särskilt fokus för att skapa ett robust och flexibelt system, men resterande punkter behövs för att hantera dessa frågor. Dessa punkter resulterade i ett ramverk som bör ligga till grund för beslutsprocesser. Ramverket bör också användas i sin helhet för att analysera situationer som kan uppstå under omställningen från dagens marknad till framtidens förnybara elsystem.