A. Dembo, O. Zeitouni. / Includes bibliographical references (p. 96-98). / Research supported by the Air Force Office of Scientific Research. AFOSR-89-0276B Research supported by the Army Research Office. DAAL03-86-K-171

XV Conferencia Internacional sobre Bibliotecas Universitarias "La Biblioteca hacia el 2030", evento realizado en el Centro de Exposiciones y Congresos de la UNAM, del 25 al 27 de Octubre de 2017, México. / Conferencia que aborda las competencias y habilidades que requiere el profesional de la información para contribuir a un desarrollo sostenible e inclusivo.

Den svenska strategin för att implementera en cirkulär ekonomi avser att stödja Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dock kritiserar den akademiska litteraturen konceptet cirkulär ekonomi för bristande inkludering av social hållbarhet. Eftersom implementeringsåtgärder redan införs storskaligt både nationellt och i EU, har frågan lyfts om dess lämplighet i olika regionala kontext. Således ämnar denna studie att undersöka hur de aviserade åtgärderna för cirkulär ekonomi förväntas påverka social hållbarhet i svenska storstads- och landsbygdskommuner på olika sätt. En enkätundersökning utfördes till folkvalda politiker i 37 svenska kommuner. Resultaten visar att sociala hållbarhetsaspekter generellt inte förväntas påverkas nämnvärt i omställningen till cirkulär ekonomi. Detta kan förklaras med dess frånvaro i den politiska konceptualiseringen av cirkulär ekonomi. Vidare finner vi att landsbygdskommuner generellt är mer positiva till styrmedel för cirkulär ekonomi än storstadskommunerna. Vi avslutar med att föreslå att den svenska politiska tolkningen av cirkulär ekonomi skulle kunna justeras för att bidra till sociala hållbarhetsmål mer effektivt. / The Swedish strategy for implementing a circular economy aims to support the 2030 Agenda for Sustainable Development. However, academic literature is increasingly criticizing the circular economy concept for its lack of inclusion of social sustainability. With implementation measures already taking place economy-wide both nationally and in the EU, questions have been raised concerning its suitability to different regional contexts. Thus, this study aims to explore how the announced policies for circular economy are expected to affect social sustainability in urban and rural Swedish municipalities differently. A survey was conducted to elected officials in 37 Swedish municipalities. The results show that social sustainability aspects are generally not expected to be noticeably affected in the transition to circular economy. This could be due to its absence in the political conceptualization of the circular economy. Furthermore, we find that rural municipalities are generally more positive to the circular economy policies than their urban counterparts. We conclude by proposing that the Swedish political interpretation of the circular economy could be adjusted to support social Sustainable Development Goals more effectively.

I en tid med klimatförändringar har den hållbara utvecklingen blivit en allt viktigare fråga för planetens överlevnad. I och med Our common future uppkomst uppmärksammades behovet av balans mellan ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, med den ekologiska aspekten som begränsning till övriga aspekter. I rapportens fotspår skapades Agenda 2030 för att skapa stöd till en hållbar utveckling med riktlinjer och mål hur världen ska ta sig i en positiv riktning innan år 2030. För att samhällsplaneringen ska gå i linje med Agenda 2030 bör bostadsbyggandet gå i enlighet med dess mål vilket har undersökts i denna studie. Empirin baseras främst på dokumentanalys av kommunal detaljplan över Kvarteret Hinderbanan i Gävle. Detta på grund av att kommunen har det yttersta ansvaret att uppfylla de globala målen i en lokal kontext. Resultatet i denna studie visade att detaljplanen berörde och även uppfyllde många mål inom Agenda 2030 men att bevarandet av naturen var minimal. / In a time of climate change, sustainable development has become an important issue for the planet's survival. Since the start of Our common future, has attention been drawn to the balance between ecological, social and economic sustainability, with the ecological aspect as a limitation. In the report's footsteps, Agenda 2030 was created in 2015 to create support for sustainable development with guidelines and goals for how the world should move in a positive direction by 2030. In order for community planning to be in line with Agenda 2030, housing construction should be in line with its goals which has been the analysis in this study. The empirical data is mainly based on document analysis of the municipal plan for Kvarteret Hinderbanan in Gävle. This is because the municipality has the main responsible for acting on the global goals in a local context. The results of this study showed that the detailed plan mentioned and also achieved many goals in Agenda 2030, but that the conservation of nature was minimal.

Detta examensarbete avhandlar hållbarhetsprojekten och målsättningar av Sveriges 10 största byggföretag samt deras ställningstaganden gentemot Agenda 2030. Faktum att begreppet hållbarhet kan uppfattas och definieras på olika sätt har skapat en viss otydlighet i världen kring begreppet. De största byggföretagen i Sverige presenterar en hållbarhetsredovisning som redogör för de framgångsrika hållbarhetsprojekten inom verksamheten samt företagets framtida planer. Byggföretagens tillvägagångssätt i deras arbete för att uppnå målen i Agenda 2030 är i stort sätt densamma, med undantag för vissa bolag som har unik taktik. Flera av de utvalda byggföretagen har även antalet mål uppsatta som sträcker sig längre fram än år 2030; vilket delvis beror på regeringens klimatlag för att uppnå ett klimatneutralt Sverige år 2045. I denna studie har fyra mål från Agenda 2030 blivit utvalda för granskning; sedan har byggföretagens hållbarhetsredovisningar undersökts i syfte att utläsa företagens ställningstaganden i förhållande till målen. Teorin om svag och stark hållbarhet tillämpad i en organisation har applicerats på respektive byggföretags hållbarhet vilket resulterade i ett tydligt mönster. Resultaten pekar mot att styrkan av hållbarhet i ett företag beror på dess omsättning, vilket var relativt klart eftersom hållbarhetsredovisningarna hos de företag som hade större omsättning var mer omfattande samtidigt som målsättningen var mer preciserad och antalet hållbarhetsprojekt högre. Härvid bör nämnas att signaleringsteorin till viss del motsäger antagandet om att hållbarhetsstyrkan av ett företag är beroende på dess omsättning. Signaleringsteorin menar att företag kan öka sitt värde och popularitet via frivillig redovisning samt betoning och upplyftning av de ’finare’ delarna ur verksamheten. Framtida studier kan finna denna studie som hjälpsam för bedrivandet av forskning inom samma fält. Ytterligare fördjupande rapporter inom samma område kan framtas med denna studie som grund, vilket möjligtvis kan ljusna förutsättningarna av djupdykande hållbarhetsresearch av alla typer av företag, bygg- eller inte. Hållbarhetsarbete är ett relevant ämne i världen just nu, varför ytterligare studier av denna karaktär fordras i syfte att uppnå en bättre förståelse för hållbarhetskonceptet och utvecklingen av effektiva strategier för en ännu mer hållbar värld / This thesis deals with the sustainability programmes and goals of Sweden's 10 largest constructioncompanies as well as their position on Agenda 2030. The fact that the concept of sustainability canbe perceived and defined in different ways around the world has created a certain ambiguity aroundthe notion. The largest construction companies in Sweden present sustainability reports that accountfor successful sustainability projects as well as future planning. The work of construction companiesin achieving the goals of Agenda 2030 is much the same, with the difference of some companieshaving unique approaches to achieving them. Several of the selected construction companies in thisthesis also have a number of goals set up that extend beyond the scope of 2030, partly because of theSwedish government's climate legislation for creating a climate-neutral Sweden by 2045.In this study, four goals from Agenda 2030 have been selected for analysis within the frame of thechosen construction companies' sustainability reports. The reports have been analyzed in order todecipher the companies’ different positions in regard to the chosen goals. The theory of weak andstrong sustainability applied in an organization has been applied to the sustainability of eachconstruction company, which produced a clear pattern as a result. The degree of strength within thesustainability efforts depends on the individual company’s turnover. This was relatively clear sincethe sustainability reports of the companies with a higher turnover were more comprehensive,contained more clearly presented progress, all while the number of Agenda 2030-goals was greater.Herein must be noted that the Signal Theory contradicts, to some extent, the assumption that thestrength of a company's sustainability is dependent on turnover, since companies can increase theirvalue and popularity through voluntary accounting and emphasize and highlight the ‘finer’ parts ofthe business.Future studies can find this study helpful in carrying out research within the same field. Even morein-depth investigational reports can be done using this study as a foundation, which could possiblybrighten prospects for deep-digging sustainability research into any type of company, constructionor non-construction. Sustainable work is a relevant topic in the world right now, which is whyfurther studies of this character will be needed in order to achieve a better understanding of thesustainability concept and development of effective strategies to make the world even moresustainable.

[pt] A Agenda 2030 orienta as políticas nacionais de desenvolvimento nos próximos anos. A conquista da transversalização de questões de gênero na Agenda 2030 é atribuída, dentre outros fatores, à influência da sociedade civil e de organizações internacionais que trabalham com pautas de gênero e desenvolvimento, no processo de consulta para a construção dos Objetivos de Desenvolvimento Sustentável (ODS). Tendo em vista esse histórico de engajamento, o objetivo do presente trabalho é mapear como a sociedade civil brasileira atuante sob a bandeira de alcançar a igualdade de gênero está avaliando e acompanhando o cumprimento do ODS5 da agenda 2030 e quais são seus posicionamentos acerca desse monitoramento e dos indicadores relacionados. A governança por indicadores norteia as formulações de políticas internacionais; sendo assim, usar essa linguagem com uma perspectiva feminista para tornar os instrumentos de mensuração mais qualificados e benéficos para as mulheres é uma estratégia ecomendada pelo presente relatório. / [en] The 2030 Agenda for Sustainable Development will guide national development policies in the coming years. The achievement of gender mainstreaming in the 2030 Agenda is attributed, among other factors, to the influence of civil society and international organizations working with gender and development guidelines in the consultation process for the construction of the Sustainable Development Goals (SDGss). Considering this history of engagement, the objective of this paper is to map how the Brazilian civil society working under the banner of achieving gender equality is evaluating and monitoring compliance with SDG5 of Agenda 2030 and what their positions are regarding monitoring and the indicators involved. Governance by indicators guides the formulation of international policies; thus, using that language with a feminist perspective to make the measurement tools more qualified and beneficial to women is a strategy recommended by this report.

Bakgrund och syfte: Vid FN:s toppmöte 25 september 2015 antog världens ledare och regeringschefer Agenda2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling. Detta är dock inget tvingade dokument, de svenskafastighetsbolagen behöver inte implementera Agenda 2030. Om Agenda 2030 implementeras på företags nivåsker det på frivillig basis, samtidigt står fastighetsbranschen idag för 40% av energianvändningen i EU och förstora mängder utsläpp som ökar år för år. Därför har detta arbete som syfte att undersöka hur några av destörsta fastighetsbolagen i Sverige ställer sig till Agenda 2030. Studien ska även fördjupa sig i mål 11, hållbarastäder och samhällen. Metod: De tio största bolagens års- och hållbarhetrapporter analyserades för att ta reda på hur de ser påAgenda 2030. Detta sammanställdes och analyserades tematiskt och med hjälp av intressent-, legitimitets-,signal- och institutionell teori. Resultat och slutsats: Studien visade att bolagens ställning till Agenda 2030 var positiv. För att operationaliseraAgenda 2030 valde ett antal företag att tolka den, utifrån Agenda 2030 skapades ”fokusområden” som kundekopplas till bolagens olika verksamhetsdelar. En annan återkommande strategi var att bolagen valde ut ettantal mål som man vill eller tror att man kan bidra till. Studien visade att alla bolag i studien hade nämnt mål11, men få kunde beskriva en strategi kopplat till mål 11 eller de tillhörande delmålen. / At the UN summit 25th of September 2015 agreed world leaders and head of states to adopt the Agenda 2030 the 17 sustainable development goals. However, this is not a forced document, the Swedish Real Estate companies do not ness to implement the Agenda 2030. If Agenda 2030 is implemented at a company levels it is done on a voluntary basis, while the Real Estate today account for 40% of the energy use in the EU and large amounts of emissions, increasing year by year. Therefore, is the aim of this paper to investigate how some of the largest Real Estate companies in Sweden view Agenda 2030. This study will also delve into goal 11, sustainable cities and communities. The ten largest companies´ annual and sustainability reports were analysed to found out how the view Agenda 2030. This was compiled and analysed thematically and with help of stakeholder, legitimacy, signal, and institutional theory. The study showed that the companies position on Agenda 2030 was positive. To operationalize Agenda 2030, several companies chose to interpret it, based on Agenda 2030, “focus areas” were created that could be linked to the companies' different sections of the business. Another recurring strategy was that companies selected several SDG´s that they want or believe that they can contribute to. The study showed that all companies in the study had mentioned goal 11, but few could describe a strategy linked to goal 11 or the associated sub-goals.

Utsläppen från transportsektorn minskar inte i nog snabbt takt trots att hållbarhet är en prioriterad fråga på övergripande nivå genom bland annat Agenda 2030 och Målbild 2030. Åtgärdsvalsstudier (ÅVS), utredningar som tillämpas tidigt i transportinfrastrukturplaneringen, har potential att bidra till en mer hållbar infrastrukturplanering. Samtidigt har hållbarhetsmål idag en begränsad betydelse för val av åtgärder i åtgärdsvalsstudier. Det saknas konkreta direktiv för hur aktörer inom planeringen av transportsystemet ska agera och prioritera i praktiken för att bidra till omställningen mot ett hållbart transportsystem. Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka förutsättningar som finns för ökad integrering av hållbarhet i åtgärdsvalsstudier. Målet är att identifiera brister i metoder och processer som bidrar till svårigheter att integrera hållbarhet i åtgärdsvalsstudier samt föreslå hur metoder och processer kan utvecklas för en ökad integrering av hållbarhet i åtgärdsvalsstudier. Studien belyser frågeställningarna främst utifrån perspektivet regionala planerare på Trafikverket i Norrbottens och Västerbottens län. Studien är kvalitativ och baseras på en litteraturstudie och en fokusgrupp. Fokusgrupp valdes som metod för att generera nya idéer för hur ett konkret arbete med hållbarhet i åtgärdsvalsstudier skulle kunna se ut. Fyra planerare som på olika sätt arbetar med åtgärdsvalsstudier på Trafikverket deltog i fokusgruppen. Resultatet från fokusgruppen och litteraturstudien analyserades med koppling till studiens frågeställningar. Studiens resultat visar på att det är komplext att arbeta med övergripande hållbarhetsmål såsom Målbild 2030 i åtgärdsvalsstudier. En orsak till detta är bland annat bristande vägledning i hur målarbetet konkret ska gå till i åtgärdsvalsstudier vilket medför att arbetet med att ta fram mål för den enskilda åtgärdsvalsstudien är tids- och resurskrävande och mindre vikt läggs därmed på hållbarhetsmål. Det råder även bristande vägledning och expertstöd gällande framtagande och genomförandet av icke-fysiska åtgärder, så kallade steg 1 och 2 åtgärder. Planerarna upplever också en hopplöshet i att andra parametrar än hållbarhet värderas högre vid prioritering av åtgärder i planeringsprocesser som följer efter slutförandet av en åtgärdsvalsstudie. Studien har resulterat i ett antal slutsatser kring hur metoder och processer kan utvecklas för en ökad integrering av hållbarhet i åtgärdsvalsstudier. Ett förslag är att identifiera relevanta hållbarhetsmål för en åtgärdsvalsstudie och formulera specifika mål för åtgärdsvalsstudien utifrån nedbrytningen av övergripande mål. Ett annat förslag är att värdera om ett åtgärdsförslag har negativ, positiv eller neutral påverkan på ett hållbarhetsmål för att få en helhetsbild över vilka mål ett åtgärdsförslag bidrar till att uppfylla. Gällande steg 1 och 2 åtgärder finns behov av expertstöd i åtgärdsvalsstudier samt metodutveckling kopplat till framtagandet av icke-fysiska åtgärdsförslag. Det finns också behov av att utveckla ÅVS-handboken och utbildningar inom ÅVS-metodiken, särskilt kopplat till framtagande av mål. Sammanfattningsvis pekar studien på att det krävs uppdaterade handledningar kopplat till åtgärdsvalsstudier. Detta kan ses som en möjlighet till att utveckla arbetet med hållbarhet i åtgärdsvalsstudier genom att hållbarhet integreras mer i den generella handledningen för åtgärdsvalsstudier och därigenom blir en naturlig del av metodiken. Studiens resultat pekar därmed på att det finns goda möjligheter att utveckla arbetet med hållbarhet i åtgärdsvalsstudier. / Emissions from the transport sector are not declining fast enough, even if sustainability is a prioritised issue through for example Agenda 2030. Strategic choice of measures (Åtgärdsvalsstudier), investigations early in transport infrastructure planning, have the potential to contribute to more sustainable infrastructure planning. At the same time, today sustainability goals have a limited significance for the choice of measures in strategic choice of measures. There are no concrete directives for how actors in transport infrastructure planning should act and prioritise in order to contribute to the transition towards a sustainable transport system. The purpose of the study is to increase the understanding of what prerequisites there are for an increased integration of sustainability in strategic choice of measures. The aim is to identify shortcomings in methods and processes that contribute to difficulties in integrating sustainability in strategic choice of measures. The aim is also to propose how methods and processes can be developed for an increased integration of sustainability in strategic choice of measures. The study illuminates the aim mainly from the perspective of regional planners at the Swedish Transport Administration in the counties of Norrbotten and Västerbotten. The study is qualitative and based on a literature study and a focus group. Focus group was selected as a method to generate new ideas about how a concrete work with sustainability in strategic choice of measures could look like. Four planners who work in different ways with strategic choice of measures at the Swedish Transport Administration participated in the focus group. The results from the focus group and the literature study were analysed based on the research questions. The result of the study indicates that it is complex to work with sustainability goals in strategic choice of measures. One reason for this is a lack of guidance on how the work with targets should be performed, which means that the work of developing goals for the individual strategic choice of measure is time-consuming and resource-intensive. Therefore, less emphasis is placed on sustainability goals. There is also a lack of guidance and expert support regarding the development and implementation of non-physical measures, so-called step 1 and 2 measures. The planers also experience a hopelessness as other parameters than sustainability are valued higher when prioritising measures in planning processes that follow after a strategic choice of measure. The study has resulted in conclusions about how methods and processes can be developed. One proposal is to identify relevant sustainability goals for a strategic choice of measure and formulate specific goals for the strategic choice of measure based on the breakdown of overall goals. Another proposal is to evaluate whether a proposed measure has a negative, positive or neutral impact on a sustainability goal in order to get an overall picture of which goals a proposed measure contributes to fulfil. Regarding step 1 and 2 measures, there is a need for expert support in strategic choice of measures and method development of non-physical measures. There is also a need to develop guidelines and educations in the strategic choice of measures methodology. In summary, the study indicates that updated guidelines about strategic choice of measures are required. This can be an opportunity to develop the work with sustainability in strategic choice of measures by integrating sustainability more into the general guidance. Thus, the results of the study indicate that there are good opportunities to develop the work with sustainability in strategic choice of measures.

By adopting the United Nations Agenda 2030 and its 17 Sustainable Development Goals, a common path towards a sustainable world is accepted. The Agenda 2030 framework strives towards global sustainability by including all sustainability dimensions. Agenda 2030 reaches worldwide and to all authority levels. To reach the goals, implementation on the local level is central, but the process, which is called localization, is however not always simple. Since the global prerequisites and contexts vary, the implementation process will face different obstacles and challenges, yet the different nations will also see different opportunities. This study aims to examine municipality officials' views on the local implementation of the climate and environmental related goals of Agenda 2030 in order to create a deeper understanding of what makes challenges and opportunities in the process. The analysis is based on focus group interviews in three Swedish municipalities within the same county. Patterns in similar challenges and opportunities for Agenda 2030 localization are identified between the municipalities studied. A general challenge is seen in the complexity of the goals in their unity, by contrast an opportunity is seen within the own interpretation of the Agenda 2030 targets. Adopting the agenda to already existing policies are considered hard as well as the organization structure of municipalities. Yet, opportunities are seen within the local contributions to goal achievement and the use of workforce reserved for the implementation process. No general template for Agenda 2030 implementation can be identified - the process needs to be locally interpreted and adapted.

The Saudi Government’s 2030 Vision directs local banks to increase and improve credit for the Small and Medium Enterprises (SMEs) of the economy (Jadwa, 2017). Banks are, however, still finding it difficult to provide credit for small businesses that meet Basel’s capital requirements. Most of the current credit-risk models only apply to large corporations with little constructed for SMEs applications (Altman and Sabato, 2007). This study fills this gap by focusing on the Saudi SMEs perspective. My empirical work constructs a bankruptcy prediction model based on logistic regressions that cover 14,727 firm-year observations for an 11-year period between 2001 and 2011. I use the first eight years data (2001-2008) to build the model and use it to predict the last three years (2009-2011) of the sample, i.e. conducting an out-of-sample test. This approach yields a highly accurate model with great prediction power, though the results are partially influenced by the external economic and geopolitical volatilities that took place during the period of 2009-2010 (the world financial crisis). To avoid making predictions in such a volatile period, I rebuild the model based on 2003-2010 data, and use it to predict the default events for 2011. The new model is highly consistent and accurate. My model suggests that, from an academic perspective, some key quantitative variables, such as gross profit margin, days inventory, revenues, days payable and age of the entity, have a significant power in predicting the default probability of an entity. I further price the risks of the SMEs by using a credit-risk pricing model similar to Bauer and Agarwal (2014), which enables us to determine the risk-return tradeoffs on Saudi’s SMEs.