Ett av miljörättens största dilemman är att uppnå hållbar utveckling. FN:s handlingsplan Agenda 2030 är med sina 17 globala mål vägledande på området. Att utföra hållbarhetsarbete och hållbarhetsrapportera om sin påverkan på miljön är ett sätt för företag att bidra till uppfyllelsen av miljömålen i Agenda 2030. I Årsredovisningslagen finns en samlad reglering som stadgar om och hur företag ska hållbarhetsrapportera, och redan år 2023 kan kraven skärpas om det nya EU-direktivet, Corporate Sustainability Reporting Directive, genomförs enligt plan. En liknande reglering om hållbarhetsrapportering existerar dock inte för det offentliga. Två svenska myndigheter har, utifrån skillnaden mellan hållbarhetsregleringens existens för företag och det offentliga, uttalat sig olika om betydelsen av en samlad reglering för hållbarhetsarbetets framgång. Därmed är det intressant att undersöka den befintliga regleringen för hållbarhetsrapportering i relation till Agenda 2030. Särskilt intressant är klimatmål nummer 13 eftersom miljön är det område som företag generellt har stor inverkan på. Hur relaterar egentligen regleringen för hållbarhetsrapportering till klimatmålet? Kommer det nya EU-direktivet påverka hur de relaterar till varandra? Ger detta fog för myndigheternas olika uppfattningar om vikten av att ha en samlad hållbarhetsreglering för det offentliga? Dessa funderingar ska söka besvaras i studien med hjälp av rättsdogmatisk och rättsanalytisk metod.

Onödigt matavfall, så kallat matsvinn, är ett stort samhällsproblem idag. Enligt de globala hållbarhetsmålen, Agenda 2030, ska matsvinnet halveras fram till år 2030. Tidigare forskning visar att det finns olika skäl till att människor slänger mat. Denna studie har undersökt vad vuxna personer uppger för orsak till att de slänger mat samt hur mycket de uppskattar att de slänger och om det skiljer sig mellan kvinnor och män. Dessutom har studien undersökt om det finns ett samband mellan inställning till, och kunskap om, matlagning och om man vill ändra mängden maten man slänger. Genom en kvantitativ utformad enkätstudie samlades data in ifrån 107 svensktalande vuxna över 18 år. Deltagarna fick svara på anledningar till matsvinn om deras inställning till och kunskap om matlagning samt mängden matsvinn från olika livsmedelsgrupper. Resultatet visade att frukt, grönsaker och rotfrukter var de livsmedelsgrupper som oftast bidrog till matsvinn. Reslutatet visade också att det inte fanns några signifikanta samband mellan vilja att ändra mängden matsvinn och deltagarnas vana, intresse och kunskap om matlagning. Det fanns inte heller några signifikanta skillnader i uppskattad mängd matsvinn mellan män och kvinnor. Dessa resultat stödjer därmed inte tidigare forskning som hittat att demografiska faktorer som kön kan förklara mängden matsvinn. För att minska matsvinn krävs det en kombination av informationskampanjer, utbildning och medvedenhet för att minska orsakerna till matsvinn.

Urbanisation has affected cities and municipalities in different ways where planning for sustainable development has become more important. The need for greener thinking is radically shown in UN: s global environmental goals where the greenhouse effect is assumed to have a big impact on society. Therefore, Agenda 2030 has chosen to involve more levels of society in form of putting bigger responsibility on countries regions and municipalities. With the new global goals of Agenda 2030 every country must contribute in the best way possible. For this thesis was goal 11, sustainable development, chosen to examine the workflow and value in the Swedish municipality Umeå, Borås and Lund. With a higher requirement for municipalities to implement the new goals in their already existing plan can barriers appear without good planning. By studying municipalities ability to adapt to new global goals, interesting views can be discussed. By this form of study, we can therefor draw a conclusion of how the implementation of the global goals from Un is working in Swedish municipalities.

Recent literature has shown a close correlation between economic prosperity and the intensity of energy use in a country. In this study, an investigation to determine the extent of evolution of the concept of sustainability in the energy industry to realise the aim of Kenya Vision 2030 development blueprint is presented. In this study, journals, government reports, statutes and policies dating back to the end of the eighteenth century were reviewed to establish the research gap. Interviewing of key stakeholders in the energy industry a survey of rural, peri-urban and urban households on energy use and supply in the country and a geographical information system were methods used for data analysis. The study findings revealed that; the current energy policies are a legacy of colonial policies which benefit the urban and commercial centres along the railway line; the current policies are skewed to promoting electricity and petroleum sectors in energy industry and; biomass is the main source of fuel for rural and peri-urban households and, increased household energy demand has a negative impact on environment. In light of these findings, the practice of energy use and policies have to evolve significantly so that the aim of the Vision 2030 has to be realised. Therefore, this study is an innovative, analytical and methodological approach to sustainable energy use and policy assessment for developing countries. The study also makes contribution to the body of knowledge in the field of sustainable energy use and policies for developing countries by literature publication.

Saudi Arabia is progressing with Vision 2030, an ambitious blueprint for economic variation, global connection, and improved quality of life. The Hajj pilgrimage is addressed by the Doyof Al Rahman Program (DARP), one of the vision's programs aiming to enhance the Hajj experience. The Hajj pilgrimage is one of the world's largest annual massive gatherings and it has already received increased attention from researchers combining elements of pilgrimage and tourism. This dissertation aims to explore Hajj service quality and pilgrims' satisfaction. To attain this objective, a narrative and systematic literature review was conducted to develop a framework with standardized dimensions for Hajj with the consideration of Vision's 2030 PEP program objectives. The conducted literature review considered 157 sources following the PRISMA review protocol in the analysis. A Delphi study distributed among fifteen experts processed the literature review findings to confirm the research instrument dimensions' priority, applicability, and clarity. The proposed dimensions were Hospitality, Guidance, Transportation, Hajj Facilities, Safety and security, and Healthcare. Those dimensions are dedicated to exploring Hajj Service Quality (HSQ) performance and its impact on the Hajj's overall satisfaction and willingness to extend visits to heritage sites. The dissertation connected a confirmatory mixed research method in the Delphi study and data collection phases. The research survey contained 83 items distributed through the Qualtrics platform and yielded 149 valid responses from 17 U.S. states. After the data preparation, a Partial Least Square Structural Equation Modeling (PLS-SEM) analytical approach was deployed. First, the measurement model inspected the reliability and validity of the model constructs. Second is the structural model that tested the study hypothesis with path analysis a regression-based technique. The findings showed a significant impact from all the applied HSQ dimensions on Hajj overall satisfaction and a significant impact from Hajj facilities on the willingness to extend the visit to heritage sites.

The diploma thesis Teaching Civic Education at the Elementary Schools in České Budějovice focuses on the current state of civic education at elementary schools in České Budějovice. The theoretical part deals with the system of curricular documents, analysis of the Framework Educational Program for basic education and its subsequent comparison with individual school educational programs at selected elementary schools in České Budějovice. The practical part presents interviews with four teachers who teach the subject of civic education at selected elementary schools in České Budějovice. These are the following elementary schools: Kubatova Elementary School and Kindergarten, Elementary School Matice školské, Church Elementary School and Elementary School and kindergarten of J. Š. Baara.

Background: The market of sustainable investments is immature. As a result, there are problems with standardisation and information asymmetry. The United Nations has developed 17 global goals that must be achieved before year 2030. Therefore, it is of interest to examine if the global goals are used in asset management today and whether the global goals could contribute to reduce the recently mentioned problems. Aim: The purpose of this study is to examine how the 17 global goals created by the United Nations can be integrated with sustainable asset management as well as how they are used today. The study will also explore the problematics regarding standardisation of sustainability in the Swedish financial market and the information asymmetries that appears as a result of this. Completion: To fulfil the aim of the study, a qualitative method has been used. A document study of the 17 global goals of the United Nations has been conducted to constitute the base of the interview guide that was used during the six interviews held with sustainability experts. The interviews were held with representatives from three government-owned corporations and three from privately-owned corporations to acquire a broader perspective within the subject. Conclusion: The 17 global goals of the United Nations are vaguely integrated in the financial market. To increase the integration, industry standards, industry definitions as well as awareness-raising activities based on the global goals should be developed. Furthermore, the study has identified the lack of reporting of sustainability data from companies, which constrains the integration of the global goals in the financial market. There is also a prevalent information asymmetry where the 17 global goals could contribute with knowledge to ease the problematics. / Bakgrund: Marknaden för hållbara investeringar är relativt omogen. Till följd av detta finns det problematik med standardisering och informationsasymmetrier på den hållbara kapitalmarknaden. FN har tagit fram 17 globala mål som ska vara uppnådda år 2030. Därav är det av intresse att undersöka om FN:s 17 globala mål används i kapitalförvaltningen i dagsläget samt huruvida målen skulle kunna bidra till att minska den ovannämnda problematiken. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur FN:s 17 globala mål kan integreras med hållbar kapitalförvaltning samt huruvida målen används idag. Studien kommer även undersöka problematiken gällande standardisering av hållbarhet och de informationsasymmetrier som uppstår till följd av detta på den svenska hållbara kapitalmarknaden. Genomförande: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts, där sex intervjuer med hållbarhetsexperter har genomförts. En dokumentstudie av FN:s 17 globala mål utfördes tidigt för att ligga som grund för den intervjuguide som utvecklades inför intervjuerna. Intervjuerna hölls med representanter från tre statliga bolag och tre privata bolag för att erhålla ett bredare perspektiv inom ämnet. Slutsats: Studien har kommit fram till att FN:s 17 globala mål är svagt integrerade på den hållbara finansmarknaden. För att öka integrationen bör det utvecklas branschstandarder, branschdefinitioner och kunskapshöjande aktiviteter utifrån FN:s 17 globala mål. Slutligen har studien identifierat att bristen på rapportering av hållbarhetsdata från företag begränsar denna integration samt att det råder en informationsasymmetri där FN:s 17 globala mål kan bidra med kunskap för att minska problematiken.

Problemformulering År 2015 beslutade FN om en ny universell hållbarhetsplan, vid namn Agenda 2030, som syftar till att förbättra de sociala, ekonomiska och miljömässiga förhållanden som råder i världen. Enligt EU-kommissionen ska CSR-arbete ledas på initiativ av företaget. Det här skapar en intressekonflikt mellan företag och de mål som FN satt upp i Agenda 2030 då vissa menar att ansvar för hållbar utveckling inte ska, eller ens kan, ligga på företaget. Sverige anses idag ligga i framkant när det gäller frågor som berör mänskliga rättigheter och demokrati, men för att kunna nå de ambitiösa målen i Agenda 2030 krävs ytterligare ansträngning. Då vi hävdar att näringslivets ansvar har ökat i takt med samhällsutvecklingen, innehar företagen en central roll för uppfyllandet av Agenda 2030. Utan förståelse och vilja, från företagens sida, att ta ansvar för hållbar utveckling tror vi det kommer vara närmast omöjligt att nå målen i Agenda 2030. Därför anser vi att det är viktigt att undersöka ifall Agenda 2030 leder till en större förståelse och vilja för vad företagen behöver göra för att uppnå hållbarhetsmålen. Forskningsfrågor Vad karaktäriserar och motiverar svenska energiföretags CSR-arbete idag? Vad influerar svenska energiföretags CSR-arbete idag? Har Agenda 2030 förändrat eller påverkat synen på ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar hos svenska energiföretag? Om ja: Hur har Agenda 2030 förändrat eller påverkat synen på ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar hos svenska energiföretag? Om nej: Varför har Agenda 2030 inte förändrat eller synen på ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar hos svenska energiföretag? Har Agenda 2030 förändrat eller påverkat CSR-arbetet hos svenska energiföretag? Om ja: Hur har Agenda 2030 förändrat eller påverkat CSR-arbetet hos svenska energiföretag? Om nej: Varför har Agenda 2030 inte förändrat eller påverkat CSR-arbetet hos svenska energiföretag?  Syfte Studien syftar till att undersöka hur svenska företag inom energisektorn arbetar för hållbar utveckling och vad som influerar deras hållbarhetsarbete. Vidare är syftet med studien även att utreda i vilken utsträckning företagens CSR-arbete har anpassats till deglobala mål som FN beslutat om i Agenda 2030. Resultat Studien har förklarat vad som karaktäriserar, motiverar och influerar svenska energiföretags CSR-arbete. Vidare har studien beskrivit hur företagens syn på samhällsansvar och CSR-arbete har förändrats efter Agenda 2030s införande. Resultatet från studien visar att samtliga fallföretag utformar sitt hållbarhetsarbete utifrån tre dimensioner; ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Motivationen till att ta ansvar kommer från dels ett självdrivet intresse, men också då många av företagen beskriver att hållbarhetsarbete är nödvändigt för företagets långsiktiga lönsamhet och överlevnad. Olika intressentgrupper påverkar fallföretagen på olika sätt och uttrycker olika förväntningar på företagen. De mest framstående intressentgrupperna är dock ägare, medarbetare och kunder. Studien fann att varken företagens syn på samhällsansvar eller deras CSR-arbete har förändrats till följd av Agenda 2030. Det som många av fallföretagen uttryckte var dock att de såg många fördelar med Agenda 2030 och att företag generellt förmodligen får hjälp av agendan när de utformar sitt CSR-arbete. Kunskapsbidrag Studien har ämnat öka förståelsen för hur svenska energiföretag arbetar med CSR i syfte att uppnå hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Målsättningen är att öka intresset och inspirera andra svenska företag till att satsa mer på CSR-arbete, samt bättre förstå sitt bidrag till hållbar utveckling. Genom att undersöka hur Agenda 2030 har förändrat eller påverkat energiföretagens CSR-arbete är ambitionen att hjälpa de företag som vill eller försöker implementera CSR-arbete i sin organisation, i syfte att bidra till hållbar utveckling. / Problem discussion By 2015, the UN decided on a new universal sustainability plan, called Agenda 2030, which aims to improve the social, economic and environmental conditions in the world. According to the EU Commission, CSR work is conducted on the initiative of the company. This creates a conflict of interest between companies and the goals set by the UN in Agenda 2030, as some argue that responsibility for sustainable development should not, or even may, lie on the company. Sweden is now considered to be at the forefront of issues relating to human rights and democracy, but in order to achieve the ambitious goals of Agenda 2030 further efforts are required. As we argue that the responsibility of business and industries has increased in line with the development of the society, companies have a key role to play in fulfilling Agenda 2030. Without a understanding and willingness of companies to take responsibility for sustainable development, we believe it will be impossible to achieve the goals of Agenda 2030. Therefore, we consider it important to investigate if Agenda 2030 leads to a greater understanding and willingness for what businesses need to do to achieve the sustainability goals. Research questions What characterizes and motivates Swedish energy companies' CSR work today? What influences Swedish energy companies' CSR work today? Has Agenda 2030 changed or influenced the view of economic, social and environmental responsibility of Swedish energy companies? If yes: how has Agenda 2030 changed or influenced the view of economic, social and environmental responsibility of Swedish energy companies? If no: why has Agenda 2030 not changed or influenced the view of economic, social and environmental responsibility of Swedish energy companies? Has Agenda 2030 changed the CSR work of Swedish energy companies? If yes: how has Agenda 2030 changed the CSR work of Swedish energy companies? If no: why has Agenda 2030 not changed the CSR work of Swedish energycompanies? Aim The aim of the study is to examine how Swedish companies within the energy sector work for sustainable development och what influences their sustainability efforts. Furthermore, the aim of study is also to investigate to what extent the companies CSR work has been adapted to the global sustainability goals decided by the UN in Agenda 2030 Results The study has explained what characterizes, motivates and influences the Swedish energy company's CSR work. Furthermore, the study has described how companies' views on CSR and sustainability have changed since the introduction of Agenda 2030. The result of the study shows that all fallopian companies base their sustainability work on three dimensions; economic, social and environmental sustainability. The motivation to take responsibility comes from a self-driven interest, but many of the companies also describes that sustainability work is necessary for the company's long-term profitability and survival. Different stakeholders affect the companies in different ways and express different expectations on the companies. However, the most prominent stakeholders are owners, employees and customers. The study found that neither companies' view of social responsibility nor their CSR work has changed as a result of Agenda 2030. However, what many of the companies said were that they saw many benefits of Agenda 2030 and that companies are generally likely to be helped by the agenda when they design their CSR work. Science contributions The study aims to increase the understanding of how Swedish energy companies work with CSR in order to achieve the sustainable development goals of Agenda 2030. The aim is to increase interest and inspire other Swedish companies to invest more in CSR, as well as better understand their contribution to sustainable development. By examining how Agenda 2030 has changed or affected the energy company's CSR work, the ambition is to help those companies that want to or are trying to implement CSR in their organization, in order to contribute to sustainable development.

Idag eftersträvar institutioner på olika nivåer i samhället parallellt bättre kvalitet på den naturliga miljön. Internationella organisationer, riksdag, länsstyrelser och kommuner sätter upp miljö- och hållbarhetsmål, uppföljningsplaner baserade på mätbara indikatorer, samt redovisar sitt arbete på olika sätt. Från de högsta instanserna på internationell nivå ner till de lägsta på lokal nivå är kedjan lång och det kan vara svårt att nå sammanlänkade resultat. På kommunal nivå finns ett stort intresse att formulera lokala miljö- och hållbarhetsmål, men det saknas fasta riktlinjer för hur detta bör gå till. Följaktligen har kommuner förhållit sig olika till olika globala, nationella och regionala mål. Detta arbete syftade till att ta fram en modell för lokal målformulering och uppföljning med förankring till högre instanser. Denna modell avsågs i sin tur vara ett komplement till de verktyg som finns idag. Fokus i detta arbete låg på indikatorval. Vidare genomfördes en fallstudie genom att undersöka hur Bodens kommuns redan antagna lokala vattenrelaterade miljömål följde den framtagna modellen och assistera deras arbetet i uppföljningen genom att välja mätbara indikatorer. Metoden till arbetet utgjordes av en dokument- och litteraturstudie tillsammans med en fallstudie. Med information från vetenskapliga artiklar från databaser som Scopus, Science citation index, Social science citation index, Academic search premier och Business source premier tillsammans med besök på statliga myndigheters websidor med tillgång till offentliga dokument, kunde litteratur hittas som svarade mot syftet. Resultatet av studien blev en modell baserad på litteraturstudien som testades i fallstudien, med fokus på vattenrelaterade miljömål. Bodens kommuns målformuleringar länkade bra uppåt till högre målinstansers formuleringar, främst till de nationella miljökvalitetsmålen.   Indikatorer som valdes till fokusområde vatten var för Bodens första delmål ”Andel kommunala vattentäkter med vattenskyddsområde (%)”. För det andra delmålet om kartläggning av läckage för näringsämnen till Bodensjöarna föreslogs indikatorn ”Gjord kartläggning eller inte (Ja/Nej/Delvis)”. Det tredje delmålet avsåg en plan för att minska utsläppen från avlopp till Bodensjöarna och fick den föreslagna indikatorn ” Framtagen plan eller inte (Ja/Nej/Delvis)”. För det sista målet gällande synkronisering av Bottenvikens vattendistrikt förvaltningsarbete föreslogs de två indikatorerna ”Uppnådd God ekologisk status i Bodensjöarna” samt ”Halten totalfosfor ska inte överstiga den teoretiska målhalten”. I resultatet finns även ett exempel på visualisering av uppföljningen, med ett diagram för totalfosfor med tillhörande beräknad teoretisk målhalt för att bidra till att uppnå God ekologisk status i Svartbyträsket. Slutsatsen från studien var att de mål som Bodens kommun hade formulerat visades ha en bra förankring i målformuleringarna till det nationella steget i målhierarkin. Däremot hade uppföljningsarbetet underlättats om Bodens kommun hade fastställt indikatorer samtidigt som målen formulerades. Vidare har Bodens kommun uppmärksammat belastade lokala system i enlighet med teorin för de planetära gränserna då många mål behandlar belastningen av näringsämnen till Bodensjöarna. Om kommuner kan förankra sina miljö- och hållbarhetsmål mer till regionala, nationella och globala instansers mål går det att skapa ett mer enhetligt arbete då samma mål eftersträvas och samma indikatorer mäts, vilket kan leda till att fler mål uppnås. Samtidigt är det viktigt att arbetet alltid anpassas efter lokala förutsättningar och tillåter prioriteringar efter egna behov. Arbetet med fallstudien visade att den föreslagna modellen med fördel kan användas vid formulering av kommunala miljömål.

Agenda 2030 är en gemensam handlingsplan som tagits fram av Förenta Nationernas (FN) medlemsländer för att uppnå hållbar utveckling. Målsättningen är att de globala målen ska vara uppnådda till år 2030, men för att visionen ska bli verklighet krävs det att alla aktörer tar sitt hållbarhetsansvar. Därmed är det nödvändigt att företagen utvecklar nya verktyg och processer som bidrar till en hållbar utveckling. Tidigare forskning visar att implementeringen av hållbarhet i verksamhetsstyrningen är komplex, därför är det av betydelse att utveckla kunskapen kring implementeringen av Agenda 2030 hos en aktör som har ett betydande inflytande på den hållbara utvecklingen. Syftet med studien är att tydliggöra hur och varför banksektorn implementerar Agenda 2030 i verksamhetsstyrningen. Studiens teoretiska syfte är att visa hur incitamenten till CSR bidrar till en hållbar verksamhetsstyrning. Således avser studien att bidra till den kunskapsutveckling som är nödvändig kring bank-sektorns CSR-arbete för uppnåendet av de globala målen. För att uppnå syftet har studien undersökt fem olika banker i Värmland utifrån en kvalitativ forskningsansats. Med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer har bankernas implementering av Agenda 2030 i verksamhetsstyrningen undersökts. Studien visar att incitamenten för att implementera hållbarhet och Agenda 2030 i verksamhetsstyrningen har förändrats. De mest centrala drivkrafterna för ett hållbart agerande är påtryckningar från intressenter, en fråga om överlevnad, erhållande av legitimitet liksom ett eget ansvarstagande. Vidare indikerar studien att Agenda 2030 till viss del är implementerad i banksektorns hållbara verksamhetsstyrning. De styrmedel som främst inkluderar Agenda 2030 är planering, cybernetisk styrning och administrativ styrning. Däremot används inte belönings- och bonussystem för att uppmuntra till ett hållbart agerande, utan studien visar snarare på att kulturstyrning bör användas för att påverka medarbetarnas beteende. För att hållbarhet och Agenda 2030 ska bli en del av kärnverksamheten är det därmed nödvändigt att utveckla och förändra kulturstyrningen. Studien visar att hållbar utveckling och uppnåendet av Agenda 2030 uppnås när företagens hållbarhetsarbete fortlöper och kontinuerligt förbättras. / Agenda 2030 is a joint action plan developed by the member states of the United Nations (UN), in order to reach sustainable development. The ambitions are that the Sustainable Development Goals (SDGs) should be reached by 2030, but everyone needs to work together to make that happen. Therefore, companies must develop new tools and processes to contribute to sustainable development. Previous research shows that the implementation of sustainability in the operations management is complex. Hence, it is of great importance to create knowledge about the implementation of Agenda 2030 for an actor that plays a significant part of the sustainable development. The aim of this study is to clarify how and why the banking sector implements Agenda 2030 in their operations management. The theoretical aim is to show how incentives of CSR contributes to sustainable operations management. Therefore, this study contributes to developing the knowledge necessary for the banking sector, in order to reach the SDGs through their work with CSR. To fulfill the purpose, five different banks in Värmland have been investigated through a qualitative research approach. Throughout ten semi-structured interviews, the implementation of Agenda 2030 in the operations management of the banks have been investigated. The study shows that the incentives for implementing sustainability and Agenda 2030 in the operations management have changed. The most crucial incentive for sustainable actions is instigations from stakeholders, a matter of survival, obtaining legitimacy as well as the company’s own responsibility. Further, the study indicates that Agenda 2030 is partly implemented in the banking sector’s sustainable operations management. The controls that mainly include Agenda 2030 are planning, cybernetic control and administrative control. However, rewards and compensations are not used in the banking sector to encourage sustainable actions. In this regard, cultural control should be used in order to affect the behaviour of the employees. For sustainability and Agenda 2030 to be a part of the core business, is it crucial to develop and change the cultural control. This study shows that sustainable development and achievement of Agenda 2030 are completed when the sustainability of the companies continually is improved.