Bakgrund: Klimatfrågan är ständigt aktuell och något som berör oss alla. Sverige har åtagit sig att genomföra Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling men har i dagsläget svårigheter att uppfylla flertalet mål inom den utsatta tiden. Mål som Sveriges invånare många gånger har stor möjlighet att påverka. Kommuner är viktiga aktörer i genomförandet av Agenda 2030 då det många gånger är på lokal nivå som arbetet ska omsättas i praktiken. De anses ha ett stort ansvar vad gäller att främja hållbar utveckling i den egna verksamheten såväl som för kommunen som geografiskt område. Att förmå kommuninvånare att delta i hållbarhetsarbetet är därför viktigt.Syfte: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur svenska kommuner som har ett framgångsrikt miljöarbete använder hållbarhetsredovisning och hållbarhetssektion på hemsida för att engagera kommuninvånarna i arbetet med hållbar utveckling. Studien belyser hur fyra sådana kommuner väljer att utforma kommunikationen i syfte att engagera intressentgruppen invånare i organisationens hållbarhetsarbete genom dessa kanaler. Studien kan främst vara av intresse för kommuner som har för avsikt att engagera sina intressenter i hållbarhetsarbetet.Metod: Genom dokumentstudier undersöktes uppmaningar till engagemang riktade till invånare i de fyra deltagande kommunernas hållbarhetsredovisning samt hållbarhetssektion på hemsida. För att få förståelse för hur invånarna engageras har även intervjuer genomförts. Morsing och Schultz (2006) kommunikationsstrategier för hållbarhet har använts för att undersöka vilken strategi kommunerna tillämpar.Slutsats: Studien visar att när kommunerna uppmanar invånare att engagera sig i hållbarhetsarbetet handlar det i huvudsak om att informera snarare än att uppmana till respons- eller dialog. På hållbarhetssektionen informeras invånare om hur de själva kan bidra till en hållbar utveckling men studiens resultat indikerar att kommuner som önskar engagera invånare i hållbarhetsarbetet bör föra dialog med invånare i de kanaler som invånarna föredrar exempelvis sociala medier, då det skapar större engagemang. / Background: Climate change is something that affects us all and climate action is urgent. The Swedish government has committed to Agenda 2030 and the 17 goals for sustainable development (SDGs) but faces difficulties in achieving several of these goals in time. Municipalities are important in the implementation of the SDGs and its citizens have a great impact on the country's possibility to reach the SDGs. Municipalities answer for the sustainable development within their own organization as well as for the municipality as a geographical region. It is therefore important that the citizens are encouraged by itsmunicipality to engage in the work towards a sustainable development.Purpose: The purpose of this study is to contribute with further understanding of how Swedish municipalities with successful environmental work, use their sustainability report and sustainability section on their website to engage their citizens to participate in the municipalities work towards a sustainable development. The study can be of interest for municipalities that intend to engage their citizens in this work.Method: Content analysis of the sustainability reports and sustainability sections on the municipalities websites were conducted in order to study how these channels were used for different types of citizen engagement. Additionally, interviews have been conducted to gain a deeper understanding of how the municipalities in this study engage their citizens through these channels. Morsing and Schultz (2006) model of CSR communication strategies has been used as a framework to understand and describe which strategy the municipalities employ in these channels.Conclusion: When the municipalities encourage citizens to engage in the work towards a sustainable development, they primarily inform rather than ask citizens to provide feedback or engage in dialog. The municipalities use the sustainability section to inform citizens on how they can contribute to a sustainable development, however, the study indicates that municipalities who want to engage citizens trough two-way communication should focus on channels that citizens prefer, such as social media, as it creates more engagement.

The modern form of humans has thrived on the planet for the past 200.000 years. Since back then and all the way to the present we’ve had several basic, physiological human needs, one of those being that of shelter. To create constructions that may inhabit our population in both residential and commercial regards, someone must show intelligent use of all the factors required to design a building that meets and exceeds clients’ expectations. This is where the role of the architect plays in. In this role, the study seeks to find what responsibilities can be found in line with sustainability actions and providing a better future. The study has been carried out at Blaavand & Hansson A/S architectural firm, where a study has been conducted on the basis of a recently finished project with external sustainability demands: The bay dormitory in Sønderborg. Here, it is found that a profound implementation of sustainability is lacking with the potentials of implementing ideals, reviewing the current work done and the approach taken. The architect’s role in sustainability is considered somewhat complex. the complexity is derived from open roles that lead to different interpretations of responsibilities and obligations. The architect has an initial role in the industry, attaining exclusive design and decision-making mandates on all early stages of construction projects. This means that the architect is providing consultation, suggestions, and demands that may either harm or benefit the triple bottom line performance. The architect’s responsibilities fall in line with being advice-giving, consulting, spokesmen and advocates of sustainable alternatives. They have a role in being informed of what sustainable actions can be carried out and implement them as requirements, advising the client of the need to look beyond self- benefit, knowing that a holistic approach to benefit evaluation will also benefit the client. The study finds that a suitable solution for the implementation of sustainability at Blaavand & Hansson falls to the likes of implementing a holistic approach and strategy utilizing visualization tools, attaining new knowledge through education and re-evaluating current relationships with business stakeholders and customers. / Människan har levt på planeten de senaste 200,000 åren. Sedan dess och ända tills nu har vi haft flera grundläggande, fysiologiska mänskliga behov, en av dem är skydd i form av boende. För att skapa konstruktioner som kan leva upp till vår befolkning i både boende och kommersiella hänsyn, måste någon visa intelligent användning av alla de faktorer som krävs för att utforma en byggnad som uppfyller och överträffa kundernas förväntningar. Det är här arkitektens roll spelar in. Studien syftar till att hitta det ansvar som finns i linje med hållbarhetsåtgärder och skapandet av en bättre framtid. Studien har genomförts på Blaavand & Hansson A/S arkitektbyrå, där en studie har genomförts på basis av ett nyligen avslutat projekt med externa hållbarhetskrav: Hamnfrontens studentboende i Sønderborg. Här konstateras att ett djupgående genomförande av hållbarhet saknas med potential att genomföra ideal, granska det nuvarande arbetet och den strategi som vidtagits. Arkitektens roll inom hållbarhet anses vara tämligen komplicerad. Komplexiteten härleds från öppna roller som leder till olika tolkningar av ansvar och skyldigheter. Arkitekten har en första roll i branschen, att uppnå exklusiv design och beslutsfattande mandat på alla tidiga stadier av byggprojekt. Detta innebär att arkitekten ger konsultation, förslag och krav som kan antingen skada eller gynna resultatet enligt Triple Bottom Line. Arkitektens ansvar ligger i linje med att vara rådgivande, konsulterande, talesmän och förespråkare för hållbara alternativ. De har en roll i att bli informerad om vilka hållbara åtgärder som kan genomföras och implementera dem som råd till kunden om behovet av att se bortom egen nytta, i vetskap om att en helhetssyn vid utvärdering av nytta också kommer att gynna kunden. Studiens resultat påvisar att Blaavand & Hansson A/S kan integrera hållbarhet genom att utvidga deras vy i form av att applicera en helhetssyn. Sedan bör de även implementera en hållbarhetsstrategi med hjälp av visualiseringsverktyg, kunskap och omvärdering av aktuella relationer med affärsintressenter och kunder.

Studien handlar om hållbar utveckling med utgångspunkt i stadsutveckling där byggandet idag står för en stor del av klimatförändringarna vilket är något som behöver åtgärdas enligt Agenda 2030. Att bygga hållbart är en förutsättning för att minimera klimatförändringarna.Grön Stadsby är ett förslag i en motion från Centerpartiet i Växjö kommun för en hållbar stadsutveckling med de globala målen Agenda 2030 och Växjös hållbarhetsprogram som utgångspunkt. Syftet med studien var att göra en fördjupning av den Gröna Stadsbyns kriterier samt att ta fram ett förslag på en gestaltning i from av en illustrationsplan. Målet var att få en bebyggelse med en så låg klimatpåverkan som möjligt som även uppfyller kriterierna för en Grön Stadsby i motionen.Insamling av data skedde genom studier av artiklar, avhandlingar, rapporter, dokument, GIS-analyser av kartor samt intervjuer med sakkunniga personer inom området. Resultatet av insamlingen visar att en viktig förutsättning för en Grön Stadsby är att den har en låg klimatpåverkan och i övrigt kan uppfylla de globala målen för en hållbar stadsutveckling. Det framtagna förslaget på en Grön stadsby visar att en sådan mycket väl kan byggas och utvecklas i Jonsboda, en plats i Växjö kommun där kommunen själv föreslår att en Grön Stadsby skulle kunna förläggas. / The study is about sustainable development based on urban development where construction today accounts for a large part of climate change, which is something that needs to be addressed according to Agenda 2030. Building sustainable is a prerequisite for mitigating climate change.Green Urban Village is a proposal in a motion from the Center Party in Växjö Municipality for a sustainable urban development with the global goals Agenda 2030 and the sustainability program of Växjö as a starting point. The purpose of this study was to make an in-depth study of the Green Urban Village criteria and a proposal for a design in devotion of an illustration plan. The goal was to get a settlement with as low a climate impact as possible, which also meets the criteria for a Green Urban Village.The collection of data consisted of a study of articles, dissertations, reports, documents, GIS analyzes of maps and interviews with experts in the area. The results of the study show that a Green Urban Village a low climate impact is vital in order to meet the global goals for sustainable urban development. The conclusion that can be drawn from the study is that the proposed concept of Green Urban Village could contribute to a sustainable development of urban areas.

The 2030 Agenda for Sustainable Development was adopted by all United Nations member states in 2015. Since then, the Agenda and its 17 Sustainable Development Goals (SDGs) has become a broad framework for sustainable development. In Sweden, the ecological dimension of the 2030 Agenda is represented by the national environmental goal system, which the environmental quality objectives (EQOs) are an integral part of. Currently only one of the EQOs is reached. However, since the 2030 Agenda is experiencing a global momentum, it may be used to increase the pace in the work towards the EQOs.  This study aims to examine how the 2030 Agenda can be used as a tool for working towards the Swedish environmental goal system. This is done through an actor analysis based on literature studies and qualitative interviews, where the work towards the Agenda and the national environmental goals in different sectors is analyzed. In addition to the actor analysis, a case study is conducted to investigate how energy efficient buildings can contribute to reaching SDG 11 and the EQOs Reduced climate impact and A Good Built Environment. The case study concerns the office building Trikåfabriken in Stockholm’s Hammarby Sjöstad district. Trikåfabriken’s energy use is analyzed through the software VIP-Energy, and further energy efficiency measures are evaluated. These include adding more solar panels to the roof, increasing the solar protection on windows and decreasing the activity in the building. The results show that most studied actors work with the 2030 Agenda to some extent, but few outside of the public sector are actively working with the EQOs. There is however a consensus that the Agenda correlates with the EQOs. The case study shows that Trikåfabriken contributes to reaching SDG 11 and the EQOs Reduced climate impact and A Good Built Environment due to its design and embedded technologies. Regarding further energy efficiency measures, the results show that a reduced activity would lead to a higher energy use, whereas the two other measures would reduce it.

Bakgrund: Hållbarhet handlar om att minska eller undvika negativ påverkan på människoroch ekosystem samt förbättra såväl mänskliga resurser som naturresurser, för att ävenframtida generationer ska kunna uppfylla sina behov. Hållbar utveckling består av tredimensioner: ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. För att mötanya utmaningar såsom klimatförändringar, förstörelse av ekosystem och brist på naturresursermåste företag vara aktivt engagerade och en del av lösningen. Dessa företagsaktiviteter kallasCorporate Social Responsibility (CSR). Anställda måste vara involverade i CSR-arbetet föratt det ska bli ett äkta CSR-engagemang. Tidigare forskning och studier visar att individersattityder till CSR och hållbarhet kan variera beroende på kön, ålder och utbildningsnivå. Syfte: Att erhålla en förståelse för anställdas attityder till ekologisk hållbarhet på ett energibolagsom har ett uttalat hållbarhetsarbete samt hur deras attityder kan variera beroende påvariablerna ålder, kön och utbildningsnivå. Metod: Utifrån studiens syfte att undersöka anställdas attityder gentemot ekologisk hållbarhetpå ett energibolag, har en kvantitativ forskningsmetod bedömts som passande och en deduktivhypotesprövning. Studiedesignen är fallstudie med en totalundersökning genomfördes påSkövde Energi med en webbaserad enkätundersökning som bestod av en Likertskala med19 påståenden. Studien har även en komparativ design då en jämförelse görs mellan SkövdeEnergi och Sveriges befolknings riksgenomsnitt. Slutsats: Resultatet i studien visar att anställda på energibolaget Skövde Energi generellt haren positiv attityd till ekologisk hållbarhet och att kvinnorna har en positivare attityd änmännen. Det framgick inte att de anställda med en högre utbildningsnivå har en mer positivattityd till ekologisk hållbarhet samt att den yngre åldersgruppen inte heller hade en merpositiv attityd till ekologisk hållbarhet än den äldre åldersgruppen. / Background: Sustainability is about reducing or avoiding negative impact on people andecosystems. Furthermore, it is about improving both human and natural resources, in order tolet coming generations meet their needs. Sustainable development consists of threedimensions: ecological sustainability, social sustainability and economic sustainability. Tomeet new challenges such as climate change, destruction of ecosystems and lack of resources,companies must be actively involved and part of the solution. These corporate activities arecalled Corporate Social Responsibility (CSR). Employees must be involved in CSR work inorder for a genuine CSR commitment. Previous research and studies show that individuals'attitudes towards CSR and sustainability may vary depending on gender, age, and educationallevel. Purpose: To get an understanding of employees' attitudes towards ecological sustainability inan energy company which has a pronounced sustainability work, and how attitudes can varydepending on age, gender and educational level. Methods: Based on the study's purpose of examining employees' attitudes towards ecologicalsustainability at an energy company, a quantitative research method has been assessed asappropriate including a deductive hypothesis test. A comprehensive survey was conducted atSkövde Energi with a web-based survey consisting of a Likerts scale with 19 claims. Thestudy also have a comparative design when a comparison is made between Skövde Energi andthe Swedish population national average. Conclusion: The results of the study show that employees at the energy company SkövdeEnergi generally have a positive attitude towards ecological sustainability and that womenhave a more positive attitude than men. It was not known that employees with a higher levelof education have a more positive attitude to ecological sustainability and that the youngerage group also did not have a more positive attitude to ecological sustainability than the olderage group.

Aim: The aim of this thesis was to map specific musculoskeletal impairments experienced by adults with physical disabilities at the Piña Palmera rehabilitation center in Mexico and to categorize them according to the ICF. Method: This cross-sectional study was conducted through observations and a survey based on predefined questions. The questions covered the individuals’ level of independence, pain, earlier treatment and biggest obstacle in daily life. The participants were observed when they received physical therapy or in their daily work at the center. The results from the survey and observations were later coded according to ICF. The participants were categorized and divided into groups depending on severity of their impairment: mild, moderate and severe. Results: This study includes 17 participants, nine women and eight men. The age of the participants ranged from 22 to 87 years (median: 44). The result shows an overview of the most common impairments that individuals’ who are visiting the center are affected by. The result also shows all the codes for each individual on the ICF-components. Conclusion: The group with severe loss of function had higher level of problem on the investigated components of ICF. Assistive device that should be prioritized is AFO. / Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga de specifika muskuloskelettära funktionsnedsättningarna hos vuxna människor med fysiska funktionshinder på Piña Palmera rehabiliteringscenter i Mexico samt att kategorisera dessa enligt International Classification of Functioning, Disability and Health. Metod: Denna tvärsnittsstudie genomfördes genom observationer och ett förberett frågeformulär. Frågeformuläret innehöll frågor som rörde individens självständighetsförmåga, smärta, tidigare behandlingar samt deltagarens självupplevda största hinder i vardagen. Deltagarna observerades under besök hos fysioterapeuten eller i deras vardagliga arbete på centret. Resultatet från intervjun och undersökningarna kodades enligt ICF och deltagarna delades in i grupper beroende på grad av funktionsnedsättning, mild, medel eller svår. Resultat: Denna studie inkluderar 17 deltagare, nio kvinnor och åtta män. Deltagarnas ålder är mellan 22 och 87 år (median: 44 år). Resultatet ger en överblick på de vanligaste funktionshindren hos individer som besöker centret. Resultatet visar också kodningen för varje individ för fyra olika komponenter inom ICF. Slutsats: Gruppen med svår funktionsnedsättning hade högre problemgrad på alla ICF-komponenter, vilket var väntat. De assisterande hjälpmedlen som bör prioriteras för centret är AFO.

Syftet med den här studien är att utveckla en förståelse för, och beskriva hur lärare i statligt ägda grundskolor i Tanzania arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien syftar till att ta reda på vilka förutsättningar grundskolelärare har för att kunna hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter och hur de arbetar för att nå det fjärde globala målet. Det fjärde globala målet är en del av Agenda 2030 och innebär att säkerställa att alla barn ska kunna lära sig att läsa, skriva och räkna innan år 2030. Metoden som används i studien är semistrukturerade intervjuer med 9 grundskolelärare och en enkät som besvaras av 18 grundskolelärare. Lärarna som deltar i studien arbetar i huvudsak i regionerna Kagera och Dar es Salaam. Den data som samlas in i samband med de semistrukturerade intervjuerna analyseras med hjälp av en tematisk analys. Enkätsvaren analyseras med hjälp av både en tematisk analys och med univariat analys. Resultatet visar på att lärarna har begränsade förutsättningar att hjälps elever med läs- och skrivsvårigheter. Till exempel har lärare i Tanzania stora klasser och brist på material. Resultatet visar också att det ibland förekommer individuell undervisning för att ge stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter men oftast sker undervisningen i helklass. Resultatet visar avslutningsvis på att lärares förutsättningar och arbetssätt får konsekvenser för eleverna. Exempelvis att de blir obehöriga att läsa vidare, de får psykiska problem och riskerar att hamna i arbetslöshet och fattigdom. Detta kan på sikt leda till en global konsekvens; att Agenda 2030 troligtvis inte uppfylls. / The aim of this study is to develop an understanding of and describe how teachers in government owned primary schools in Tanzania work with students with reading and writing difficulties. This study aims to find out what conditions primary school teachers have to help students with reading and writing difficulties and how primary school teachers work to reach the fourth global goal. The fourth global goal is a part of Agenda 2030 which means to ensure that all children should learn how to read, write and count before the year 2030. The research method that is being used in this study is semi-structured interviews with 9 primary school teachers and questionnaires answered by 18 primary school teachers. Most of the teachers that participate in this study are working in the regions of Kagera and Dar es Salaam. The data that is being collected from the interviews is analyzed by a thematic analysis. The questionnaires are analyzed by using both a thematic analysis and univariate analysis. The result shows that the teachers have limited conditions to help students with reading and writing difficulties. For example, they have a large number of students and limited resources. The result also shows that the teachers sometimes support students with reading and writing difficulties individually but that it is more common to teach all of the students at once. Finally, the result shows that teachers’ conditions and their working methods have consequences for the students with reading and writing difficulties. For example, the students cannot continue to secondary school, they get psychological problems and there is a risk that the students will face unemployment and poverty. In the long run this may cause a global consequence; that Agenda 2030 will probably not be accomplished.

Purpose: The study aims to examine how real estate companies have implemented, and how they report on, ther work with the 2030 Agenda and the SDGs in their sustainability report. Theory: The study is based on the theory of legitimacy, the stakeholder theory, the signal theory and the neo-institutional theory. Method: The study was conducted with a qualitative method through content analysis of companies’ sustainability reports. The study adopted a deductive approach by building on previous research. The sample consisted of Swedish listed real estate companies that report according to GRI. The measurement of implementation was based on Schramades 4 phases of implementation. Result: 100% of the companies studied have implemented the SDGs in their sustainability report. The majority report their work only in the sustainability section. The average phase of implementation the companies are in is 2.7 out of 4. All companies prioritized goal 7 closely followed by goal 11 and 8. The companies reported on average 8,3 of the SDGs. Conclusion: The companies have an interest in presenting their work with the SDGs, but they are not fully implemented in the companies sustainability reports. As the majority of the companies are in phase 2, where they only include Agenda 2030 and the SDGs in their accounts and do not report measurably on their contribution, this indicated that there is a greater interest in making stakeholders and society happy and seem legitimate than t actually contribute to fulfillment, The study’s conclusions support previous research and contribute to the confirmation of the signal theory.

Fuel cell electric vehicles, powered by hydrogen are an enticing alternative to fossil-fuel vehicles in order to reduce greenhouse gas emissions and consequently accomplish the environmental targets set to tackle the environmental crisis. It is crucial to develop the appropriate infrastructure if the FCEVs are to be successfully accepted as an alternative to fossil-fuel vehicles. This study aims to carry out a techno-economic analysis of different hydrogen supply chain designs, that are coupled with the Swedish electricity system in order to study the inter-dependencies between them. The supply chain designs comprehend centralised production, decentralised production and a combination of both. The outputs of the hydrogen supply chain model include the hydrogen refuelling stations’ locations, the electrolyser’s locations and their respective sizes as well as the operational schedule. Both the hydrogen supply chain designs and the electricity system were parameterized with data for 2030. The supply chain design is modelled to minimize the overall cost while ensuring the hydrogen demands are met. The mixed-integer linear programming problems were modelled using Python and the optimisation software was Gurobi. The hydrogen models were run for two different scenarios, one that considers seasonal variations in hydrogen demand, and another that does not. The results show that for the scenario with seasonal variation the supply chain costs are higher than for the scenario without seasonal variation, regardless of the supply chain design. In addition, the hydrogen supply chain design with the minimal cost is based on decentralised hydrogen production. / Bränslecellsdrivna elbilar, som drivs av vätgas, är ett lockande alternativ till fossildrivna fordon för att minska växthusgasutsläppen och därigenom uppnå de miljömål som satts för att tackla miljökrisen. Det är avgörande att utveckla lämplig infrastruktur om FCEV:er ska accepteras som ett alternativ till fossildrivna fordon. Denna studie syftar till att utföra en teknisk-ekonomisk analys av olika vätgas supply kedjedesign som är kopplade till det svenska elsystemet för att studera beroendeförhållandena mellan dem. Försörjningskedjans design omfattar centraliserad produktion, decentraliserad produktion och en kombination av båda. Resultaten från vätgas supply kedja modellen inkluderar vätgasmackarnas placeringar, elektrolysörernas placeringar och deras respektive storlekar samt den operationella schemat. Både vätgas supplykedjedesi och elsystemet parameteriserades med data för 2030. Supplykedjedesignen modellerades för att minimera de totala kostnaderna samtidigt som vätgasbehoven uppfylls. Mixed-integer lineära programmeringsproblem modellerades med hjälp av Python och optimeringsprogramvaran Gurobi. Vätgasmodellerna kördes för två olika scenarier, ett som tar hänsyn till säsongsvariationer i vätgasbehovet och ett annat som inte gör det. Resultaten visar att för scenariet med säsongsvariation är supply kedja kostnaderna högre än för scenariot utan säsongsvariation, oavsett supplykedjedesignen. Dessutom är vätgas supply kedjedesignen med minimal kostnad baserad på decentraliserad vätgasproduktion.

Begreppet hållbarhet har på senare tid fått en allt större spridning i samhället, något som även avspeglas inom företagsvärlden där redovisning av hållbarhetsarbete blivit allt viktigare för att möta växande lagkrav och samhällsförväntningar. Efter införandet år 2015 blev FN:s globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030, snabbt en vanligt förekommande aspekt inom hållbarhetsredovisningar. Detta grundar sig till stor del på den legitimitet ett internationellt organ som FN besitter. Agenda 2030 var och fortsätter vara kritiserad för sin ambiguitet och svårigheten gällande den praktiska implementationen av målen. Viljan hos företag att applicera Agenda 2030 var redan från början stor men forskning på området påvisar risken att införandet stannar vid en endast symbolisk efterlevnad av målen. För att kunna avgöra om Agenda 2030 har haft en verklig inverkan på hållbarhetsredovisningar syftar denna studie till att beskriva hur hållbarhetsredovisning inom svenska modeföretag har förändrats sedan införandet av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Detta görs genom att studera hur de globala målen har införts och utvecklats i hållbarhetsredovisningen året innan (2014), året efter (2016) samt halvvägs (2021) in i Agenda 2030. Studien är utformad som en innehållsanalys i form av en modifikation av CONI-modellen där originalmodellen är skapad av Beck et al. (2010). CONI-modellen är speciellt konstruerad för kodning samt jämförande av hållbarhetsredovisningar och består av både frekvensmätning och värdering. Kombinationen ger en djupare förståelse för hur förändringar skett mellan de valda åren och mellan de olika företagen. Att endast använda en frekvensmätning omöjliggör en kvalitativ mätning men är ändå relevant att inkludera då det ger en bild av hållbarhetsredovisningens prioriterade mål. Studien visar att samtliga företag benämner Agenda 2030 på något vis i sin hållbarhetsredovisning och fyra av fem studerade modeföretag betonar direkt sin efterlevnad av målen. Detta är att förvänta på grund av de många likheter de valda företagen innehar, något som även stöds av institutionell teori. Vidare kan institutionell teori även förklara varför det största företaget, H&M, redan från första året låg i framkant och resterande företag följer den trend som H&M stakat ut. Sammantaget visar dock årsjämförelserna att de olika företagens hållbarhetsarbete inte förändras nämnvärt efter införandet av Agenda 2030. Istället appliceras existerande hållbarhetsarbete på de Agenda 2030-mål som passar. Vissa specifika mål har förändrats avsevärt mellan olika år i värdering eller frekvens men som helhet påvisar den insamlade empirin att Agenda 2030 troligen främst införs i hållbarhetsredovisningarna av legitimerande skäl. Således stödjer denna studie den tidigare forskning som kritiserar företags användande av Agenda 2030 som en legitimerande strategi, något som gör att bidraget till måluppfyllnaden är ytterst undermålig. / The concept of sustainability has recently become increasingly widespread in society, which is also reflected in the business world where sustainability reporting has become increasingly important to meet growing legal requirements and societal expectations. After its introduction in the year 2015, the UN's global sustainable development goals, Agenda 2030, quickly became a common aspect of sustainability reporting. This is largely based on the legitimacy of an international body like the UN. Agenda 2030 was and continues to be criticized for its ambiguity and the difficulty of its practical implementation. The willingness of companies to apply Agenda 2030 was great from the beginning, but research in the field shows the risk that the implementation stops at a merely symbolic compliance with the goals. In order to determine whether Agenda 2030 has had a real impact on sustainability reporting, this study aims to study how sustainability reporting in Swedish fashion companies has changed since the introduction of the UN Sustainable Development Goals. This is done by studying how the SDGs have been introduced and developed in the sustainability report in the year before (2014), the year after (2016) and halfway (2021) into Agenda 2030. The study is designed as a content analysis in the form of a modification of the CONI model where the original model is created by Beck et al. (2010). The CONI model is specially designed for coding and comparing sustainability reports and consists of both frequency measurement and valuation. The combination provides a deeper understanding of how changes have occurred between the selected years and between the different companies. Using only a frequency measurement makes a qualitative measurement impossible but is still relevant to include as it provides a picture of the sustainability report's prioritized goals. The study shows that all companies refer to the Agenda 2030 in some way in their sustainability report and four out of five fashion companies studied directly emphasize their compliance with the goals. This is to be expected due to the many similarities between the selected companies, which is also supported by institutional theory. Furthermore, institutional theory can also explain why the largest company, H&M, was at the forefront from the first year and the remaining companies follow the trend set by H&M. Overall, however, the annual comparisons show that the different companies' sustainability work did not change significantly after the introduction of the Agenda 2030. Instead, existing sustainability work is applied to the appropriate Agenda 2030 goals. Some specific goals have changed significantly between years in terms of valuation or frequency, but as a whole, the collected empirical data shows that Agenda 2030 is probably mainly introduced in the sustainability reports for legitimizing reasons. Thus, this study supports the previous research that criticizes companies' use of Agenda 2030 as a legitimizing strategy, which makes the contribution to goal achievement extremely suboptimal.