Hållbar utveckling är ett område vars aktualitet eskalerar och har gjort så under en längre tid. Alla behöver inkluderas; på nationell, regional och lokal nivå såväl som på individnivå. Agenda 2030 består av FN:s 17 globala mål som antagits av världens länder och riktar sig mot alla aktörer på marknaden, såväl företag som offentliga organisationer. För att uppnå målen som inkluderas i Agenda 2030 krävs ett effektivare arbete kring hållbarhet och användandet av både formella som informella styrverktyg för att kunna sprida arbetet inom organisationer. Även om hållbar utveckling är ständigt aktuellt saknas det forskning kring hållbarhetsarbete genom styrsystem i offentliga organisationer. Det behövs mer forskning kring vilka verktyg som ska användas och hur de relaterar med varandra i implementeringen av agendan i offentliga organisationer. Syftet med uppsatsen är att förklara och förstå hur offentliga organisationer arbetar med hållbarhet och Agenda 2030. Inriktningen har varit offentliga organisationers styrsystem. För att uppfylla syftet har empiri insamlats genom en kvalitativ metod. Tio semistrukturerade intervjuer har hållits med offentliga organisationer, med fokus på värmländska kommuner. Respondenter har varit mer eller mindre ansvariga för Agenda 2030 i den offentliga organisationen där de arbetar. Slutsatser som framkommit präglas av en separation mellan hållbarhetens tre delar och en avsaknad av Agenda 2030, dock inte av hållbarhet, i de offentliga organisationerna. En äldre modell av hållbarhet som appliceras i de flesta organisationerna möjliggör för delarna att ta olika mycket utrymme vilket inte går i linje med helhetsbilden som Agenda 2030 förespråkar. Detta hindrar även de offentliga organisationerna från att ha Agenda 2030 som övergripande mål och implementera agendan i sin kärnverksamhet.

Fler och fler flyttar in till städerna, och medan städerna växer behöver de även utvecklas hållbart. De tre perspektiven; ekologiskt, ekonomiskt och social måste balanseras. Parallellt med urbaniseringstrenden förekommer också en trend av att få in naturen och grönområden i staden. I den här studien undersöks det hur hållbar planering uttrycks och praktiseras i en svensk stadsdelsplaneringsprocess. Det har gjorts genom granskning av plandokument och interjuver med planerare i ett projekt i Hudiksvall, där den nya stadsdel Kattvikskajen planeras. Där ligger stort fokus på offentliga rum och de utformas främst utifrån ett socialt perspektiv, men också utifrån det ekologiska perspektivet. Agenda 2030, de globala hållbarhetsmålen, är ett verktyg som tagits fram för att underlätta genomförandet hållbar utveckling, dock är de målen inget som diskuterats eller hänvisats till i det här projektet. Men det har inte funnits några större konflikter mellan det ekologiska, ekonomiska och sociala och det har gjorts val gjorts som i efterhand går att koppla till de olika målen på ett eller annat sätt.

Saudi Arabia faces a universally acknowledged need to diversify beyond hydrocarbons. The Saudi Arabian government has outlined a strategy to achieve diversification through its Vision 2030 reform plan. Contrary to the Vision 2030 plan, the Saudi government should allow for entrepreneurs and market signals to determine diversification when considering what sectors should receive investment, with the exception of broad infrastructure investments contributing to the overall enabling environment. Government lending for private-sector investments need to have plausibly high projected rates of return, and meet minimum standards of environmental and social responsibility, requiring participation by multiple government ministries sufficiently insulated from the government.

This paper assesses the relevance of social investment in relation to the 2030 Agenda and its Sustainable Development Goals (SDGs), targets, and indicators. The research question is: How could social investment support the achievement of Sustainable Development Goals? The thesis conceptualises social investment, sustainable development, and sustainability, before turning to the issue of how social investment could enhance its impact by focusing on areas of policy that it has not considered typically. This thesis goes beyond addressing the SDGs themselves to consider other issues that shall arguably be significant in relation to achievement of the 2030 Agenda, such as the contentious matter of limits to growth. The thesis includes a content analysis of the global indicator framework for the 2030 Agenda, based upon social investment-related search terms and focused reading of particular examples from the social investment literature. The first part of the analysis suggests that social investment in its current form can contribute towards Goal 4 on quality education and Goal 8 on decent work and economic growth; and to a somewhat lesser extent towards Goal 1 on no poverty, Goal 5 on gender equality, and Goal 10 on reduced inequalities. The analysis considers subsequently further SDGs that social investment could ultimately support. While recognising the value of social investment as understood usually for policymaking to achieve the SDGs, the concluding section suggests that a broadened version of social investment could strengthen policy relevance.

Bakgrund: Textilindustrin är en av de mest förorenande industrierna i världen och allt fler textilföretag inför fast fashion-liknande koncept med nyhetssläpp nästintill varje dag, i takt med att trender kommer och går. Hållbart mode ses ofta som en oxymoron, då fast fashionkonceptet kan ses som motsatsen till det långsiktiga perspektivet inom hållbarhet. En ökad återanvändning och återvinning av textilierna skulle dock kunna minska den miljöpåverkan textilindustrin står för men detta kräver förändringar i hela värdekedjan. Cirkulär ekonomi är en affärsmodell som anses hållbar och tar hänsyn till alla steg i ett företags försörjningskedja. Mycket pekar åt att cirkulär ekonomi och cirkulära flöden är något som hade gynnat vår planet men konceptet har även kritiserats. Frågan är om den cirkulära ekonomin bidrar till välstånd eller om lösningen på miljöproblemen helt enkelt ligger i en minskad produktion och konsumtion. Syfte: Syftet med denna studie är att få en förståelse för om, och i så fall hur, tre valda textilföretag arbetar med cirkulär ekonomi samt vad som krävs, av såväl företag som konsumenter, för att ett hållbart och cirkulärt flöde av textilier ska kunna införas. Genomförande: I den teoretiska referensramen görs en litteraturstudie där ett hållbart scenario för ett cirkulärt flöde av textilier utformas. Det hållbara scenariot utgör sedan en analysmodell där fokus ligger på stegen design, val av material, butik, konsumtion och användning, insamling, sortering samt återvinning och återanvändning. I empirin sammanställs denna analysmodell genom att tre valda textilföretags hållbarhetsrapporter och deras arbete mot en cirkulär värdekedja undersöks. För att få kunskap om konsumenters köpvanor, användnings- och återvinningsbeteende av textilier utförs även en enkätundersökning. Slutsats: En liten del av hållbarhetsrapporterna beskriver hur företagen ska uppnå ett cirkulärt flöde av textilier och vad som faktiskt görs och därmed ges intrycket att företagen har en lång väg kvar innan en cirkulär försörjningskedja kan uppnås. Detta på grund av att utvecklingen inom företagen går långsamt i jämförelse med vad som kan förväntas av dem. Den begränsade teknologin på marknaden är också ett hinder och det är först när en fullt fungerande återvinningsprocess finns kommersiellt tillgänglig som cirkeln har en chans att slutas. Om flödet av textilier ska bli hållbart och cirkulärt krävs stora förändringar och det hänger inte bara på företagen utan även på konsumenterna samt en utvecklad teknologi.

No description available.

Intentionen med uppsatsen var att lyfta fram ett elevperspektiv på att Stockholm stad har satt som mål att år 2030 förfoga över en skola i världsklass. Informanterna som deltog i studien går Individuella programmet i en gymnasiesärskola i södra Stockholm. Syftet med uppsatsen var att lyfta fram elevernas åsikter om vad en bra skola är genom en bilduppgift. Målet med studien var att få kunskap om hur eleverna valde att visualisera sina åsikter och vad som är av betydelse för eleverna i en bra skola. Studien utfördes med en kvalitativ forskningsmetod och hermeneutisk ansats. I tolkningen av resultatet framkom att några informanter valde att gestalta den yttre miljön på skolbyggnaden. Textberättandet till bilden användes då för att beskriva de ämnen och aktiviteter som var av betydelse i en bra skola. Flertalet valde att gestalta den inre miljön mer detaljerat utifrån sitt intresse. Texten till bilden var då mindre beskrivande. En elev valde att göra en bild av en ordkarta där en bra skola beskrivs inom olika former. I resultatet framkom också att bildernas budskap och informanternas åsikter framträdde tydligare genom informanternas val av förstärkande uttryck så som text och verbalt berättande för att formulera sin åsikt. Det visade sig bl.a. att eleverna som deltog i studien underströk de sociala miljöernas betydelse och framhöll även vikten av rum för vila och återhämtning.

Construction and operation of commercial and residential buildings in the United States have been identified as the single largest sector of energy consumption and contributor to greenhouse gas emissions. Subsequently, buildings must be a primary target for reductions. From short-term incentives, to long-term milestones, building energy efficiency, specifically net zero energy buildings, have emerged as a significant and unprecedented objective for a variety of public and private organizations in the United States. Altering the practices of the building culture requires not only technological innovation, but also an understanding of how practitioners within the building culture see their role in transforming it. Consequently my research seeks to understand how building industry professionals comprehend their capacity to influence the cultural boundaries of their profession in order to account for and mitigate the impacts of energy and emissions in the built environment. Ultimately, this study is an investigation into the social construction of technological change. The AIA+2030 Professional Series offered by the Denver Chapter of the American Institute of Architects has served as the single case study for this investigation. By limiting local conditions to the Denver-based Series and defining advocates as the self-selected group of participants, I’ve narrowed this analysis to reflect a workable microcosm of practitioners who are committed to the investigation and integration of net zero energy design, construction, and building operation practices. In order to substantiate this empirical analysis, I employed a triangulated series of data collection and interpretation consisting of: participant observation, interviews, and a survey. Data analysis involved an iterative process of coding and categorizing the primary key words and themes that emerged throughout my investigation. Each of the perspectives offered during this investigation indicate that architects who are advocates of net zero energy building design perceive that consequential opportunities for fundamental change exist within the social and cultural facets of the building culture. Ultimately, by preferencing social and cultural activism over technological manipulation, these advocates have corroborated the notion that technological change is fundamentally rooted in social change. / text

In 1972, the United Nations (UN) held its first international environmental conference in Stockholm with 113 participating countries and during the conference, participants agreed that the environmental issue is as important to humanity as peace and development. The concept of sustainable development arose in the 1980s and gained global spread in 1987 when the World Commission launched its report on environment and development and defined sustainable development as "A development that satisfies today's needs without compromising the ability of future generations to satisfy their needs." During the 2000s, the United Nations has highlighted the importance of companies taking responsibility for their activities and contributing to sustainable development through two initiatives. This has led to companies wanting to take responsibility for their business but do not know how to proceed. The purpose of this study is to provide knowledge of how sustainability strategy can be formulated using the UN Global Compact and the UN Sustainable Development Goal and how the Sustainability Strategy can be implemented. The theoretical framework is based primarily on a model that is clearly focused on implementing sustainability strategies, but also research that addresses difficulties with implementing sustainability strategies. The study also contains an attachment with important concepts. The method is based on qualitative interviews with employees at BillerudKorsnäs and is supplemented by a documentary study. The results of the interviews and the document study are described in the study section. The analysis connects results and theory to study how BillerudKorsnäs handled implementation of sustainability strategy and difficulties with this. The study shows that BillerudKorsnäs has dealt with the implementation of the sustainability strategy and has formulated a sustainability strategy that can clearly be linked to the UN Sustainable Development Initiative.

In September 2015, the leaders of the world agreed to head on a journey towards a socially, environmentally and economically sustainable future at 2030 by the adoption of the 2030 Agenda containing 17 Sustainable Development Goals. Sweden pledged to be the global leader in this transition. This study explores how Sweden constructs this leadership narratively and in which manner it is legitimized, using concepts borrowed from Pierre Bourdieu as an added dimension to the narrative analysis. The result is that the main narrative of Sweden’s identity in this context is one of being an experienced role-model. The most salient characteristics underpinning this main narrative are being ambitious, a moral power, economically rational, and knowledgeable. Its legitimacy is argued to rest on knowledge, social and good-will capital. Tensions are found between the logic of the field from the Swedish perspective and what is aimed for in the 2030 Agenda in terms of competing in contrast to collaborating, promoting one model of development in contrast to national ownership and assuming market logic versus a logic where sustainability in all three pillars is the superordinate goal.