Handlingsplanen Agenda 2030 syftar till att skapa hållbar utveckling, där ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer spelar roll. Förnybar energi i form av vindkraft och solenergi, är enligt Agenda 2030 och EU:s cirkulära initiativ bra för klimatet. Flertal tidigare studier ifrågasätter hur den cirkulära ekonomin ska åstadkommas, där allt som är cirkulärt inte är hållbart, och allt som är hållbart inte är cirkulärt. Studien utgör en fallstudie på en svensk hamnverksamhet som analyseras ur ett systemperspektiv där organisationen ses som ett ekosystem. Arbetet syftar till att söka djupare förståelse för relationen mellan hållbarhetsinvesteringar och hållbarhetsanpassning. Detta relateras till institutionell teori och Agenda 2030 som en tvingande kraft. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågan har sekundärdata använts genom djupgående dokumentanalys och kompletterats med primärdata från intervjustudie. Resultatet kom fram till att det finns ett ekosystem av aktörer som påverkas av en organisations hållbarhetsinvesteringar. Incitament till investering drivs främst av externa påtryckningar från myndigheter, kunder och intressenter, där Agenda 2030 spelar en central roll. Samtidigt framgår det att organisationens interna vilja att agera är en stark drivkraft för deras hållbarhetsanpassning. Vidare forskning bör fokusera hur organisationer hanterar de utmaningar som finns i slutet av livscykeln för solceller och vindkraftverk i relation till cirkulära initiativ. / The Agenda 2030 action plan aims to create sustainable development, where economic, social, and environmental factors play a role. Renewable energy in wind power and solar energy is considered as beneficial for the climate, according to Agenda 2030 and Eu’s circular initiatives. Several previous studies questions how the circular economy will be achieved, noting that not everything circular is sustainable, and not everything sustainable is circular. This study is a case study of a Swedish port operation analyzed from a systems perspective, where the organization is seen as an ecosystem. The work aims to gain a deeper understanding of the relationship between sustainability investments and sustainability adaption. This is related to institutional theory and Agenda 2030 as a coercive force. To achieve the objective and answer the research question, secondary data through in-depth document analysis has been used. Primary data from an interview study complemented the secondary data. The results found that there is an ecosystem of actors influenced by an organization’s sustainability investments. Incentives for investment are mainly driven by external pressures from authorities, customers, and stakeholders, where Agenda 2030 plays a central role. At the same time, it is evident that theorganization’s internal desire to act is a strong driving force for their sustainability adaption. Further research should focus on how organizations manage the challenges at the end of the lifecycle for solar panels and wind turbines in relation to circular initiatives.

[pt] Enquanto os impactos das ações humanas no planeta e das alterações climáticas repercutem cada vez mais presentes em nosso cotidiano, é possível perceber desigualdades na distribuição dos efeitos e danos causados por essa relação não amigável entre o ser humano e a natureza, com certos segmentos mais vulneráveis que arcam com a carga mais pesada de seus ônus e prejuízos. Isso não é ocasional, se conectando, muitas vezes, com questões e mazelas já estruturadas nas dinâmicas da sociedade e se sobrepondo às heranças de marginalizações e violências, de modo a perpetuar ineficiências e realimentar injustiças para seus grupos e territórios afetados. O enfoque especial dado aqui, dessa forma, é sobre a interseção entre o debate do racismo e da justiça ambiental, realizado pela ótica conceitual do racismo ambiental, que dialoga também com as discussões relativas à justiça climática e noções como a biopolítica foucaultiana e a necropolítica mbembiana. Pela relevância de sua discussão e por ocorrer casos nas esferas global e local, o texto procura estabelecer relações da temática com a influente Agenda do Desenvolvimento Sustentável, a Agenda 2030, organizada pela ONU, traçando e identificando potencialidades e limitações para a última em promover não só seus cobiçados objetivos, mas também sua capacidade de conectar e resultar em esforços para a mitigação do racismo ambiental. Como recorte de espaço de análise, o texto levanta alguns casos presentes no município do Rio de Janeiro de racismo ambiental e como os itens da Agenda, as chamadas ODS, se aplicam. / [en] While the impacts of human actions on the planet and climate change are increasingly present in our daily lives, it is possible to perceive inequalities in the distribution of the effects and damages caused by this unfriendly relationship between human beings and nature, with certain segments being more vulnerable and bearing the heaviest burden and losses. This is not occasional, often connecting with issues and ills already structured in the dynamics of society and overlapping with the legacy of marginalization and violence, in a way that perpetuate inefficiencies and feedback into injustices to their affected groups and territories. The specific focus given here is in the intersection between the debate on racism and environmental justice, carried out from the conceptual perspective of environmental racism, which also dialogues with discussions related to climate justice and notions such as the Foucaultian biopolitic and the Mbembian necropolitic. Due to the relevance of its debate and the occurrence of cases in the global and local spheres, the text seeks to establish relations between the theme and the influential Agenda for Sustainable Development, the 2030 Agenda, organized by the UN, tracing and identifying capabilities and limitations for the latter in not only promoting its coveted goals, but also its ability to connect and result in efforts to mitigate environmental racism. As a target for analysis, the text investigates some cases present in the city of Rio de Janeiro of environmental racism and how the Agenda items, the so-called SDGs, apply.

The geographical area Eastern Vätterbranterna has since its initiation as a biosphere reserve according to UNESCO's appointment in 2012 worked towards being a model area in which sustainable development can evolve. This has been done from five sustainability perspectives: the ecological, social, economic, the perspective with broad cooperation and the learning perspective. In 2015, the UN General Assembly adopted Agenda 2030 with its seventeen global sustainability goals and associated 169 sub-goals, which the biosphere association Eastern Vätterbranterna then woven into its work. This qualitative interview study has, with the focus on the biosphere association's seven active focus areas, investigated the biosphere association of Östra Vätterbranternas work with Agenda 2030 in collaboration with the Municipality of Jönköpings and its County Government, within the association, and other community actors. Cooperation has stood as a constant point through both interviews and through one of the questions of issue, conclusions can be established that the Östra Vätterbranterna had served to perform better cooperation within themselves. The Municipality of Jönköping and its County Government looks up to the biosphere association's work with Agenda 2030 and raises collaboration between them as a major success factor, but cooperation between the focus areas in the biosphere association has not achieved its full potential. Furthermore, not all of Agenda 2030's global sustainability goals have been included, but it is something that the biosphere association is constantly working on, which continues to develop all the time, and which can be achieved with the help of other community actors. Cooperation is the concept Agenda 2030 advocates for to achieve the goals and the concept that permeates the biosphere association Eastern Vätterbranterna. / Det geografiska området Östra Vätterbranterna har sedan uppstarten som ett biosfärområde enligt UNESCOs utseende 2012 arbetat mot att vara ett modellområde där hållbar utveckling kan rota sig. Detta har de gjort utifrån fem hållbarhetsperspektiv: det ekologiska, sociala, ekonomiska, perspektivet med bred samverkan och det lärande perspektivet. 2015 antog FNs generalförsamling Agenda 2030 med dess sjutton globala hållbarhetsmål och tillhörande 169 delmål, som biosfärföreningen Östra Vätterbranterna därefter har vävt in i sitt arbete. Denna kvalitativa intervjustudie har, med inriktning på biosfärföreningens sju verksamma fokusområden undersökt biosfärföreningen Östra Vätterbranternas arbete med Agenda 2030 i samverkan med Jönköpings kommun och länsstyrelse, inom föreningen, samt andra samhällsaktörer. Samverkan har stått som en stadig punkt genom både intervjustudien och genom frågeställningar har slutsatser kunnat etableras som att Östra Vätterbranterna hade tjänat på att utföra bättre samverkan inom sig själva. Jönköpings kommun och länsstyrelse ser upp till biosfärföreningens arbete med Agenda 2030 och lyfter samverkan som sker mellan dem som en stor framgångsfaktor, men samverkan mellan fokusområdena i biosfärföreningen har inte uppnått dess fulla potential. Sedan har inte alla av Agenda 2030 globala hållbarhetsmål inkluderats, men det är någonting biosfärföreningen ständigt arbetar med, som fortsätter att utvecklas hela tiden och som med hjälp av andra samhällsaktörer kommer kunna uppnås. Samverkan är det koncept Agenda 2030 förespråkar för att kunna nå målen och det koncept som genomsyrar biosfärföreningen Östra Vätterbranterna.

Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett ledarperspektiv få ökad förståelsen för vilka utmaningar organisationskulturen bidrar till vid arbetet med cirkulära affärsmodeller.   Metod: Studien utgår från en hermeneutisk vetenskapstradition med en induktiv ansats. Metoden som tillämpats är kvalitativ och data har samlats in genom 10 semistrukturerade intervjuer för att sedan sammanställas i en tematisk analys. Intervjuer har genomförts med ledare som arbetar med CE och varje respondent har fått en anonymitetskod för att de inte ska kunna identifieras.   Resultat & slutsats: Studien visar att de ledare som vi intervjuat arbetar främst med affärsmodellerna Regenerering, Share och Loop som är kopplade till ramverket ReSOLVE och som respondenterna kallar Förnyelsebar och Återbruka. De främsta barriär och hinder kopplad till organisationskulturen och CE handlar om kunskapshantering och motivation. Studien visar att en ledare kan hantera dessa hinder genom att främja ett öppet klimat och bygga in arbetet med CE som en naturlig del i arbetet. Organisationer med en kultur som har ett externt fokus och där medarbetarnas värderingar ligger i linje med organisationens värderingar främjar arbetet med CE.   Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit med en ökad förståelse för att olika affärsmodeller i ReSOLVE kan ha varierad miljömässig påverkan. Att medarbetare ser ett större perspektiv och att CE är en naturlig del i processen underlättar arbetet med CE. En kundorienterad organisation visar sig också föra arbete med CE framåt. Förslag på fortsatt forskning: För att stärka vår studie ytterligare föreslår vi fortsatt forskning gällande ytterligare perspektiv utöver ledarens syn på arbetet med CE. Vi föreslår också att framtida forskning kan undersöka affärsmodellers påverkan på miljön samt att utveckla forskning kring sambandet mellan en kundorienterad organisation och CE. / Aim: The aim of the study is to increase the knowledge of the challenges that organizational culture contributes to when working with circular business models, based on a leadership perspective.   Method: The study originates from a hermeneutical science tradition with an inductive approach. The method used is qualitative and data has been collected through semi structured interviews and later compiled in a thematic analysis. The interviews have been conducted with leaders working with CE and all of the respondents have been anonymized through anonymity codes.   Result & conclusions: The study indicates that the interviewed leaders primarily use the business models Regenerate, Share and Loop that are linked to the ReSOLVE framework, that the leaders refers to as Renewable and Reusable. Knowledge management and motivation are the main barriers and obstacles associated with the organizational culture and CE. The study shows that the leader can handle these barriers by promoting an open organizational climate and make CE as a natural part of the business. Organizations that have a culture with an external focus and where the employee’s values are in line with the values of the organization facilitates the work with CE.   Contribution of the thesis: The study has contributed to an increased understanding that different ReSOLVE business models can have different environmental effects. A bigger perspective and working with CE as a natural part of the process facilitates the work with CE. A customer-oriented organization have also turned out to foster CE.   Suggestions for future research: In order to further strengthen our study, we propose continued research regarding further perspectives on the work with CE in addition to the leader’s view. We also propose future research to investigate the environmental impact of the business models. And to develop research on the relationship between a customer-oriented organization and the work with CE.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur implementeringen av Agenda 2030 upplevts på en generell nivå och på stadsutvecklingsnivå, med fokus på möjligheter och barriärer. Analysen har skett med hjälp av material från kvalitativa telefonintervjuer har de tre föregångskommunerna inom arbetet med Agenda 2030, Malmö, Uppsala och Växjö. Arbetet med Agenda 2030 bedrivs på kommunerna antingen via en eller flera specifika avdelningar med huvudansvar för frågorna. På en generell nivå hanteras Agenda 2030 som en odelbar helhet i samtliga kommuner och upplevs fungera som ett uppsamlande paraply för hållbarhetsarbetet. Möjligheter för implementeringen på generell nivå är politisk vilja och stöd, förankring i hela organisationen, utbildning och samverkan. Även ett tidigare miljöarbete har setts som en möjlighet för implementering. Kommunerna har upplevt en styrträngsel på generell nivå vilket kan vara en barriär vid implementering av "nya" policys men upplever att Agenda 2030 fungerat som en uppsamlare av de ibland spretiga och motsägande styrdokumenten. På stadsutvecklingsnivån skiljer sig synen på möjligheter och barriärer något åt. Möjligheter för implementering är att integrera Agenda 2030 i översikts- eller detaljplanen som styr kommunens stadsutveckling och barriärerna upplevs vara målkonflikter. Den främsta skillnaden mellan implementering på stadsutvecklingsnivå är att Agenda 2030 inte ses som odelbar utan att prioriteringar anses nödvändigt för att kunna applicera agendan på stadsutvecklingsnivå. På den övergripande nivån har Agenda 2030 en samlande kraft för hållbarhetsarbetet medan Agenda 2030 inom stadsutvecklingen behöver konkretiseras. Det innebär följaktligen prioriteringar av målen som framkallar målkonflikter och ställningstaganden. Inom stadsutvecklingsnivån synliggörs svårigheter med målens förenlighet inom specifika verksamheten och platser. Svårigheterna innebär inte att Agenda 2030 inte är ett bra verktyg för kommunerna, men det visar på att Agenda 2030 inte löser praktiska målkonflikter. / The aim of this essay is to examine experiences of the implementation of Agenda 2030 on a general urban development level, with a focus on obstacles and possibilities. With the help of data gathered through qualitative telephone interviews three front-running municipalities' Malmö, Uppsala and Växjö have been studied. Work with Agenda 2030 has been carried out in the municipalities, either, through one or multiple specific departments that carry the main responsibilities. Agenda 2030 has been handled as an indivisible whole on a general level in all studied municipalities and is perceived as an umbrella for sustainable efforts. Possibilities for implementation on a general level are political intention and support, anchoring within the whole organization, education and cooperation. In addition, earlier environmental work has been considered as a possibility for implementation. The municipalities have experienced congestion of control, on a general level, which might contribute to another obstacle when implementing new policies. However, the municipalities experience that Agenda 2030 functions as a gathering force of the, sometimes, sprawling and contradictory control document. On an urban development level, the view differs on the possibilities and limits. Possibilities for implementation are to integrate Agenda 2030 into the overarching or local planning which regulates the municipality's urban planning and the barriers that emerge are goal-oriented conflicts. The main difference is the view of the indivisibility of Agenda 2030 on a general level, but that priorities are considered necessary in order to apply the policy on an urban development level. On an overall level, Agenda 2030 is a gathering force for sustainability efforts whilst on an urban development level, Agenda 2030 needs concretization. Consequently, what follows is the prioritization of objectives which brings forward conflicts of objective and the need to take a stance. Within the level of urban development, difficulties of making the goals compatible with the specific operation and geographic location. Difficulties does not imply that Agenda 2030 isn´t a positive tool for the municipalities, but it does show that Agenda 2030 will not solve practical conflicts of objectives.

In 2015 the United Nations adopted an action plan named Agenda 2030. The plan contains 17 global sustainable development goals and 169 sub-goals; all of which are aimed towards creating a sustainable future within the spheres of the three cornerstones of sustainability; social, environmental, and economical by the year of 2030.  The aim of this paper is to examine the prerequisites for the Chilean government in implementing the UN's goal number five: reach gender equality. What are their ambitions? What are the biggest challenges? Which strategy does the government have to manage the challenges of the implementation process? The analysis has been conducted through a qualitative field study based on various documents, and is complemented by experts' interviews.   The method used is theory consuming and relies on Lennart Lundquist's implementation theory 'Understand, can and will' (1992).  Lundquist believes that the will is the most important factor for implementing a policy. The Chilean government shows both an understanding of what is needed and the resources that are needed.  The question is, do they possess the will it takes to overcome the obstacles they face?

Submitted by Rosina Valeria Lanzellotti Mattiussi Teixeira (rosina.teixeira@unisantos.br) on 2018-06-12T18:16:45Z No. of bitstreams: 1 Danielle Mendes Thame Denny.pdf: 6139132 bytes, checksum: 43e4bea473d78a656398a26e909c1845 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-06-12T18:16:45Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Danielle Mendes Thame Denny.pdf: 6139132 bytes, checksum: 43e4bea473d78a656398a26e909c1845 (MD5) Previous issue date: 2018-04-19 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / O objeto desta tese consiste no monitoramento da efetividade da Agenda 2030 e dos Objetivos do Desenvolvimento Sustentável (ODSs), principalmente os relativos a combustíveis renováveis, conseguida por meio de regulações e normas relativas a padrões voluntários de sustentabilidade, aplicáveis nas atividades econômicas, desenvolvidas por agentes privados em cadeias de produção globais, que com isso estruturam uma lógica de governança com abrangência internacional. A contemporaneidade traz muitos desafios para o Direito Internacional e a própria estrutura jurídica de aplicação da Agenda 2030 demanda iniciativas complexas de governança. Dentro dessa temática abrangente, esta pesquisa recorta o caso do etanol brasileiro de cana-de-açúcar e especificamente o padrão de sustentabilidade Better Sugarcane Initiative (BONSUCRO) para servir de objeto de análise e identificar diversos fatores intervenientes na lógica de governança ambiental internacional pertinente ao estudo de caso em questão. A hipótese comprovada neste trabalho foi que as diretrizes internacionais da Agenda 2030 estão consistentemente interligadas com a implementação de critérios de sustentabilidade previstos em políticas públicas e práticas privadas. Seus desdobramentos efetivos são influenciados por diversas variáveis intervenientes como regulação, regulamentos, procedimentos e padrões tanto estatais, privados, nacionais, regionais ou locais. Com o escopo de mostrar que há indícios de que a variável dependente - padrões de sustentabilidade como do Bonsucro - geram a implementação da Agenda 2030, a tese analisa os mecanismos causais - variáveis intervenientes - que impactam umas às outras e interferem na relação causal entre padrões de sustentabilidade e Agenda 2030, de modo a gerar a consequência de maior efetividade dos ODSs e assim, reciprocamente, reforçando a necessidade da adoção de padrões de sustentabilidade. Os mecanismos causais - variáveis intervenientes - estudados nesta tese foram divididos em três tipos: as externalidades socioambientais negativas do etanol, as regulamentações internacionais e as nacionais. A conclusão foi que o efeito entre padrões de sustentabilidade, variável dependente, e Agenda 2030, variável independente, pôde ser identificado, ou seja, há evidências suficientes de que padrões de sustentabilidade geram aplicação dos ODSs. / The objective of this thesis is to monitor the effectiveness of Agenda 2030 and of the Sustainable Development Objectives (ODSs), especially those related to renewable fuels, achieved through regulations and standards related to voluntary standards of sustainability, applicable in economic activities developed by private agents in global chains production, thereby building a governance logic with international coverage. Contemporaneity brings many challenges to international law, and the legal framework for implementing Agenda 2030 demands complex governance initiatives. Within this broad theme, this research makes a study case of Brazilian sugarcane ethanol and specifically the Better Sugarcane Initiative (BONSUCRO) sustainability standard to serve as an object of analysis and to identify several factors that intervene in the international environmental governance logic pertinent to the thematic hereby studied. The hypothesis demonstrated in this study was that the international guidelines of Agenda 2030 are consistently interlinked with the implementation of sustainability criteria foreseen in public policies and private practices. Its effective deployments are influenced by several intervening variables such as regulation, regulations, procedures and standards, whether state, private, national, regional or local. With the scope of showing that, collects indications that the dependent variable, Bonsucro sustainability standards, generate the implementation of Agenda 2030, this thesis analyzes the causal mechanisms, intervening variables, that impact each other and impact the causal relation between sustainability and Agenda 2030, in order to generate the consequence of greater effectiveness of the ODSs and thus, mutually reinforcing the need to adopt sustainability standards. The causal mechanisms, intervening variables, studied in this thesis were divided in three types: the negative socio-environmental externalities of ethanol, international regulations and national regulations. The conclusion was that the effect between sustainability standards, dependent variable, and Agenda 2030, an independent variable, could be identified, that is, there is sufficient evidence that sustainability standards generate application of ODSs.

Problematisering: Hållbar utveckling är en omfattande utmaning för världen och innefattar ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet där ett samspel krävs för att uppnå hållbar utveckling. Agenda 2030 utgör globala mål för hållbar utveckling vilket många kommuner i Sverige har antagit. Även kommunala bolag måste styras för att uppnå hållbar utveckling. Utifrån tidigare forskning har vi identifierat en kunskapslucka kring svårigheter vid styrning av hållbarhet från en kommun ner i ett offentligt bolag samt hållbarhetsstyrning i ett kommunalt bolag. Då samhället måste ta ansvar för hållbar utveckling och kommuner är en stor del av samhället, har kommuner möjlighet att påverka hur hållbarhetsarbetet kan utformas. Därför behövs det en djupare förståelse för hur styrning av hållbarhet ser ut inom denna kontext. Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur kommunal hållbarhetsstyrning av ett kommunalt bolag ser ut och vilka svårigheter som finns vid styrning av hållbarhet. Uppsatsen syftar även till att identifiera svårigheter vid ett kommunalt bolags hållbarhetsstyrning av verksamheten. Metod: För att besvara syftet är uppsatsen utformad som en fallstudie med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv forskningsansats. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med respondenter i en svensk kommun samt i ett av kommunens bolag. Empiriska data har även samlats in via dokument. Slutsats: Styrning av hållbarhet av och i ett kommunalt bolag är komplext. Resultatet av denna studie visar på sex framstående svårigheter. Dessa svårigheter är definition och uttryckta mål, politisk styrelse, vinst och samhällsnytta, kontroll och flexibilitet, kultur samt uppföljning. Inom varje område kan svårigheter för en kommuns hållbarhetsstyrning av ett bolag såväl som svårigheter vid hållbarhetsstyrning i ett kommunalt bolag identifieras. / Background: Sustainable development is a comprehensive challenge for the world. It consists of economic, environmental and social sustainability, where an interplay is required to reach sustainable development. Agenda 2030 consists of global goals for sustainable development which many Swedish municipalities have adopted. Municipal companies also need to be managed to reach the aim of sustainable development. A knowledge gap on difficulties with a municipality’s sustainability management control of a municipal company as well as difficulties with sustainability management control in a municipal company has been identified. As society needs to take responsibility for sustainable development, municipalities have the possibility to influence how to work with sustainability. Therefore, a deeper understanding of how sustainability management control takes place within this context is needed. Purpose: The purpose with this paper is to contribute with a deeper understanding for how municipal governance of a municipal corporation looks regarding sustainability and what difficulties that exists when managing sustainability. The paper also aims to identify difficulties in a municipal company's sustainability management. Methodology: This paper is designed as a case study with a qualitative research method and an abductive research approach. The empirical data consist of documents and a total of six semi-structured interviews. Conclusion: Sustainability management control of and within a municipal company is complicated. The result of this study shows six overall areas of difficulties. These are definition and expressed goals, political board, profit and social benefits, control and flexibility, culture and follow-up. Within these areas' difficulties can be identified with a municipality’s sustainability management control of a municipal company as well as difficulties within the company’s internal sustainability management control.

Background: In a world that is constantly changing, where demands for working in a sustainable way regarding the environment and society are increasing, companies have no choice but to take these aspects into account. Companies can take responsibility through the three dimensions of sustainability: the economic, social and environmental dimensions, which is also referred to as Corporate Social Responsibility. Sustainability is therefore an inevitable topic of discussion. To cope with the challenges that is facing the world, UN member states agreed on Agenda 2030 on 25-27 of September 2015. This agenda includes 17 global goals for sustainable development. The implementation of this agenda in companies is, according to us, a relevant issue for companies as we claim that the business sector has a central role in the implementation of the agenda. In this study, we therefore want to describe and understand how companies in Sweden implement the Sustainable Development Goals.  Aim: The purpose of this study is to describe and understand how Swedish companies implement the Sustainable Development Goals in Agenda 2030.  Methodology: This is a qualitative case study using a hermeneutics perspective of interpretation. The empirical data consist of six semi-structured interviews with sustainability managers of each company. The study revolves around the empirical data and is therefore to be considered to have an iterative approach.  Conclusion: The study has shown that the sustainability work of all the companies in this study is characterized by the three sustainability dimensions. Furthermore, the companies have selected the goals that are in line with their current sustainability work and hence no significant implementation process has been experienced by the respondents representing the companies. However, the result shows that the sustainable development goals have served as a direction indicator and that a common language has been created regarding to the sustainability work. / Bakgrund: I en värld som ständigt förändras där krav på att arbeta på ett hållbart sätt gällande miljö, människa och samhälle konstant ökar har företag inget annat val än att ta hänsyn till dessa aspekter. Företag kan ta ansvar genom de tre hållbarhetsdimensionerna: det ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvaret, vilket även benämns som Corporate Social Responsibility. Hållbarhet är idag en aktuell och relevant fråga och för att ta itu med de utmaningar som världen står inför, enades FN:s medlemsstater den 25–27 september 2015 om Agenda 2030. Denna agenda innefattar 17 globala mål för hållbar utveckling. Implementeringen av denna Agendan i företag är, enligt oss, en samhällsaktuell fråga för företag då vi anser att näringslivet har en central roll i genomförandet av Agenda 2030. I denna studie vill vi därför beskriva och förstå hur företag i Sverige implementerar de globala målen. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och förstå hur svenska företag implementerar de globala målen i Agenda 2030. Metod: Studien har haft en kvalitativ karaktär och ett hermeneutiskt perspektiv. Vidare har studien genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med hållbarhetsansvariga på sex företag. Studien har en iterativ ansats. Slutsats: Studien har påvisat att samtliga fallföretags hållbarhetsarbete karaktäriseras av de tre hållbarhetsdimensionerna social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Vidare har företagen valt ut de mål som stämmer överens med deras nuvarande hållbarhetsarbete och därav har ingen betydande implementeringsprocess upplevts av samtliga respondenter på företagen. Däremot visar resultatet att de globala målen har fungerat som en riktningsvisare samt att det har skapats ett gemensamt språk vad gäller hållbarhetsarbete.

Den här uppsatsens syfte är att utveckla Carnegieskolans organisationsteori med en kompletterande teoretisering om hur organisationer hanterar sin invävdhet i meta-organisationer när de fattar beslut och handlar. För att möta syftet fokuserar uppsatsen vid att integrera Carnegieskolans teoribildning med Ahrne & Brunssons teori om metaorganisationer för att utveckla en teori om medlemskap i metaorganisationer som en särskild typ av invävdhet och beskriva hur organisationer relaterar till sitt medlemskap i beslutsfattande och handling. Uppsatsens empiriska del består i en jämförande fallstudie över hur regeringskansliet agerat i samband med medlemskapen i Schengensamarbetet respektive FN:s hållbarhetsagenda, Agenda 2030. Resultaten visar att regeringskansliet svarar mot invävdheten genom aktivering och riktning av enskilda delar av sin organisation mot meta-organisationen för att hantera sådana krav och förväntningar som medlemskapet medför. Resultaten visar därtill på hur invävdheten inverkat på regeringskansliets strukturer för beslutsfattande genom att organisationen integrerade element ur metaorganisationen i sina interna beslutsstrukturer för att underlätta beslutsfattande och konflikthantering. Studien visar även på hur medlemskap i meta-organisationen på ett avsiktligt rationellt sätt används som en extern referenspunkt att rikta regeringskansliets arbete mot. Uppsatsen bidrar till organisationsteorin med begreppet aktivering från ett inomorganisatoriskt perspektiv, en beskrivning av hur medlemskap i internationella meta-organisationer inverkar på regeringskansliets beslutsfattande och handling, liksom med grunder för en fördjupad teoretisk förståelse av vilken roll medlemskap tilldelas inom en medlemsorganisation och varför organisationer aktivt väljer att väva in sina beslutsstrukturer i sin omgivning. / The purpose of this thesis is to further develop the organizational theory of the Carnegie school by contributing a theorization of how organizations handle being embedded in meta-organizations when making decisions and acting. To meet this purpose, the thesis focuses on integrating the theory of the Carnegie school with Ahrne & Brunssons theory of meta-organizations to develop a theory of membership in metaorganizations as a certain type of embeddedness and describe how organizations relate to their membership in decision-making and action. The empirical part of the thesis consists of a comparative cross-case study concerning how the government offices of Sweden responded to becoming members in the Schengen Area and the UN:s Agenda 2030 for sustainable development. The thesis’ results shows that the government offices responded to their embeddedness by activating and directing certain parts of its organization towards the meta-organization in order to handle the demands and expectations the membership entailed. The results further show that the embeddedness has affected the government offices’ structures for decision-making as the organization has integrated elements from the meta-organization into its own decision-structures to facilitate decision-making and handling conflicts. The thesis also show how membership in a meta-organization is used as an external point of reference for the organization’s operations in an intendedly rational way. The thesis thereby contributes to organizational theory with the concept of activation from a within-organizational perspective, a description of how membership in meta-organizations affect decision-making and action within the government offices, as well as foundations for a further theoretical understanding of the role membership is assigned within a member-organization and why organizations actively choose to embed their decision-structures in their environment.