Vägar ur socialbidrag,

Detta arbete fokuserar på platser som är möjliga att beskriva som mellanrum staden. Det är platser och ytor som ofta definieras som okontrollerade och oplanerade till skillnad från stadens i övrigt planerade och kontrollerade rum. De är svåra att tydligt beskriva då de befinner sig mellan andra mer tydligt definierade urbana rum samt att de inte går att läsa av som offentliga rum utan istället blir ett slags tomrum i stadslandskapet. Planerare och arkitekter har en tendens att se dessa mellanrum som överblivna ytor och som en framtida markreserv för kommande utveckling och tillbyggnad. Utifrån tidigare forskning ska begreppet mellanrum med tillhörandebenämningar fördjupas och förtydligas. Vidare avser arbetet undersöka vilka möjligheter och potential mellanrum kan ha för utvecklandet av nya offentliga mötesplatser och särskilt hur mellanrum i relation till varandra kan aktiveras och utvecklas för att bidra till en stadsdels utveckling. Fallstudiehar valts som forskningsdesign och angreppsätt och används för att fokuseraundersökningen till ett särskilt område i Hagalund, Solna, med inrymmandemellanrum. En platsbeskrivning, inventering och tidshistorisk-analys i kombination med olika analys- och karaktäriseringsverktyg ligger till grund för arbetets gestaltningsförslag. Förslaget presenterar en möjlig utformning av tre valda platser inom området utifrån framtagna designprinciper och visar hur dessa kan aktiveras till tillgängliga och dynamiska offentliga rum som erbjuder möjligheter till olika aktiviteter och möten samt bidrar tillstadsdelens behov och utveckling.

<p> </p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Datum:</strong>            2008-06-04</p><p> </p><p><strong>Nivå:</strong>               Magisteruppsats i företagsekonomi 15 hp</p><p> </p><p><strong>Författare:</strong>      Carolin Larsson                                     Emma Svensson                    </p><p>                        Kvisterhult Rättarbostaden                     Vasavägen 4a  </p><p>                        643 96 Julita                                          633 56 Eskilstuna                  </p><p>                        0150-91027                                          016-135051   </p><p>                        carolinlarsson85@hotmail.com               swdemm@aol.com</p><p> </p><p><strong>Handledare:</strong>   Maria Mårtensson</p><p> </p><p><strong>Titel</strong>:                FoU i hälsovårdssektorn – Från kostnadsföring till aktivering</p><p> </p><p><strong>Problem</strong>:         Från och med 2005 skall alla noterade bolag som är medlemmar i EU tillämpa samma redovisningsregler. Tidigare har bolagen haft möjligheten att redovisa forskning och utveckling enligt BFN R1 och RR 15. Men nu måste de redovisa FoU enligt IAS 38. Meningen med detta är att öka jämförbarheten och att återge en sann och rättvisande bild av företaget. Undersökningen ämnar att se om det är det någon skillnad mellan redovisningen av FoU år 2000 och nu år 2007 när vissa utvecklingskostnader måste aktiveras? Vad har harmoniseringen haft för roll när det gäller redovisning utav forskning och utveckling?</p><p> </p><p> </p><p><strong>Syfte:              </strong>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur koncerner inom sektorn hälsovård har förändrat sin redovisning när det gäller FoU från år 2000 till år 2007.</p><p>Utifrån detta syfte kommer undersökningen genomföras genom att läsa ett antal årsredovisningar och utifrån dessa samla information för att kunna dra slutsatser.</p><p> </p><p><strong>Metod:           </strong>Vi har valt att göra en kvalitativ studie utav sju stycken koncerner tagna från Stockholm OMX:s Large, Mid och Small Cap lista inom sektorn hälsovård. Undersökningen bygger på att data angående koncernernas FoU har samlats in från årsredovisningar från år 2000 till år 2007. Även en intervju har använts som en förstudie för att få bättre förståelse för ämnet.</p><p> </p><p><strong>Resultat:        </strong>Fram tills 2002 syns det att företagen inte har valt att aktivera några större utvecklingskostnader, vilket kan tydas som en försiktighet från företagens sida. Även fast de har haft alternativet att aktivera har de ej gjort det. Efter 2002 då vissa utav företagen har valt att övergå till RR 15 syns det att aktivering av utvecklingskostnader börjar öka. Mer synbart blir det efter 2005 då samtliga företag måste använda sig utav IAS 38. Vilket visar på att företagen hellre använder sig utav försiktighetsprincipen och kostnadsföring. IFRS mål med harmoniseringen är att öka jämförbarheten mellan företagen. Utifrån de data som är insamlad dras slutsatsen att detta inte stämmer, då inga klara tecken syns på vilken slags aktivering som leder till ett visst resultat.</p><p> </p>

Sammanfattning   Datum:            2008-06-04   Nivå:               Magisteruppsats i företagsekonomi 15 hp   Författare:      Carolin Larsson                                     Emma Svensson                                             Kvisterhult Rättarbostaden                     Vasavägen 4a                           643 96 Julita                                          633 56 Eskilstuna                                           0150-91027                                          016-135051                            carolinlarsson85@hotmail.com               swdemm@aol.com   Handledare:   Maria Mårtensson   Titel:                FoU i hälsovårdssektorn – Från kostnadsföring till aktivering   Problem:         Från och med 2005 skall alla noterade bolag som är medlemmar i EU tillämpa samma redovisningsregler. Tidigare har bolagen haft möjligheten att redovisa forskning och utveckling enligt BFN R1 och RR 15. Men nu måste de redovisa FoU enligt IAS 38. Meningen med detta är att öka jämförbarheten och att återge en sann och rättvisande bild av företaget. Undersökningen ämnar att se om det är det någon skillnad mellan redovisningen av FoU år 2000 och nu år 2007 när vissa utvecklingskostnader måste aktiveras? Vad har harmoniseringen haft för roll när det gäller redovisning utav forskning och utveckling?     Syfte:              Syftet med uppsatsen är att undersöka hur koncerner inom sektorn hälsovård har förändrat sin redovisning när det gäller FoU från år 2000 till år 2007. Utifrån detta syfte kommer undersökningen genomföras genom att läsa ett antal årsredovisningar och utifrån dessa samla information för att kunna dra slutsatser.   Metod:           Vi har valt att göra en kvalitativ studie utav sju stycken koncerner tagna från Stockholm OMX:s Large, Mid och Small Cap lista inom sektorn hälsovård. Undersökningen bygger på att data angående koncernernas FoU har samlats in från årsredovisningar från år 2000 till år 2007. Även en intervju har använts som en förstudie för att få bättre förståelse för ämnet.   Resultat:        Fram tills 2002 syns det att företagen inte har valt att aktivera några större utvecklingskostnader, vilket kan tydas som en försiktighet från företagens sida. Även fast de har haft alternativet att aktivera har de ej gjort det. Efter 2002 då vissa utav företagen har valt att övergå till RR 15 syns det att aktivering av utvecklingskostnader börjar öka. Mer synbart blir det efter 2005 då samtliga företag måste använda sig utav IAS 38. Vilket visar på att företagen hellre använder sig utav försiktighetsprincipen och kostnadsföring. IFRS mål med harmoniseringen är att öka jämförbarheten mellan företagen. Utifrån de data som är insamlad dras slutsatsen att detta inte stämmer, då inga klara tecken syns på vilken slags aktivering som leder till ett visst resultat.

Bakgrund och problemdiskussion: De allsvenska klubbarna har i dagsläget möjlighet att redovisa sina externa spelarförvärv på två olika sätt. Antingen genom att kostnadsföra dem direkt i resultaträkningen eller genom att aktivera dem som en immateriell tillgång i balansräkningen. Valet av metod kan ge ekonomiska konsekvenser och jämförbarheten mellan klubbarnas årsredovisningar kan påverkas. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka motiv som spelar in när klubbarna väljer metod för redovisning av sina spelarförvärv. Metod: Uppsatsen bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt. Vi har använt oss av primärdata i form av intervjuer med allsvenska klubbar samt Svenska Fotbollsförbundet och sekundärdata i form av klubbarnas årsredovisningar. Resultat: Klubbarna har olika motiv till sina val. Flera av klubbarna som aktiverar framförde att de valt att aktivera för att det ger en mer rättvisande bild genom att kostnaden fördelas över nyttjandeperioden. Ett motiv som framfördes för att inte använda aktivering var att det är förenat med framtida osäkerhet. En annan faktor som angetts ha påverkat valet av metod var förhållandet mellan klubben och dess riskkapitalbolag. Klubbarna har inte angett att de har valt metod med hänsyn till att uppfylla elitlicensens krav på positivt eget kapital. Enligt SvFF finns det två metoder att redovisa spelarförvärv för att det vid elitlicensens införande fanns ett önskemål från klubbarna att behålla båda metoderna för att kunna redovisa spelarförvärven på det sätt som bäst passar dem för att ge en rättvisande bild av det ekonomiska läget.

Introduktion/bakgrund:Situp är troligtvis den övning de flesta generellt relaterar till vid träning av magen och det är en övning som de flesta provat på. Forskningen visar olika resultat vad gäller muskelaktivitet i bålen vid övningen situp beroende på övningens utförande och om man fixerar fötterna eller inte.  Syfte:Syftet med studien var att undersöka muskelaktiveringen i bålen vid olika former av situps.  Metod:Fyra personer rekryteras till studien där de fick genomföra 3 stycken olika former av situps. Den första formen av situps genomfördes med ett motståndsband runt fötterna och där en kontraktion i hamstringsmuskulaturen genomfördes. I övning nummer tvåfixerades fötterna mot golvet och i tredjeövningen fick deltagarna genomföra situpsen på valfritt sätt men med samma knävinkel som de två tidigare.  Resultat:Samtliga deltagare följde ett mönster där muskelaktiviteten i rectus femoris var lägst i den övning där kontraktion i hamstrings utfördes och högst under övningen med fixerade fötter. Tre av 4 deltagare fick högst muskelaktivitet i rectus abdominis vid övningen där fötterna fixerades mot underlaget men 3 av 4 deltagare uppnådde lägst muskelaktivitet i obliquus externus under samma övning.  När deltagarna fick genomföra situps på valfritt sätt så blev resultaten väldigt varierande. En deltagare fick högst muskelaktivering i både rectus abdominis och obliquus externus medans 2 deltagare fick lägst aktivitet i rectus abdominis. Konklusion: Kontraktion i hamstrings innebär lägst aktivitet i rectus femoris. Fixerade fötter skapar störst muskelaktivitet i rectus abdominis. Fria fötter är att föredra för störst muskelaktivitet i obliquus externus.

<p>Idag utgör immateriella tillgångar en allt större del av företagens tillgångar och de får därmed en allt större betydelse. I takt med att den här trenden fortgår blir traditionell redovisning mindre och mindre användbar för investerare, analytiker och kreditgivare.</p><p>Vi har i uppsatsen delvis utgått från en artikel i tidskriften Balans. I artikeln ifrågasätts om redovisningen inte bör anpassas efter var värdet skapas i företaget. Vårt huvudsakliga mål är att utreda om nuvarande hantering och värdering av varumärken och övriga immateriella tillgångar ger en rättvisande bild av företagen. Detta skall vi göra genom att se på och undersöka utvecklingen inom området. Följer redovisningen den utveckling som skett och som fortfarande sker? Vilka, om några, åtgärder kan vidtas för att förbättra redovisningens informationsutbud vad gäller varumärken? Hur ser man på de förändringar som hittills gjorts?</p><p>Våra primärdata, vilka utgör innehållet i empiridelen, har vi samlat in genom fyra intervjuer. Vi har även under rubriken övriga samtal presenterat en bild som vi fått genom ett antal telefonsamtal med tilltänkta intervjupersoner, som av olika skäl inte kunnat delta i en fullskalig intervju.</p><p>Vi kan konstatera att det efter undersökningen till viss del väckts fler frågor än vad som fanns innan uppsatsen. Svaren vi fått i empiridelen via de intervjuer som vi genomfört ger en ganska splittrad bild av problemet och dess potentiella lösningar eller förslag till förbättringar.</p><p>Vår mest elementära frågeställning i uppsatsen är om redovisningen av varumärke och immateriella tillgångar ger en rättvisande bild. De immateriella tillgångarna utgör idag ett så stort värde hos många företag så att utesluta dem eller gömma dem under något som man kallar goodwill, enligt oss, inte är något rättvisande alternativ. Vår slutsats är att särredovisning av goodwill vid förvärv i alla fall är ett steg i rätt riktning. Men vi anser att man måste ge företagen mer tid att anpassa sig efter det nya regelverk som IASB (International Accounting Standards Board) har infört.</p>

Idag utgör immateriella tillgångar en allt större del av företagens tillgångar och de får därmed en allt större betydelse. I takt med att den här trenden fortgår blir traditionell redovisning mindre och mindre användbar för investerare, analytiker och kreditgivare. Vi har i uppsatsen delvis utgått från en artikel i tidskriften Balans. I artikeln ifrågasätts om redovisningen inte bör anpassas efter var värdet skapas i företaget. Vårt huvudsakliga mål är att utreda om nuvarande hantering och värdering av varumärken och övriga immateriella tillgångar ger en rättvisande bild av företagen. Detta skall vi göra genom att se på och undersöka utvecklingen inom området. Följer redovisningen den utveckling som skett och som fortfarande sker? Vilka, om några, åtgärder kan vidtas för att förbättra redovisningens informationsutbud vad gäller varumärken? Hur ser man på de förändringar som hittills gjorts? Våra primärdata, vilka utgör innehållet i empiridelen, har vi samlat in genom fyra intervjuer. Vi har även under rubriken övriga samtal presenterat en bild som vi fått genom ett antal telefonsamtal med tilltänkta intervjupersoner, som av olika skäl inte kunnat delta i en fullskalig intervju. Vi kan konstatera att det efter undersökningen till viss del väckts fler frågor än vad som fanns innan uppsatsen. Svaren vi fått i empiridelen via de intervjuer som vi genomfört ger en ganska splittrad bild av problemet och dess potentiella lösningar eller förslag till förbättringar. Vår mest elementära frågeställning i uppsatsen är om redovisningen av varumärke och immateriella tillgångar ger en rättvisande bild. De immateriella tillgångarna utgör idag ett så stort värde hos många företag så att utesluta dem eller gömma dem under något som man kallar goodwill, enligt oss, inte är något rättvisande alternativ. Vår slutsats är att särredovisning av goodwill vid förvärv i alla fall är ett steg i rätt riktning. Men vi anser att man måste ge företagen mer tid att anpassa sig efter det nya regelverk som IASB (International Accounting Standards Board) har infört.

Servicescape is a research area within service management which processes the effect that the environment has on the service experience. The purpose of this essay is to find out how servicescape, with focus on the “background music”, affects customer behavior in a clothing retail store. Through manipulation of the background music’s tempo the essay aim to explore to what extent this part of the servicescape a) affect the customers approach and avoidance behavior, b) is affected by customers with a hedonic or utilitarian shopping behavior, c) affects pleasure, arousal and dominance perceptions for the customer, and d) how the servicescape is perceived. Key words: Servicescape, approach-avoidance behaviour, pleasure, arousal, dominance, hedonic-utilitarian behaviour.

Eriksson, J & Nätterlund, D. En tydligare väg mot självförsörjning. En studie av ett pilotprojekt inom ekonomiskt bistånd. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2018. Vårt syfte är att undersöka om och i så fall hur införandet av pilotprojektet “tidig inskrivning” inom ekonomiskt bistånd på socialtjänst Väster påverkar socialsekreterarnas arbete. Vidare är vårt syfte att undersöka om och i så fall hur arbetssättet inom projektet inverkar på hur socialsekreterarna uppfattar sin yrkesroll. Utifrån detta syfte valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för insamling av vår empiri. Examensarbetets resultat bygger på intervjuer med sex socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd inom pilotprojektet. För att analysera vårt insamlade material har vi använt oss av delar av domänteori för socialt arbete samt de teoretiska begreppen yrkes- och organisationsprofessionalism. Våra resultat visar att socialsekreterarnas dagliga arbete och arbetssätt har påverkats av pilotprojektet, denna påverkan är emellertid liten i omfattning. Det går även utifrån resultatet att utläsa att projektet tydliggör aktivering som en central princip för arbetet inom ekonomiskt bistånd vilket ligger i linje med tidigare forskning. De medverkande socialsekreterarna upplever att deras yrkesroll förändrats om än endast lite. De upplever att det blivit tydligare både för dem och för klienterna att de främst arbetar med andra delar av det sociala arbetet än planeringen mot självförsörjning. Slutligen kan vi utifrån vårt resultat se att såsom arbetet är utformat och de förändringar som projektet medför förstärker organisationens inflytande på yrkesrollen och professionen, vilket kan förklaras genom begreppet organisationsprofessionalism. Detta eftersom professionens intressen överskuggas av organisationens och professionens handlingsutrymme begränsas. Nyckelord: aktivering, arbetssätt, ekonomiskt bistånd, organisering, självförsörjning, socialsekreterare / Eriksson, J & Nätterlund, D. A pronounced direction towards self-supporting. A study of a project within social assistance. Degree project in social work 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2018. The aim of this study is to explore if and in that case how a new project called “tidig inskrivning” implemented at socialtjänst Väster affects the social service workers job within social assistance. Furthermore, our aim is to explore if and in that case how the project affects the social service workers perception of their profession. Based on this aim, a qualitative approach was chosen with semistructured interviews as the basis for collecting our empirical data. The results of our study are based on interviews with six social service worker who work with social assistance within the project. To analyze our empirical data, we have used parts of the domain theory for social work together with the theoretical concepts professional and organizational professionalism. Our findings show that the daily work and working methods of the social service workers have been affected by the project, however this impact is small. It is also shown in the results that the project clarifies activation as a central principle in social service workers way in which they perform their work. Due to that activation becomes an important central guiding principle that directly affects the social service workers within the project. This focus on activation is also correspondent with the previous research we discussed in our study. This also has an impact on how the social service workers experience their profession, that it is more clear both for them and for their clients that the aim is self support and that the social service workers mostly focus on other social matters. Finally, on the basis of our results, we can conclude that social service workers tend to work on the basis of organizational professionalism, as the profession's own interests are secondary to the organization due to restricted discretion. Keywords: activation policy, organization, self-supporting, social assistance, social service worker, work procedure