Bakgrund och problemdiskussion: De allsvenska klubbarna har i dagsläget möjlighet att redovisa sina externa spelarförvärv på två olika sätt. Antingen genom att kostnadsföra dem direkt i resultaträkningen eller genom att aktivera dem som en immateriell tillgång i balansräkningen. Valet av metod kan ge ekonomiska konsekvenser och jämförbarheten mellan klubbarnas årsredovisningar kan påverkas. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka motiv som spelar in när klubbarna väljer metod för redovisning av sina spelarförvärv. Metod: Uppsatsen bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt. Vi har använt oss av primärdata i form av intervjuer med allsvenska klubbar samt Svenska Fotbollsförbundet och sekundärdata i form av klubbarnas årsredovisningar. Resultat: Klubbarna har olika motiv till sina val. Flera av klubbarna som aktiverar framförde att de valt att aktivera för att det ger en mer rättvisande bild genom att kostnaden fördelas över nyttjandeperioden. Ett motiv som framfördes för att inte använda aktivering var att det är förenat med framtida osäkerhet. En annan faktor som angetts ha påverkat valet av metod var förhållandet mellan klubben och dess riskkapitalbolag. Klubbarna har inte angett att de har valt metod med hänsyn till att uppfylla elitlicensens krav på positivt eget kapital. Enligt SvFF finns det två metoder att redovisa spelarförvärv för att det vid elitlicensens införande fanns ett önskemål från klubbarna att behålla båda metoderna för att kunna redovisa spelarförvärven på det sätt som bäst passar dem för att ge en rättvisande bild av det ekonomiska läget.

<p><strong>Syfte:</strong> Vi har som syfte med det här examensarbetet att belysa de skillnader som uppstår när de allsvenska fotbollsklubbar kan välja mellan två metoder för att redovisa externt förvärvade spelare. Med tanke på att spelaromsättningen har en stor betydelse för klubbarnas resultat så är det av intresse att se effekten av dessa redovisningsmetoder. För att inte arbetet skulle svälla ut för mycket så har vi valt att avgränsa oss till allsvenskan, den högsta ligan i Sverige.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Som metod för att samla in data till det här ämnet så ansåg vi att en kvalitativ metod skulle passa bäst. För att på så sätt kunna få en djupare inblick i hur det fungerar i verkligheten. Information kring de här två redovisningsmetoderna fick vi genom intervjuer, både via telefon och via mejlkontakt. Vi studerade också årsredovisningar från olika fotbollsklubbar i allsvenskan för att se hur de redovisade sina spelarförvärv, vilket är grunden för den empiriska delen i det här examensarbetet.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>I diskussions- och analysdelen presenteras de slutsatser vi kommit fram till. Vi kan visa att det blir skillnader i balans- och resultaträkning beroende på vilken redovisningsmetod som används. I och med skillnaden i resultaträkningen så kommer det få en inverkan på skatten som klubben ska betala. Vi kommer även fram till att jämförbarheten mellan olika klubbar kommer att bli lidande, detta blir viktiga aspekter när investerare vill investera i föreningarna.</p><p> </p><p><strong>Förslag till vidareforskning: </strong>Vi tycker att problematiken med skillnaden på kraven på eget kapital i elitlicensen och i aktiebolagslagen är ett intressant ämne att forska vidare inom. Klubbar som drivs som aktiebolag kan få elitlicens men ändå kanske bli tvungna att likvideras. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen bidrar med att belysa de olika metoderna för att redovisa externa spelarförvärv i fotbollsklubbar och att påvisa effekten av de olika metoderna.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The purpose of this thesis is to highlight the differences that arise when the football clubs in the “Allsvenskan”, the highest soccer leauge in Sweden, can choose between two different methods to account their externally acquired players. Given that the turnover is an important role for the clubs performance, it is of interest to see the effect of these accounting methods. Whe have limited ourselves to the “Allsvenskan”.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> As a method for collecting data for this project we believed that a qualitative approach would fit the best because we wanted a deeper insight into how it works in reality. Information about these two accounting methods, we got through the interviews, both by phone and by e-mail contact. We also studied the annual reports from various football clubs in the allsvenskan to see how they presented their players acquisitions, which is the basis for the empirical part of this thesis.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>In the discussion and analysis section we show our conclusions that we have reached. We can show that there are differences in the balance sheet and income statement depending on wich accounting method the clubs use. And with the differences in the income statement there will also have an effect on the tax that the club pays. We will also show that the comparability between the different clubs will be suffering; this becomes important when the investor wants to invest in clubs.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>We think that the problem with the difference in capital requirements of the “elitlicens” and the ”Swedish Companies Act”<strong> </strong>is an intresting topic to research further within. Clubs that operates as companies may receive the “elitlicens” but may also have to be forced to liquidate.</p><p> </p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>The essay contributes to highlight the various methods to account for external acquisitions of players in football clubs and to demonstrate the effect of the different methods.</p>

<p><strong>Bakgrund och problemdiskussion:</strong> Den fotboll vi ser idag har spelats i över ett sekel. Nu är det minst lika viktigt att uppvisa ett bra ekonomiskt resultat som att nå stora framgångar, vinna prestigefyllda titlar, bucklor samt spela en fin fotboll som tillfredställer tittarna. Fotbollsklubbar driver klubben med ett stort vinstintresse och de krav som företag har på sin redovisning gäller numera också fotbollsklubbarna som omsätter stora belopp.  Spelare kan jämföras med vanlig personal i tjänste- och serviceföretag eftersom de utfyller samma funktion i organisationen. Den senare får dock inte tas som en tillgång medan spelare har den möjligheten. Det finns två tillvägagångssätt att redovisa spelare: antingen att ta upp dessa i balansräkningen eller att kostnadsföra spelarna direkt i en resultaträkning. </p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att få en helhetsbild över de möjligheter fotbollsklubbar både i Allsvenskan och i Premier League har för att redovisa fotbollsspelare i årsredovisningen. Till syftet hör även att undersöka hur fotbollsklubbarna i båda ligorna hanterar nedskrivningen.</p><p><strong>Avgränsningar: </strong>Trots att redovisning av spelare finns i alla fotbollsligor och andra sporter har uppsatsgruppen valt att endast undersöka Allsvenskan och Premier League. Detta är dock ingen totalundersökning; uppsatsen behandlar nio allsvenska och fyra premier league klubbar.</p><p><strong>Metod: </strong>Författarna har använt sig av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Uppsatsen består av årsredovisningar och intervjuer med ekonomiansvariga i de allsvenska klubbarna. Primärdata utgör de kvalitativa granskningarna av både allsvenska och Premier League klubbars årsredovisning. Författarna kommer att utgå från ett induktivt perspektiv för att studera och granska årsredovisningar som bearbetats och analyserats.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Alla allsvenska klubbar som behandlas i uppsatsen förutom ett, tar upp spelarförvärven som tillgångar i balansräkningen. Den klubb som inte använder sig av denna metod är Djurgårdens IF, som istället kostnadsför spelarförvärvet direkt i resultaträkningen. Egna spelare och Bosman-fall får inte tas upp som tillgångar då de inte uppfyller de krav som ställs för att definieras som tillgångar. Författarna har kunnat konstatera att nedskrivningar är ett känsligt ämne som behandlas endast av ett fåtal allsvenska klubbarn. Detsamma gäller även för Premier League klubbarna där nedskrivning av spelare inte framgår i årsredovisningarna.</p>

Syfte: Vi har som syfte med det här examensarbetet att belysa de skillnader som uppstår när de allsvenska fotbollsklubbar kan välja mellan två metoder för att redovisa externt förvärvade spelare. Med tanke på att spelaromsättningen har en stor betydelse för klubbarnas resultat så är det av intresse att se effekten av dessa redovisningsmetoder. För att inte arbetet skulle svälla ut för mycket så har vi valt att avgränsa oss till allsvenskan, den högsta ligan i Sverige.   Metod: Som metod för att samla in data till det här ämnet så ansåg vi att en kvalitativ metod skulle passa bäst. För att på så sätt kunna få en djupare inblick i hur det fungerar i verkligheten. Information kring de här två redovisningsmetoderna fick vi genom intervjuer, både via telefon och via mejlkontakt. Vi studerade också årsredovisningar från olika fotbollsklubbar i allsvenskan för att se hur de redovisade sina spelarförvärv, vilket är grunden för den empiriska delen i det här examensarbetet.   Resultat &amp; slutsats: I diskussions- och analysdelen presenteras de slutsatser vi kommit fram till. Vi kan visa att det blir skillnader i balans- och resultaträkning beroende på vilken redovisningsmetod som används. I och med skillnaden i resultaträkningen så kommer det få en inverkan på skatten som klubben ska betala. Vi kommer även fram till att jämförbarheten mellan olika klubbar kommer att bli lidande, detta blir viktiga aspekter när investerare vill investera i föreningarna.   Förslag till vidareforskning: Vi tycker att problematiken med skillnaden på kraven på eget kapital i elitlicensen och i aktiebolagslagen är ett intressant ämne att forska vidare inom. Klubbar som drivs som aktiebolag kan få elitlicens men ändå kanske bli tvungna att likvideras.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar med att belysa de olika metoderna för att redovisa externa spelarförvärv i fotbollsklubbar och att påvisa effekten av de olika metoderna. / Aim: The purpose of this thesis is to highlight the differences that arise when the football clubs in the “Allsvenskan”, the highest soccer leauge in Sweden, can choose between two different methods to account their externally acquired players. Given that the turnover is an important role for the clubs performance, it is of interest to see the effect of these accounting methods. Whe have limited ourselves to the “Allsvenskan”.   Method: As a method for collecting data for this project we believed that a qualitative approach would fit the best because we wanted a deeper insight into how it works in reality. Information about these two accounting methods, we got through the interviews, both by phone and by e-mail contact. We also studied the annual reports from various football clubs in the allsvenskan to see how they presented their players acquisitions, which is the basis for the empirical part of this thesis.   Result &amp; Conclusions: In the discussion and analysis section we show our conclusions that we have reached. We can show that there are differences in the balance sheet and income statement depending on wich accounting method the clubs use. And with the differences in the income statement there will also have an effect on the tax that the club pays. We will also show that the comparability between the different clubs will be suffering; this becomes important when the investor wants to invest in clubs.   Suggestions for future research: We think that the problem with the difference in capital requirements of the “elitlicens” and the ”Swedish Companies Act” is an intresting topic to research further within. Clubs that operates as companies may receive the “elitlicens” but may also have to be forced to liquidate.   Contribution of the thesis: The essay contributes to highlight the various methods to account for external acquisitions of players in football clubs and to demonstrate the effect of the different methods.

Bakgrund och problemdiskussion: Den fotboll vi ser idag har spelats i över ett sekel. Nu är det minst lika viktigt att uppvisa ett bra ekonomiskt resultat som att nå stora framgångar, vinna prestigefyllda titlar, bucklor samt spela en fin fotboll som tillfredställer tittarna. Fotbollsklubbar driver klubben med ett stort vinstintresse och de krav som företag har på sin redovisning gäller numera också fotbollsklubbarna som omsätter stora belopp.  Spelare kan jämföras med vanlig personal i tjänste- och serviceföretag eftersom de utfyller samma funktion i organisationen. Den senare får dock inte tas som en tillgång medan spelare har den möjligheten. Det finns två tillvägagångssätt att redovisa spelare: antingen att ta upp dessa i balansräkningen eller att kostnadsföra spelarna direkt i en resultaträkning.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en helhetsbild över de möjligheter fotbollsklubbar både i Allsvenskan och i Premier League har för att redovisa fotbollsspelare i årsredovisningen. Till syftet hör även att undersöka hur fotbollsklubbarna i båda ligorna hanterar nedskrivningen. Avgränsningar: Trots att redovisning av spelare finns i alla fotbollsligor och andra sporter har uppsatsgruppen valt att endast undersöka Allsvenskan och Premier League. Detta är dock ingen totalundersökning; uppsatsen behandlar nio allsvenska och fyra premier league klubbar. Metod: Författarna har använt sig av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Uppsatsen består av årsredovisningar och intervjuer med ekonomiansvariga i de allsvenska klubbarna. Primärdata utgör de kvalitativa granskningarna av både allsvenska och Premier League klubbars årsredovisning. Författarna kommer att utgå från ett induktivt perspektiv för att studera och granska årsredovisningar som bearbetats och analyserats. Slutsatser: Alla allsvenska klubbar som behandlas i uppsatsen förutom ett, tar upp spelarförvärven som tillgångar i balansräkningen. Den klubb som inte använder sig av denna metod är Djurgårdens IF, som istället kostnadsför spelarförvärvet direkt i resultaträkningen. Egna spelare och Bosman-fall får inte tas upp som tillgångar då de inte uppfyller de krav som ställs för att definieras som tillgångar. Författarna har kunnat konstatera att nedskrivningar är ett känsligt ämne som behandlas endast av ett fåtal allsvenska klubbarn. Detsamma gäller även för Premier League klubbarna där nedskrivning av spelare inte framgår i årsredovisningarna.

No description available.

Bakgrund och problemdiskussion: Allsvenska fotbollsklubbar har idag möjlighet att redovisa förvärvade spelarkontrakt på två olika sätt, antingen som en immateriell tillgång i balansräkningen eller som en kostnad i resultaträkningen. Då det finns två olika redovisningsmetoder kan det ge ekonomiska konsekvenser. Även nedskrivningar av spelarkontrakt kan bli problematiskt då klubbar skriver ned dessa på olika sätt. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur fotbollsklubbarna i Herrallsvenskan redovisar sina spelarförvärv samt undersöka varför klubbarna tillåtits redovisa sina spelarförvärv på två olika sätt. Det ska även undersökas hur fotbollsklubbarna hanterar nedskrivningar av deras spelarkontrakt. Metod: Studien har utgått från ett kvalitativt tillvägagångssätt där vi samlat in empiriska data utifrån intervjuer med Svenska Fotbollsförbundet samt nio av de totalt 16 herr allsvenska klubbarna. Den sekundärdata vi använt är samtliga klubbars årsredovisningar. Resultat: Samtliga klubbar följer SvFF:s elitlicenskriterier. Av samtliga deltagande herr allsvenska klubbar för säsongen 2015 är det endast BK Häcken som kostnadsför sina spelarförvärv i resultaträkningen. Resterande klubbar aktiverade spelarkontrakten som immateriella tillgångar i balansräkningen. SvFF har tagit fram två sätt att redovisa spelarförvärv. Orsaken till detta berodde främst på klubbarnas önskemål. Flertalet klubbar som aktiverar spelarförvärven i balansräkningen vill vara försiktiga med att direkt kostnadsföra spelarkontraktet i resultaträkningen medan andra klubbar vill fördela kostnaden över spelarens kontraktstid.

Within professional football, their business today is run like corporations and in their balance sheets, the post intangible assets are growing from year to year. Since the end of the 1990s the economy for football clubs has grown rapidly when it concerns their income growth but also when it relates to their growth in income related to sales of football players. Through the influence of international accounting regulations have the football clubs the option to capitalize on transfer fees as intangible assets. To capitalize transfer fees as intangible assets when acquiring a football player means that the transfer fee is recorded as an asset in the balance sheet and is then written off after the length of the contract. The purpose of this study is to examine how the football clubs in Allsvenskan accounts for transfer fees and which influence the two different accounting methods, capitalizing or expensing, have on their result and equity. The football club’s equity is in focus in this review depending on the rules of the Swedish Football Association which claims that positive economic equity is required to receive a license. The study will examine football clubs that are part of the 2021 season of Allsvenskan and football clubs that have been participating in Allsvenskan during the last five years. This essay intends to contribute to the discussion on the choice of accounting method by studying a more economically results-oriented approach than what previously been researched and written about in essays. To examine the choice of accounting method was proven to be quite uncomplex in those cases where an annual account was readily present. However, the other part of the study was more complex, where we created our own analytical model to calculate the differences between capitalizing and expensing transfer fees as an accounting method. All information is assembled from the football club’s official annual reports. The study shows that most football clubs participating in Allsvenskan choose to capitalize on transfer fees and consequently account for them as intangible assets in their balance sheet. The study shows with its case, studies that during a 5-year period there is a difference in both result and equity between the two accounting methods. If one examines specific years in these cases the study shows that the economic outcome is quite different between the two accounting methods. / Inom den professionella fotbollen drivs verksamheter som företag och i deras balansräkningar blir posten immateriella tillgångar allt större år för år. Sedan slutet av 90- talet har fotbollens ekonomi blivit mer omfattande när det gäller intäkter för klubbar men även i sambandet - försäljning av fotbollsspelare. Med påverkan av internationella regelverk men även av interna regelverk har klubbarna möjligheten att aktivera övergångssumman som en immateriell tillgång. Att aktivera en övergångssumma som en immateriell tillgång vid ett spelarförvärv innebär att den tas upp som en tillgång i balansräkningen och sedan skrivs av planenligt under kontraktslängden.  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur klubbarna i Allsvenskan redovisar sina spelarförvärv samt vilken påverkan val av redovisningsmetod, aktivering eller kostnadsföring, har på klubbarnas ekonomi i form av resultat och eget kapital.Det egna kapitalet ligger i fokus med tanke på de krav som Svenska Fotbollsförbundet ställer på sina elitklubbar. Studien kommer undersöka deltagande klubbar 2021 och samtidigt även klubbar som har deltagit i Allsvenskan under en femårsperiod.  Att undersöka redovisningsmetoden visade sig vara enkelt i de fall det gick att få tag på årsredovisningar. Däremot så var den andra delen av studien mer komplex, där vi skapade en egen analytisk modell för att beräkna skillnader mellan aktivering och kostnadsföring som redovisningsmetod. All data om klubbarna är inhämtad från deras egna årsredovisningar.  Studien visar på att majoriteten av de allsvenska klubbarna väljer att aktivera sina spelarförvärv och således redovisa dem som immateriella tillgångar i balansräkningen. Studien visar med hjälp av fall på att det under en femårsperiod finns en viss skillnad ekonomiskt emellan dessa redovisningsmetoder. Går man in på specifika år i dessa fall visar studien på att det kan skilja en hel del i ekonomisk påverkan emellan redovisningsmetoderna.