<p><strong>Syfte:</strong> Vi har som syfte med det här examensarbetet att belysa de skillnader som uppstår när de allsvenska fotbollsklubbar kan välja mellan två metoder för att redovisa externt förvärvade spelare. Med tanke på att spelaromsättningen har en stor betydelse för klubbarnas resultat så är det av intresse att se effekten av dessa redovisningsmetoder. För att inte arbetet skulle svälla ut för mycket så har vi valt att avgränsa oss till allsvenskan, den högsta ligan i Sverige.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Som metod för att samla in data till det här ämnet så ansåg vi att en kvalitativ metod skulle passa bäst. För att på så sätt kunna få en djupare inblick i hur det fungerar i verkligheten. Information kring de här två redovisningsmetoderna fick vi genom intervjuer, både via telefon och via mejlkontakt. Vi studerade också årsredovisningar från olika fotbollsklubbar i allsvenskan för att se hur de redovisade sina spelarförvärv, vilket är grunden för den empiriska delen i det här examensarbetet.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>I diskussions- och analysdelen presenteras de slutsatser vi kommit fram till. Vi kan visa att det blir skillnader i balans- och resultaträkning beroende på vilken redovisningsmetod som används. I och med skillnaden i resultaträkningen så kommer det få en inverkan på skatten som klubben ska betala. Vi kommer även fram till att jämförbarheten mellan olika klubbar kommer att bli lidande, detta blir viktiga aspekter när investerare vill investera i föreningarna.</p><p> </p><p><strong>Förslag till vidareforskning: </strong>Vi tycker att problematiken med skillnaden på kraven på eget kapital i elitlicensen och i aktiebolagslagen är ett intressant ämne att forska vidare inom. Klubbar som drivs som aktiebolag kan få elitlicens men ändå kanske bli tvungna att likvideras. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen bidrar med att belysa de olika metoderna för att redovisa externa spelarförvärv i fotbollsklubbar och att påvisa effekten av de olika metoderna.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The purpose of this thesis is to highlight the differences that arise when the football clubs in the “Allsvenskan”, the highest soccer leauge in Sweden, can choose between two different methods to account their externally acquired players. Given that the turnover is an important role for the clubs performance, it is of interest to see the effect of these accounting methods. Whe have limited ourselves to the “Allsvenskan”.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> As a method for collecting data for this project we believed that a qualitative approach would fit the best because we wanted a deeper insight into how it works in reality. Information about these two accounting methods, we got through the interviews, both by phone and by e-mail contact. We also studied the annual reports from various football clubs in the allsvenskan to see how they presented their players acquisitions, which is the basis for the empirical part of this thesis.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>In the discussion and analysis section we show our conclusions that we have reached. We can show that there are differences in the balance sheet and income statement depending on wich accounting method the clubs use. And with the differences in the income statement there will also have an effect on the tax that the club pays. We will also show that the comparability between the different clubs will be suffering; this becomes important when the investor wants to invest in clubs.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>We think that the problem with the difference in capital requirements of the “elitlicens” and the ”Swedish Companies Act”<strong> </strong>is an intresting topic to research further within. Clubs that operates as companies may receive the “elitlicens” but may also have to be forced to liquidate.</p><p> </p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>The essay contributes to highlight the various methods to account for external acquisitions of players in football clubs and to demonstrate the effect of the different methods.</p>

<p>För att skydda fotbollens rykte och anseende satte det europeiska fotbollsförbundet UEFA ekonomiska krav på de nationella fotbollsförbunden. Utfärdad av det Svenska Fotbollsförbundet infördes därför år 2001 den s.k. Elitlicensen i svensk fotboll, gällande Allsvenskan och Superettan för herrar samt Damallsvenskan.</p><p>Elitlicensen sätter ett antal krav på klubbarna, med största vikt på att det egna kapitalet i föreningen inte får vara negativt, och att påföljden om detta inte uppfylls blir att föreningen tvångsnedflyttas en division. Örebro SK blev den första allsvenska klubb som tvingades ned en division pga. negativt eget kapital. Beslutet var dock långt ifrån okomplicerat och Örebro SK överklagade fotbollsförbundets beslut i tre instanser men fick avslag av alla tre.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att studera hur Örebro SK, Licensnämnden, Riksidrottsnämnden och Appellationsnämnden gick tillväga när dom hanterade och gjorde sin bedömning i fallet med Örebro SK:s elitlicens. Vi vill med denna uppsats se vilka regler som finns tillgängliga och ifall dom i detta fall med Örebro SK i nämndernas beslut efterföljdes på ett korrekt sätt. Fanns det en grund i gällande regler för besluten eller handlade det om tolkningsfrågor där man lika gärna hade kunnat ge Örebro SK rätt? Resultatet av fallet kom att handla om tre huvudpunkter, sakkunnigheten i Appellationsnämnden, spelartruppens bokförda värde och en fjärrvärmeskuld till kommunen. Tolkningarna i dessa frågor skiljer sig mellan nämndernas beslut och det finns regelmässiga grunder som gör det möjligt att ta ställning för båda sidor i detta fall vilket bara bevisar exakt hur svårbedömt det här fallet var. Riksidrottsnämnden avslog Örebro SK:s överklagande och flyttade ner klubben till Superettan men den här rapporten visar att man lika gärna hade kunnat ge ÖSK rätt och därmed låtit dom fortsätta spela allsvensk fotboll. Det hade sannolikt lett till minst lika stora reaktioner och diskussioner som nu blev fallet, men en sak hade ändå varit säker.</p><p>Istället för ett allsvenskt lag med balanserad ekonomi i Superettan, hade vi idag haft ett allsvenskt lag med balanserad ekonomi i Allsvenskan. Är det inte det som det Svenska Fotbollsförbundet i slutändan strävar mot att ha?</p>

För att skydda fotbollens rykte och anseende satte det europeiska fotbollsförbundet UEFA ekonomiska krav på de nationella fotbollsförbunden. Utfärdad av det Svenska Fotbollsförbundet infördes därför år 2001 den s.k. Elitlicensen i svensk fotboll, gällande Allsvenskan och Superettan för herrar samt Damallsvenskan. Elitlicensen sätter ett antal krav på klubbarna, med största vikt på att det egna kapitalet i föreningen inte får vara negativt, och att påföljden om detta inte uppfylls blir att föreningen tvångsnedflyttas en division. Örebro SK blev den första allsvenska klubb som tvingades ned en division pga. negativt eget kapital. Beslutet var dock långt ifrån okomplicerat och Örebro SK överklagade fotbollsförbundets beslut i tre instanser men fick avslag av alla tre. Syftet med den här uppsatsen är att studera hur Örebro SK, Licensnämnden, Riksidrottsnämnden och Appellationsnämnden gick tillväga när dom hanterade och gjorde sin bedömning i fallet med Örebro SK:s elitlicens. Vi vill med denna uppsats se vilka regler som finns tillgängliga och ifall dom i detta fall med Örebro SK i nämndernas beslut efterföljdes på ett korrekt sätt. Fanns det en grund i gällande regler för besluten eller handlade det om tolkningsfrågor där man lika gärna hade kunnat ge Örebro SK rätt? Resultatet av fallet kom att handla om tre huvudpunkter, sakkunnigheten i Appellationsnämnden, spelartruppens bokförda värde och en fjärrvärmeskuld till kommunen. Tolkningarna i dessa frågor skiljer sig mellan nämndernas beslut och det finns regelmässiga grunder som gör det möjligt att ta ställning för båda sidor i detta fall vilket bara bevisar exakt hur svårbedömt det här fallet var. Riksidrottsnämnden avslog Örebro SK:s överklagande och flyttade ner klubben till Superettan men den här rapporten visar att man lika gärna hade kunnat ge ÖSK rätt och därmed låtit dom fortsätta spela allsvensk fotboll. Det hade sannolikt lett till minst lika stora reaktioner och diskussioner som nu blev fallet, men en sak hade ändå varit säker. Istället för ett allsvenskt lag med balanserad ekonomi i Superettan, hade vi idag haft ett allsvenskt lag med balanserad ekonomi i Allsvenskan. Är det inte det som det Svenska Fotbollsförbundet i slutändan strävar mot att ha?

Syfte: Vi har som syfte med det här examensarbetet att belysa de skillnader som uppstår när de allsvenska fotbollsklubbar kan välja mellan två metoder för att redovisa externt förvärvade spelare. Med tanke på att spelaromsättningen har en stor betydelse för klubbarnas resultat så är det av intresse att se effekten av dessa redovisningsmetoder. För att inte arbetet skulle svälla ut för mycket så har vi valt att avgränsa oss till allsvenskan, den högsta ligan i Sverige.   Metod: Som metod för att samla in data till det här ämnet så ansåg vi att en kvalitativ metod skulle passa bäst. För att på så sätt kunna få en djupare inblick i hur det fungerar i verkligheten. Information kring de här två redovisningsmetoderna fick vi genom intervjuer, både via telefon och via mejlkontakt. Vi studerade också årsredovisningar från olika fotbollsklubbar i allsvenskan för att se hur de redovisade sina spelarförvärv, vilket är grunden för den empiriska delen i det här examensarbetet.   Resultat &amp; slutsats: I diskussions- och analysdelen presenteras de slutsatser vi kommit fram till. Vi kan visa att det blir skillnader i balans- och resultaträkning beroende på vilken redovisningsmetod som används. I och med skillnaden i resultaträkningen så kommer det få en inverkan på skatten som klubben ska betala. Vi kommer även fram till att jämförbarheten mellan olika klubbar kommer att bli lidande, detta blir viktiga aspekter när investerare vill investera i föreningarna.   Förslag till vidareforskning: Vi tycker att problematiken med skillnaden på kraven på eget kapital i elitlicensen och i aktiebolagslagen är ett intressant ämne att forska vidare inom. Klubbar som drivs som aktiebolag kan få elitlicens men ändå kanske bli tvungna att likvideras.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar med att belysa de olika metoderna för att redovisa externa spelarförvärv i fotbollsklubbar och att påvisa effekten av de olika metoderna. / Aim: The purpose of this thesis is to highlight the differences that arise when the football clubs in the “Allsvenskan”, the highest soccer leauge in Sweden, can choose between two different methods to account their externally acquired players. Given that the turnover is an important role for the clubs performance, it is of interest to see the effect of these accounting methods. Whe have limited ourselves to the “Allsvenskan”.   Method: As a method for collecting data for this project we believed that a qualitative approach would fit the best because we wanted a deeper insight into how it works in reality. Information about these two accounting methods, we got through the interviews, both by phone and by e-mail contact. We also studied the annual reports from various football clubs in the allsvenskan to see how they presented their players acquisitions, which is the basis for the empirical part of this thesis.   Result &amp; Conclusions: In the discussion and analysis section we show our conclusions that we have reached. We can show that there are differences in the balance sheet and income statement depending on wich accounting method the clubs use. And with the differences in the income statement there will also have an effect on the tax that the club pays. We will also show that the comparability between the different clubs will be suffering; this becomes important when the investor wants to invest in clubs.   Suggestions for future research: We think that the problem with the difference in capital requirements of the “elitlicens” and the ”Swedish Companies Act” is an intresting topic to research further within. Clubs that operates as companies may receive the “elitlicens” but may also have to be forced to liquidate.   Contribution of the thesis: The essay contributes to highlight the various methods to account for external acquisitions of players in football clubs and to demonstrate the effect of the different methods.