No description available.

Den här kandidatuppsatsen handlar om vilka skillnader som finns i medierapporteringen om fotbollsmatcher i Sveriges högsta division för män respektive kvinnor, Allsvenskan och Damallsvenskan, och hur den maskulinitetsnorm som omgärdar idrotten tar sig uttryck i Sveriges två största kvällstidningars referat om matcherna. De frågeställningar som besvaras i denna uppsats är: Vad finns det för skillnader mellan matchreferaten av herr- respektive damallsvenskan i Sveriges två största kvällstidningar under säsongen 2011 när det gäller placering, utrymme, reporterroll och val av bild, rubrik och bildtext? Hur manifesterades maskulinitetsnormen i artiklarna om damernas respektive herrarnas matcher? Undersökningen är av kvalitativ karaktär, då syftet är att belägga och förstå den maskulinitetsnorm som omgärdar svensk fotboll och kvällstidningarnas rapportering om den. Resultatet av undersökningen visar att det finns stora skillnader mellan rapporteringen om Allsvenskan och Damallsvenskan – bland annat att liknande företeelser bedöms olika, och att olika företeelser framhävs, beroende på om de förekommer i ett referat av en herr- eller en dammatch. För att förstå och tolka undersökningens resultat, och delvis också för att utforma undersökningen, används framförallt de teorier som Nathalie Koivula presenterar i doktorsavhandlingen Gender in sport. Även Håkan Larssons teorier om Queer idrott och Kim Elvin-Nowak och Helené Thomssons teorier ur Att göra kön har en essentiell roll i denna uppsats. Utifrån undersökningens resultat samt den tidigare forskningen och de teorier som har inkluderats i uppsatsen, framkommer bland annat att det finns ett jämförelsetabu som omgärdar kvällstidningarnas rapportering om Sveriges bästa herr- och damlag, att matchreferaten är präglade av stereotypa föreställningar om män och kvinnor, att fotbollen ses som en maskulint stämplad sport även av kvällstidningarna och deras reportrar, och att männens utövande av sporten tillskrivs större betydelse än kvinnornas.

The goal with this study is twofold. On one hand it is an examination of strategic communication development and distribution in the Swedish elite soccer league; how the internal communication has developed and increased the organizational identity within organizations. On the other hand it is a study of professionalizing of communicators and the awareness of the impact of good communication in Swedish football clubs. This study aims to contribute to an unexplored area within Swedish football research and to investigate and analyze how football clubs conveys a desired identity, community and commitment through internal communication.   The implementation of the study has been done in two different ways. Firstly, we examined relevant research on organizational communication, strategic communication, internal communication and organizational identity. Second, we have conducted interviews with people who are familiar with the Swedish elite clubs.   After examine and analyzing what football clubs thinks about strategic communication and how they think they are working today with organizational identity, relationship management and internal communication we saw some patterns between the work they put in to it and the resources they have access to. We interviewed eight persons from the elite league Allsvenskan and clubs with different resources and number of supporters and as a result we could clearly see flaws in the work with internal communication in and organizational identity.

En vanlig kritik mot kvällstidningarnas sportbevakning är att den är storstadscentrerad och att lag och idrottare från de stora städerna får mer utrymme i medierna än lag och idrottare från mindre städer. Denna studie har tagit avstamp i den kritiken och undersökt matchrapporteringen kring herrallsvenskan i fotboll. Med en kvantitativ innehållsanalys och en mindre kvalitativ innehållsanalys undersöktes 392 artiklar i de fyra kvällstidningarna Aftonbladet, Expressen, GT och KvP från säsongen 2013. De artiklar som analyserades var nyhetsartiklar kopplade till seriematcher och deras resultat. Studien visar att det finns visst stöd för tesen om storstadscentrering i kvällstidningarnas rapportering. Framförallt den kvalitativa delen av studien visar att storstadslag i större utsträckning får mer utrymme. Faktorer som kan ligga bakom storstadscentreringen är redaktionernas närhet till sin publik, kommersiella avsikter, sportsliga framgångar och förväntningar för de olika lagen.

Sportchefer på elitnivå inom svensk fotboll har det yttersta ansvaret för den sportsliga verksamheten i klubbarna. Dagens klubbfotboll kan likställas med ett större företag vars resultat noga bevakas av media, supporters och sponsorer. Pressen på dessa sportchefer är höga både när det gäller att leda en omfattande organisation och att ta ansvar för det sportsliga resultatet. Detta är utgångspunkter som ligger till grund för vår undersökning. Syftet med denna uppsats var att utifrån sportchefers egna perspektiv försöka förstå hur de uppfattar kraven på deras roll samt hur de omsätter sitt ledarskap i praktiken och vilken/vilka ledarskapsmodeller detta kan relateras till. Vi har utifrån detta syfte formulerat våra undersökningsfrågor enligt följande:  Vad krävs för att vara sportchef i en svensk fotbollsförening på elitnivå? Vilka ledaregenskaper anser sportchefer är nödvändiga för att leda en klubb? Vi har använt oss av en semi-strukturerad kvalitativ intervjumetod riktad till åtta sportchefer. Respondenternas svar diskuterades med stöd av tre ledarskapsteorier som sedan låg till grund för vår empiri, analys och slutsats. De sportchefer som har intervjuats har olika bakgrund och ledarstilar. Samtidigt tyder undersökningen på att de fungerar som ledare i de organisationer där de är verksamma. Det kan därför vara svårt att dra generella eller långtgående slutsatser om vilka explicita krav som ställs för sportchefsrollen, utifrån vår studie. / Sport managers at the elite level in Swedish football have the ultimate responsibility for the club sports organization. Today’s club football can be seen as a major enterprise, which is followed, by media, supporters and sponsors. The pressure on the sport managers is therefore high both on a leadership level and for taking the responsibility for the actual sport results. These are important points for our investigation of the sport management leadership. The aim of this project is that from the sport managers own perspectives try to understand how they experience the demands put on them as leaders and how they practice their leadership. The practiced leadership is further discussed in relation to three different leadership models. The following are the questions we have searched answers for:  What are the requirements for a sport manager in a Swedish elite football club?  What leadership’s abilities are needed for the role as a sport manager?  We have used a semi-structured qualitative interview method. The respondent’s answers have been related to three leadership models, which are discussed in our analysis and conclusion.  The sport managers have different background and leadership styles. Still they do function equally well as a manager in their organization. Therefore it can be hard to draw general conclusions about explicit requirements for the sport manager role, from our study.

Den ultimata indikatorn på ett fotbollslags prestation är matchresultatet som beror på balansen av gjorda och insläppta mål. Syftet med studien var att analysera de allsvenska herrlagens målproduktion under säsongen 2010. Detta för att undersöka de svenska elitlagens förekomst av gjorda och insläppta mål över matchtid. Ytterligare syfte var att undersöka om framgångsrika och mindre framgångsrika lag uppvisar olika mönster gällande dessa parametrar. Samtliga 240 matcher, totalt 600 mål, från säsongen 2010 studerades på förekomst av mål över matchtid. Målen kategoriserades lagvis i åtta stycken tidsperioder. Lagen delades även in i tre olika grupper beroende på tabellplacering. Resultaten baserat på samtliga lag visade signifikant större andel gjorda mål under den andra halvleken jämfört med den första, 55,2% mot 44,8% (p<0,05). Inga signifikanta skillnader mellan 15-minutersperioderna kunde ses. Däremot sågs signifikanta skillnader mellan 15-minutersperioderna inom de olika grupperna. Topplagen uppvisade signifikant större andel insläppta mål under period 76-90min jämfört med 31-45min, 46-60min och 61-75min (p<0,05). Mittenlagen uppvisade signifikant mindre andel insläppta mål under period 76-90min jämfört med 31-45min, 46-60min och 61-75min (p<0,05). Sammanfattningsvis, svenska herr-elitlag följde en ökande trend av gjorda mål över matchtid med större andel mål under andra halvleken jämfört med första. Resultaten antydde även att topplagen uppvisade hög resultatmässig prestation genom hela matcherna medan bottenlagen uppvisade låg prestation och mittenlagen varierande prestation, vilket delvis förklarar varför grupperna placerar sig i toppen, botten och mitten av tabellen.

Bakgrund och problemdiskussion: De allsvenska klubbarna har i dagsläget möjlighet att redovisa sina externa spelarförvärv på två olika sätt. Antingen genom att kostnadsföra dem direkt i resultaträkningen eller genom att aktivera dem som en immateriell tillgång i balansräkningen. Valet av metod kan ge ekonomiska konsekvenser och jämförbarheten mellan klubbarnas årsredovisningar kan påverkas. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka motiv som spelar in när klubbarna väljer metod för redovisning av sina spelarförvärv. Metod: Uppsatsen bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt. Vi har använt oss av primärdata i form av intervjuer med allsvenska klubbar samt Svenska Fotbollsförbundet och sekundärdata i form av klubbarnas årsredovisningar. Resultat: Klubbarna har olika motiv till sina val. Flera av klubbarna som aktiverar framförde att de valt att aktivera för att det ger en mer rättvisande bild genom att kostnaden fördelas över nyttjandeperioden. Ett motiv som framfördes för att inte använda aktivering var att det är förenat med framtida osäkerhet. En annan faktor som angetts ha påverkat valet av metod var förhållandet mellan klubben och dess riskkapitalbolag. Klubbarna har inte angett att de har valt metod med hänsyn till att uppfylla elitlicensens krav på positivt eget kapital. Enligt SvFF finns det två metoder att redovisa spelarförvärv för att det vid elitlicensens införande fanns ett önskemål från klubbarna att behålla båda metoderna för att kunna redovisa spelarförvärven på det sätt som bäst passar dem för att ge en rättvisande bild av det ekonomiska läget.

The economics of football during the last decades has gone through a dramatic transformation. The most considerable change for both European and Swedish football clubs, is the ongoing increase of total revenues. Despite increasing revenues, several clubs experience financial problems and difficulties. This has led to a point where clubs require a proper business strategy with economics playing a big part. The previous research on the field has been dedicated to the link between sport performance and economics, but above all on English and Spanish football clubs. The purpose of this study is to examine and analyze the impact of a potential correlation between sport performance and club economy. Different economic variables were examined during the period of 2010-2016 in Swedish elite league for men, Allsvenskan. In the study, the results show a link between club economy and sport performances, which previous studies have already proved. Player salaries measured highest among the examined variables, although none showed a strong correlation.

Inledning Under många år har det varit svårt för fotbollsklubbarna i allsvenskan att locka publik till sina matcher och de senaste 10 åren har det dessutom byggts nya arenor med större publikkapacitet. För att attrahera fler åskådare till fotbollsmatcherna är marknadsföring en viktig del där problematiken ligger i att det är flera delar som behöver samordnas. Syfte Syftet med studien har varit att kartlägga och beskriva hur fotbollsklubbarna arbetar med olika marknadsföringsstrategier för att locka mer publik till matcherna. Studien grundas på de lag som spelar på fotbollsarenor som byggts eller renoverats de senaste tio åren. Metod Genom relevanta vägval har studiens frågeställning kunnat besvaras. Det genom insamling av material i form av teoretiskt material från litteraturen och genom intervjuer. Studien har utgått från en hermeneutisk forskningsprocess för att tolka det insamlade materialet. Slutsats Fotbollsklubbarna i studien använder sig på något sätt av alla de marknadsföringsstrategier som har presenterats. Det behövs dock läggas mer arbete på att få en bättre balans mellan dem för att kunna skapa en framgångsrik marknadsföring. Lyckas de få en liten höjning av publikantalet kan det i slutändan hjälpa då folk lockar folk.

En statistisk kvalitativ studie av Allsvenskan 2015, där faktorers relationer och påverkan på den idrottsliga prestationen analyserats. Utöver kvantitativa mätningar på sekundär data från Allsvenskan 2015:s matcher analyseras detta utifrån ett kritiskt kvalitativt tillvägagångssätt där fotbollens komplexitet diskuteras. Fysiska aktioner, taktiska faktorer samt externa faktorers relation till idrottslig prestation är de områden som granskats. Träningslärans syn på idrottslig prestation och dess isolerade faktorer i samspel med studiens benämning av fotboll som en komplex idrott där kognitiva processer anses ha stor betydelse ligger till grund för de slutsatser och diskussioner som förs. Insamlad data sammanställd i Excel analyseras med hjälp av SPSS och granskas sedan mot teoretiska perspektiv och modeller. Fysiska aktioner påverkas av externa faktorer så som underlag och motståndarens presterade fysiska aktioner. Studien menar att enskilda isolerade faktorer inte kan förklara den idrottsliga prestationen utan behöver ses som en helhet. Vidare menas det förekomma hög- respektive lågintensiva matcher där hemma- och bortalags aktivitetsprofil inte skiljer sig markant, utifrån detta resonemang anses inte lag vara av hög- kontra lågintensiv karaktär utan flertalet faktorer påverkar om matchen bedöms som hög- eller lågintensiv exempelvis vilket underlag den spelas på.