En statistisk kvalitativ studie av Allsvenskan 2015, där faktorers relationer och påverkan på den idrottsliga prestationen analyserats. Utöver kvantitativa mätningar på sekundär data från Allsvenskan 2015:s matcher analyseras detta utifrån ett kritiskt kvalitativt tillvägagångssätt där fotbollens komplexitet diskuteras. Fysiska aktioner, taktiska faktorer samt externa faktorers relation till idrottslig prestation är de områden som granskats. Träningslärans syn på idrottslig prestation och dess isolerade faktorer i samspel med studiens benämning av fotboll som en komplex idrott där kognitiva processer anses ha stor betydelse ligger till grund för de slutsatser och diskussioner som förs. Insamlad data sammanställd i Excel analyseras med hjälp av SPSS och granskas sedan mot teoretiska perspektiv och modeller. Fysiska aktioner påverkas av externa faktorer så som underlag och motståndarens presterade fysiska aktioner. Studien menar att enskilda isolerade faktorer inte kan förklara den idrottsliga prestationen utan behöver ses som en helhet. Vidare menas det förekomma hög- respektive lågintensiva matcher där hemma- och bortalags aktivitetsprofil inte skiljer sig markant, utifrån detta resonemang anses inte lag vara av hög- kontra lågintensiv karaktär utan flertalet faktorer påverkar om matchen bedöms som hög- eller lågintensiv exempelvis vilket underlag den spelas på.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskapsläget av arbetsterapeutiska interventioner för vuxna med postcovid.  Metod: En systematisk sökning utfördes i databaserna CINAHL, Scopus, Swepub, APA Psycinfo, Science Citation Index Expanded, Pubmed och Google Scholar. Efter analys av kvalitativa, kvantitativa och mixade metodartiklar selekterades elva artiklar som överensstämde med litteraturöversiktens syfte.  Resultat: I analysen framkom att interventionerna fokuserar på hanteringen av trötthet och fatigue. Tre kategorier identifierades: Interventioner med ett individanpassat tillvägagångssätt för hantering av trötthet och fatigue som omfattades av kartläggning, utbildning och strategier. Gruppanpassade interventioner som riktas mot rehabiliteringsprogram för energihantering och socialt stöd i grupp. Arbetsmiljöinterventioner och återgång till arbete med interventioner som aktivitetsprofil och rehabiliteringsprogram.  Konklusion: Arbetsterapeutiska interventioner utgör en central del av rehabiliteringen för patienter med postcovid. Genom att ge patienten anpassade verktyg främjas självinsikt, vilket leder till ökad livskvalitet. Det finns ett stort behov för fortsatt forskning inom området för att stärka kunskap och evidensläget. / The aim: The aim of this literature review was to compile the state of knowledge of the occupational therapy interventions for adults with post-covid. Method: A systematic search was performed in the databases CINAHL, Scopus, Swepub, APA Psycinfo, Science Citation Index Expanded, Pubmed and Google Scholar. After the analysis of qualitative, quantitative and mixed method articles, eleven articles were selected that align to the purpose of the literature review. Results: The analysis showed that the interventions focus were on the management of weariness and fatigue. Three categories were identified: Interventions with an individualized approach to manage fatigue and weariness that included mapping, education and strategies. Group-adapted interventions were directed toward rehabilitation programs for energy management and social support in groups. Workplace environment interventions and return to work with interventions such as activity profile and rehabilitation programs. Conclusion: Occupational therapy interventions are a central part of rehabilitation for patients with post-covid. By providing the patient with adapted tools, self-awareness is promoted and leads to increased quality of life. There is a great need for continued research in the field to strengthen knowledge and the state of evidence.