Bakgrund: Covid-19 är en sjukdom som påverkat samhället i över 3 år. Sjukdomen kan medföra långvariga konsekvenser såsom hjärntrötthet. Hjärntrötthet påverkar individen genom att individen kan känna energilöshet och påverkar utförandet av aktiviteter. Aktiviteterna kan kategoriseras utifrån lekaktiviteter, rekreativa aktiviteter, arbetsaktiviteter och skötsel-aktiviteter. Individen behöver en god fördelning och balans mellan dessa kategorier för att uppleva hälsa och välbefinnande. Hälsa och välbefinnande uppnås då individen har ett gott aktivitetsmönster som leder till en god aktivitetsbalans. Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva upplevd påverkan i aktivitetsmönstret hos individer med uttalad hjärntrötthet till följd av Covid-19. Metod: En kvantitativ enkätstudie genomfördes med 45 deltagare som rekryterades genom bekvämlighetsurval via sociala medier (Facebook). Enkäten berörde deltagarnas aktivitetsmönster och aktivitetsbalans. Data analyserades med deskriptiv- och statistisk analys i ett statistiskt dataprogram.  Resultat: Resultatet redovisades utifrån 41 deltagare som uppfyllde inklusionskriterierna. Förändring i aktivitetsmönstret hos deltagarna identifierades där rekreativa aktiviteter ökade och lekaktiviteter samt skötselaktiviteter minskade.  Slutsats: De flesta deltagare upplevd en förändring i aktivitetsmönstret. Deltagarna var inte tillfredsställda med sitt aktivitetsmönster och ansåg sig inte uppleva aktivitetsbalans

Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva arbetsterapeutisk rehabilitering för vuxna med postcovid. För att besvara syftet undersöktes när i rehabiliteringsprocessen arbetsterapeuten blev involverad, vilken arbetsterapeutisk rehabilitering som utfördes vid postcovid samt effekten av den arbetsterapeutiska rehabiliteringen. Den metod som legat till grund för denna litteraturöversikt var analys av kvantitativ samt kvalitativ forskning. Tio artiklar valdes ut för att ingå i litteraturöversikten. Resultatet visade att tre av artiklarna presenterade att arbetsterapeuten blev involverad i rehabiliteringsprocessen i ett tidigt skede. Samtliga artiklar visade på att den arbetsterapeutiska rehabiliteringen innefattade utbildning för att hantera postcovid och dess symptom samt att tillhandahålla personerna strategier för att minska deras upplevelse av fatigue, förbättra deras energihantering och sömnhygien i syfte att underlätta vardagen med postcovid. Effekten av den arbetsterapeutiska rehabiliteringen presenterades i tre artiklar som visade på positiv effekt gällande vuxna med postcovid kopplat till symptombild, förmåga att utföra aktiviteter i dagliga livet samt hantering av tillståndet. Författarnas slutsatser utifrån det analyserade materialet är att arbetsterapi kan vara en värdefull del i rehabiliteringen vid postcovid, men att det saknas artiklar med högt bevisvärde och att det finns behov av vidare forskning som undersöker arbetsterapeutisk rehabilitering för vuxna med postcovid. / The aim of the literature review was to describe occupational therapy rehabilitation for adults with postcovid. When the occupational therapist became involved in the rehabilitation process, what kind of rehabilitation that was used and what effect the rehabilitation had was analyzed in order to answer the aim of the review. The method that was used for this literature review was analysis of quantitative and qualitative research. Ten articles were selected to be included in the literature review. The result showed that three articles presented that the occupational therapist became involved in the rehabilitation process at an early stage. All articles showed that occupational therapy rehabilitation included education to manage postcovid and its symptoms and to provide individuals with strategies to reduce their experience of fatigue, improve their energy management and sleep hygiene in order to facilitate everyday life with postcovid. The effect of occupational therapy rehabilitation was presented in three articles that showed a positive effect regarding adults with postcovid and their symptoms, ability to perform activities in daily life and management of the condition. The authors conclusions based on the analyzed material is that occupational therapy can be a valuable part in the rehabilitation of postcovid, but that there is a lack of articles with a high level of evidence and that there is a need for further research that examines occupational therapy rehabilitation for adults with postcovid.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbetsterapeutiska interventioner för hjärntrötthet hos personer med postcovid.  Metod: En kvalitativ design valdes för att besvara studiens syfte. Urvalet skedde genom snöbollsurval och målinriktad provtagning med förutbestämda kriterier. Totalt sex yrkesverksamma arbetsterapeuter deltog i studien. Insamling av data skedde genom semistrukturerade intervjuer med stöd av intervjuguide. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades för att sedan analyseras enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analyserad data resulterade i tre huvudkategorier med respektive underkategorier. Huvudkategorierna bestod av; “Psykoedukativa interventioner” som beskrev interventioner i form av information om postcovid, hjärntrötthet samt aktivitetsbalans och meningsfullaaktiviteter. “Hitta energibesparande strategier i vardagen” som beskrev kognitiva strategier, anpassningar av miljö och aktivitet samt interventioner riktade mot återhämtning. Den sista kategorin var “Interventioner för yttre socialt stöd” och beskrev interventioner som riktade sig mot arbete och sjukskrivning, samt mot närstående och stöd från personer med samma tillstånd. Slutsats: Arbetsterapeutiska interventioner för hjärntrötthet vid postcovid kan delas in i tre huvudsakliga kategorier som beskriver olika typer av interventioner som alla uppfyller olika syften. Dessa interventioner återfinns hos andra patientgrupper med hjärntrötthet men anpassas ofta för patienter med postcovid. Studiens resultat jämfört med litteratur visar att arbetsterapeuter besitter stor kompetens för rehabilitering av denna patientgrupp iochmed deras personcentrerade förhållningssätt samt kunskaper om aktivitetsbalans och vardagsergonomi. Arbetsterapeutiska interventioner bör därför prioriteras i rehabilitering av denna patientgrupp. Större studier behövs för att vidare stödja detta, samt se över effekten av arbetsterapeutiska interventioner för hjärntrötthet vid postcovid. / Purpose: The purpose of this study was to describe occupational therapists’ experiences of occupational therapy interventions aimed at mental fatigue for people with postcovid. Method: A qualitative design method was used to answer the purpose of this study. Sampling was done through snowball sampling and purposive sampling with predetermined criteria. A total of six occupational therapists participated in the study. Collection of data was done through semistructured interviews with support from a premade interview guide. All interviews were recorded and transcribed to then be analyzed by qualitative content analysis. Results: Analyzed data resulted in three main categories with respective subcategories. The main categories are: “Psychoeducational interventions ” that described interventions in the form of information regarding postcovid, mental fatigue and also activity balance and meaningful activities. “Finding strategies for energy conservation in everyday life” that described cognitive strategies, adaptations of environment and occupations and also interventions aimed at rest. The last category was “Interventions for external social support” which described interventions aimed at work and sick leave, and also family and support from people with the same condition.                           Conclusion: Occupational interventions for mental fatigue in people with postcovid can be separated into three main categories that describe different forms of interventions that all fulfill different purposes. These interventions can also be found in other patient groups that experience mental fatigue but are often adapted for patients with postcovid. The result of the study compared to the literature shows that occupational therapists possess great competence for rehabilitation of this patient group through their person-centered approach and knowledge about activity balance and ergonomics. Occupational therapy interventions should therefore be prioritized in the rehabilitation of this patient group. Larger studies are needed to further support this, and to study the effect of occupational therapy interventions aimed at mental fatigue forpeople with postcovid.

Bakgrund: Covid-19 bröt ut i slutet av 2019, och är en virusinfektion varav luftvägssymtom är det mest förekommande. Av alla som insjuknar finns det en del som inte återhämtar sig, utan är fortsatt påverkade. Detta kallas för postcovid och vanliga symtom är dyspné, hjärntrötthet, ansträngningsutlöst försämring och kognitiv funktionsnedsättning.    Syfte: Att beskriva postcovidpatienters upplevelser av fysisk aktivitet, i samband med upprättad kontakt med en postcovidmottagning.   Metod: En kvalitativ intervjustudie med sammanlagt sju informanter. Datainsamling genom en semistrukturerad intervjuguide och innehållsanalys gjord med en induktiv ansats.   Resultat: I resultatet presenterades olika aspekter som visats ha en påverkan på hur postcovidpatienter upplever fysisk aktivitet. De aspekter som påverkar upplevelsen av fysisk aktivitet inkluderar intensiteten i symtom, synen på rehabiliteringen och vårdens bemötande, en psykosocial aspekt som lett till arbete med acceptans kring den nya tillvaron och en förståelse för aktivitetsbegränsningar samt upprättande av strategier för hantering av vardagen.    Konklusion: Fysisk aktivitet har varit en vital del i rehabiliteringen, även om det förelåg risk för ansträngningsutlöst försämring. Förståelse för sitt tillstånd och sina begränsningar, har lett till strategier och anpassningar i vardagen för att klara av de krav som ställs. Fysisk aktivitet har varit lika nödvändigt för det psykiska som det fysiska välmåendet.

No description available.