The previously 21 Swedish police departments have merged into one united police authority divided into 7 regions. This is the biggest reorganisation within the police since 1965. Communication plays a critical role when it comes to the implementation of planned changes, and the reorganization of the Police requires well structured communication strategies. This study aims to investigate how the internal change communication regarding the reorganization of the Police authority has been designed and perceived by managers and employees within the Police in region Mitt and Uppsala. For this purpose, two research questions have been formulated: How has the internal change communication been designed in Uppsala? and How has the communication been perceived by management and employees in Uppsala? Six interviews have been executed with a strategic communicator, two managers and four employees within the Police in region Mitt and Uppsala. The empirical results have been analyzed in the light of Clampitt, DeKoch and Cashman’s communication strategies, The Change Weel, theories about sensemaking and the terms uncertainty and serial reproduction errors. The study shows that the internal change communication has been designed partly with a focus on the organization’s managers. The change communication has also been designed with a responsiveness towards the employees. The importance of making sense of information has also been accentuated. The employees that were interviewed for this study have both positive and negative perceptions of the change communication while the managers only have positive perceptions.

No description available.

The goal with this study is twofold. On one hand it is an examination of strategic communication development and distribution in the Swedish elite soccer league; how the internal communication has developed and increased the organizational identity within organizations. On the other hand it is a study of professionalizing of communicators and the awareness of the impact of good communication in Swedish football clubs. This study aims to contribute to an unexplored area within Swedish football research and to investigate and analyze how football clubs conveys a desired identity, community and commitment through internal communication.   The implementation of the study has been done in two different ways. Firstly, we examined relevant research on organizational communication, strategic communication, internal communication and organizational identity. Second, we have conducted interviews with people who are familiar with the Swedish elite clubs.   After examine and analyzing what football clubs thinks about strategic communication and how they think they are working today with organizational identity, relationship management and internal communication we saw some patterns between the work they put in to it and the resources they have access to. We interviewed eight persons from the elite league Allsvenskan and clubs with different resources and number of supporters and as a result we could clearly see flaws in the work with internal communication in and organizational identity.

Abstract   Title: Communicators communication- A study on how Prime and Hero Kommunikation communicate on Facebook  (Kommunikatörernas kommunikation- En studie om hur Prime och Hero Kommunikation kommunicerar på Facebook)   Author: Lovisa Andersson Zimdahl and Olivia Karsten   Tutor: Anne-Marie Morhed   Period: Autumn 2015   University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University                                                 Aim: The aim of the thesis is to conduct a study on how the communication agencies Prime and Hero Kommunikation communicate on their Facebook profiles. Furthermore, how are these agencies presenting themselves and what are their purposes of being on the network?   Method/Material: The study is based on qualitative research where the methods of choice are netnografical observations and semi-structured interviews. The material collected and analyzed is Prime and Hero Kommunikation’s communication feed on their Facebook pages, and inteviews with people working at the bureaus.     Main results/Conclusions: The main result of this study is that the communication agencies are communicating differently from each other. Prime’s communication is characterized by a more serious tone where news reports are frequently being published. Furthermore, Prime is consciously associating themselves with important people and organisations. The study indicates that Prime is building their brand on Facebook through communication strategies. Hero Kommunikation, on the other hand, is communicating a more easy-going image of themselves by publishing events where they often mention their customers. Hero Kommunikation opines that only events are suitable for Facebook communication. This indicates that they have a respect for the network. Hero Kommunikation´s purpose is, unlike Prime’s, not to build their brand on the network. The main reason why the communication agencies’ communication differ from each other is due to the fact that they have different business ideas and different perspectives on social media.   Keywords: communication bureaus, social media, Facebook, strategic communication, self-presentation

Problemformulering och syfte Strategisk kommunikation och platsmarknadsföring har blivit allt viktigare för städer och platser att etablera ett gott rykte och vara konkurrenskraftiga i den globala marknaden som finns idag. Det finns platsmarknadsförare som tror att deras varumärke är kontrollerbart, däremot kan det finnas breda variationer av åsikter och uppfattningar om en stad. I och med detta påstående och konflikten i det växer en problematik och frågan fram hur städer egentligen arbetar med sitt varumärke. Syftet med uppsatsen är att undersöka den strategiska kommunikationen hos en stad samt undersöka stadens image, för att se hur kommunens målsättningar och befolkningens uppfattningar förhåller sig till varandra. Metod och material Studien grundas på en intervju från kommunikationsdirektören på Sundsvalls kommun, en kvalitativ textanalys av Sundsvalls kommuns strategidokument samt diskussioner med fyra fokusgrupper bestående av medborgare i Sundsvall.
Huvudresultat Det finns flera likheter mellan Sundsvalls kommuns kommunikationsstrategier och vad teorierna beskriver om strategisk kommunikation, samt en stads varumärkesbyggande. Människor har olika uppfattningar och upplevelser och ser världen på olika sätt, på grund av detta har en plats eller en stad inte en imagebild, utan är mångsidig.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Business Region Skåne och Business Region Göteborg strategiskt kommunicerar och gestaltar innovation via video och vad som förmedlas om innovation och vilken bild det förmedlar om regionerna.  Metod och material: I studien har kvalitativ metod använts och fyra videor publicerade på Business Region Skånes och Business Region Göteborgs digitala videokanaler har analyserats genom multimodal sociosemiotisk analys samt tre intervjuer har genomförts med kommunikationsansvariga om videorna.  Huvudresultat: Det kan konstateras att Business Region Skåne och Business Region Göteborg kommunicerar och gestaltar innovation genom att använda berättelser i videorna om komplexa innovationsområden utifrån framtidsvisioner. Innovation gestaltas på ett okomplicerat och uttrycksfullt sätt varvat med faktastrategi samtidigt görs regionerna attraktiva. Videorna förmedlar fördelar om olika innovationsområden som har betydelse för människors vardagsliv samtidigt som videorna genom att skapa engagemang i kommunikationen lyfter upp aktuella problemområden i förhållande till innovation i samhället. Resultatet visar genom den multimodala sociosemiotiska analysen att gestaltningen av innovation i videorna i sig är komplex.

No description available.

The study addresses the field of design as a profession and examines the views on strategic management in a design project among nine selected graphic designers. The graphic designers who participate in the study are permanently employed at design companies in Stockholm. The study has a qualitative approach and the method is based on face-to-face interviews. We have chosen to examine this subject due to the opinion among professionals that strategic management in the design industry has increased during the last decades. There is a belief that strategic management in some cases are used too extensively as a way for design companies to make more money. Further, the study also investigates the ambiguity of the profession due to its unclear definition and the fact that the tasks of a graphic designer can differ widely. The study indicates that there is a consistent opinion among the respondents that strategic management in a design project plays an important role, both for the internal process and the fact that a client is involved. The study also shows that the opinions about how they work strategically deviates from each other. The opinons of the selected graphic designers indicate that their working processes are individual and that they may differ depending on the nature of the project and the design company. However, the respondents consider that they in most cases first develop a strategy which further leads to an idea rather than the opposite. The respondents further consider that they in most cases first develop a strategy which then leads to an idea rather than the opposite. The most common opinion among the respondents is that the expectations of the graphic designers ability to work strategically are higher in projects with less people involved. In these projects the graphic designer needs to take the role as both a designer and strategist. The study also indicates that the respondents consider that the width of the working tasks makes the profession hard to define. / Denna studie behandlar yrkesrollen grafisk formgivare och undersöker nio utvalda grafiska formgivares åsikter om strategiarbete i designprojekt. De personer som ingår i studien är fast anställda på designbyråer i Stockholm. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på samtalsintervjuer. Vi har valt att undersöka detta ämne då det finns en uppfattning i branschen om att strategiarbete inom grafisk formgivning har ökat under de senaste årtiondena. Det finns en tro bland yrkesutövare om att strategiarbetet i vissa fall upptar en för stor del av designprocessen och att det främst används som ett argument för att kunna ta bättre betalt av kunden. Vidare undersöks oklarheter kring att yrkesrollen grafisk formgivare upplevs som diffus då personer som går under samma titel ändå kan utföra olika arbetsuppgifter. Studien visar på att det finns en genomgående åsikt bland de tillfrågade respondenterna om att strategiarbete i ett designprojekt ger stöd för projektets genomförande, dels för det interna arbetet och dels för att en kund är involverad i processen. Studien visar på att det finns en genomgående åsikt om att alla formgivares strategiska arbetsprocess är individuell och ter sig olika beroende på projektet och designbyråns utformning. Respondenterna gemensamma åsikt är att de oftast först tar fram en strategi som sedan mynnar ut i en idé och att de sällan arbetar utifrån en idé som inte föregås av en instuderingsfas. Den mest förekommande åsikten hos respondenterna är att ju färre personer som arbetar i ett designprojekt desto större krav ställs det på att den grafiska formgivaren kan arbeta strategiskt. Studien visar dessutom att respondenterna har en liknande åsikt om att yrkets bredd gör innebörden av yrkesrollen grafisk formgivare svår att definiera.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera Systembolagets externa kommunikation och argument för monopolet. Frågeställningarna som legat till grund för uppsatsen har varit flera, två övergripande som diskuteras i diskussionen och tre frågor som besvaras i analysdelen. De övergripande diskussionsfrågorna är: Vilken bakomliggande ideologi finns hos Systembolaget? Motsvaras organisationens uppdrag med vad organisationen kommunicerar? De frågor som besvaras i analysdelen är: Hur framställer Systembolaget sig själva? Hur ser Systembolagets externa kommunikation ut gällande deras monopol? Hur argumenterar Systembolaget för monopolet? Metoden som använts är en deskriptiv kvalitativ analys. För att besvara dessa frågor har materialet bestått av en reklamfilm från Systembolaget som sändes hösten 2010, samt sex artiklar från systembolaget.se. För att analysera materialet har jag använt mig av retoriken och strategisk kommunikation, dessa begrepp har tillämpats på materialet.           I de olika texterna framställer Systembolaget sig själva som ett ansvarsfullt, omtänksamt och hjälpsamt företag. De vill också att man ska tänka på de som serviceinriktade, kunniga, altruistiska och inspirerande. De ger bilden av ett beslutsamt företag som är hälsomedvetna och förstående för svåra situationer. Ibland försöker de också visa att de är ungdomliga och vet hur ungdomar tänker. Tydligaste kärnvärdena och ethoset är ansvar och omtänksamhet. Kommunikationen i texterna är uppbyggda på ungefär samma sätt och argumentationen är ofta implicit där man som läsare får dra slutsatsen att det Systembolaget gör är bra och alltså är monopolet också bra. Man fokuserar mycket på att alkohol är en skadlig vara för att legitimera Systembolaget och dess försäljningsregler. Man använder sig ofta av konsekvensbeskrivningar och scenarion för att få fram sitt budskap. Logosargument finns också som ofta stöttas upp med hjälp av experter, till exempel läkare. Deras externa kommunikation handlar om att man vill stärka det egna varumärket. Samtidigt så kommunicerar de faktiskt deras uppdrag, uppdraget är att minska alkoholens skadeverkningar och det är det som framkommer att de vill göra i deras kommunikation. I diskussionen tas funderingar kring monopolet upp, gårdsförsäljning av alkohol har börjat diskuterats på allvar. Skulle gårdsförsäljning bli tillåtet innebär detta en sorts uppluckring av det monopol som Systembolaget har idag, vilket i framtiden skulle kunna leda till att monopolet förändras och kanske till och med försvinner.

No description available.