Problemformulering och syfte: Hur förhåller sig elitföreningar till strategisk kommunikation, och specifikt dess kriskommunikation? Studien har granskat två föreningar som under de senare åren på ett eller annat sätt varit i svåra kriser som haft ödesdigra konsekvenser. Utifrån detta har den undersökt hur den strategiska kommunikationen tillämpats, hur kommunikationen under kris har sett ut samt om dessa kriser haft någon påverkan på relationen till den lokala kommunen. Sport överlag är ett fenomen som har ett överflöd med kriser (Kitchin & Purcell, 2017:661). Även fast det vore självklart för professionella sportorganisationer att ha en välutvecklad kriskommunikationsplan så har det visat sig att de flesta organisationer fortfarande arbetar för reaktivt och ineffektivt med sitt krisförebyggande arbete. Detta är var vår studie tar avstamp ifrån. Metod och Material: Studiens insamling av material har genomförts med användningen av samtalsintervjuer. Intervjuerna har involverat sex medarbetare, varav tre med anknytning till föreningarna och tre till kommunerna. Huvudresultat: Det finns en stor medvetenhet kring att den strategiska kommunikationen växt fram som något viktigt, men att de som organisationer inte har anpassat sig till denna utveckling. Resultatet tyder på att det krävs ett ytterligare fokus på den strategiska kommunikationen för att även kriskommunikationen ska få utrymme att utvecklas och på så sätt användas av föreningarna. Relationernas betydelse knyts ann till städernas varumärke men skvallrar även om en brist på kontinuerlig kontakt.

Uppsatsen undersöker hur två olika miljöorganisationer kommunicerar på den sociala plattformen Instagram och hur den kommunikationen kan skapa respons hos följarna genom gillamarkeringar och kommentarer. Detta undersöks genom en semiotisk bildanalys där bild och text analyseras på de inlägg som får mest tillika minst respons. Syftet är att undersöka och diskutera respons för att i längden fördjupa förståelsen för hur organisationer kan kommunicera genom grafisk design och vad det får för effekter. Uppsatsen utgår ifrån litteraturstudier i strategisk kommunikation, receptionsteori, medieekologi och semiotik. Analysen visade att respons ofta var kopplat till förståelsen för inläggets mening, hur intresseväckande inlägget var, huruvida mottagarna kunde relatera till inlägget eller om inlägget passade för det valda mediet. Slutligen kunde också konstateras att den ena organisationen kommunicerade mer utifrån att skapa en relation och ett samspel med följaren och att den andra snarare hade en distans mellan organisationen och följaren.

Communication is becoming increasingly important in leadership and greater demands are placed on communication between manager and employees. The requirement for the manager is to create an understanding of commitment to goals, values and views. It also requires the manager to have the ability to create dialogue and participation. The purpose of this thesis is to investigate whether and in what way middle managers communicate internally in a strategic way, i.e. links its internal communication to the organization's overall goals. This study shows through qualitative interviews what challenges and opportunities four middle managers experience with their internal communication. The study also shows which factors are important for how managers communicate goals and strategy. The middle managers experience difficulties in creating dialogue about goals and strategy. Rather, it seems to be more about broadcasting information concerning decisions already made. The results also show that significant factors for how managers communicate goals and strategy with their employees depends on the type of organizational structure they are in. The factors that seem to influence are whether the middle managers receive the strategic decisions from the management team or whether they are involved in formulating strategic decisions themselves.

Militärstrategisk kommunikation är en funktion som samordnar Försvarsmaktens budskap i form av ord och handling. Funktionen kräver koordinering och samordning av militär verksamhet på alla ledningsnivåer samtidigt som Doktrin för gemensamma operationer och andra styrdokument förespråkar en decentraliserad ledningsfilosofi baserad på uppdragsstyrning och initiativ underifrån. Denna uppsats syftar till att svara på om det finns en motsägelse mellan doktrinens rådande krav på centralstyrd koordinering inom området militärstrategisk kommunikation och den decentraliserade ledningsfilosofin med enskilt agerande och initiativförmåga som grundpelare, och hur denna i så fall kan förstås. Analysen visar att en motsägelse inte nödvändigtvis föreligger då tolkningen av doktrinen kräver en kontextualisering av situationen utifrån de möjliga tillämpningar av svensk operationskonst vid gemensamma operationer som doktrinen stipulerar. Resultatet diskuteras teoretiskt och metodologiskt, utifrån de teorier som analysen grundas på.

Forskning som applicerar nyinstitutionell teori för att förstå företags strategiska kommunikation, är begränsad och så är även studier av strategisk hållbarhetskommunikation på företag som är verksamma inom olika industrier. Med den bakgrunden ämnar denna studie att, utifrån en nyinstitutionell ansats, jämföra två företags strategiska kommunikation av hållbarhetsfrågor och analysera hur den påverkas av omvärldens krav, förväntningar och påtryckningar. De företag som valdes för studien verkar inom textil- och stålindustrin, två omtalade industrier sett till deras miljöpåverkan. Studien använder en kvalitativ metod, i form av tematisk textanalys, som studerar respektive företags hållbarhetsrapport från år 2021. Resultatet av studien fann att miljöregleringar, i kombination med viljan att vara legitim till viss del ligger till grund för utformningen av företagens hållbarhetskommunikation. Det återfanns många likheter i företagens hållbarhetskommunikation, trots att de är verksamma inom olika industrier. Utifrån de konstaterade likheterna föreslås att nyinstitutionell teori möjligen kan förklara de tendenser av likriktning som påträffats i företagens strategiska hållbarhetskommunikation, trots att de inte befinner sig i samma organisatoriska fält.

Försvarsmakten är enligt lag skyldig att kommunicera på ett sätt som medborgaren kan förstå, att ta fram årliga rapporter som beskriver myndighetens verksamhet, att sprida försvarsinformation och att försvara landet mot yttre fiender och påverkan. Begreppsindelningen inom Försvarsmaktens kommunikations-struktur tillsammans med myndighetens användning av olika begrepp som "verktyg", "funktion" och "koncept" för att beskriva militärstrategisk kommunikation, skapar en brist på klarhet i vad begreppet omfattar och hur det ska an-vändas. Denna studie avser att genom Försvarsmaktens egen dokumentation utforska begreppet "militärstrategisk kommunikation" och dess innebörd i relation till det betydligt mer utforskade begreppet "strategisk kommunikation". Utifrån de insamlade uppgifterna är den tydligaste gränsdragningen att militärstrategisk kommunikation är allt som är kopplat till pågående militära operationer. Det saknas en konceptuell beskrivning av hur ”militärstrategisk kommunikation” som verktyg är tänkt att användas för att uppnå syftet. Det behövs en revidering så att begreppet ”militär strategisk kommunikation” kan uppnå det som Försvarsmakten säger sig vilja uppnå. Med utgångspunkt i denna studies begränsningar och det identifierade forskningsunderskottet avseende För-svarsmaktens militärstrategiska kommunikation föreslår den här uppsatsen att framtida studier undersöker hur de militärstrategiska målen förverkligas inom militärstrategisk kommunikation och hur detta kan mätas.

Organisationsidentiteten kan vara betydelsefull för företag. För hybridorganisationer däremot, kan kombinationen av olika sektorer göra det svårt att förmedla en tydlig organisationsidentitet, som dessutom är legitim. Syftet med uppsatsen är därför att beskriva hur en hybridorganisation som befinner sig mellan privat och offentlig sektor kommunicerar sin organisationsidentitet till externa intressenter för att vara legitim. Detta genom att studera Apoteket AB via en fallstudie, bestående av en dokumentstudie och intervjuer med två regionchefer och företagets vice vd. Resultaten visar att Apoteket kommunicerar en långsiktighet, vilket är legitimt både utifrån ägarens lönsamhetskrav och företagets samhällsuppdrag. Dessutom förmedlas icke-ekonomiska värden som går i linje med Apotekets vision och kärnvärden, som exempelvis kvalitet, expertis och hållbarhet. Genom att förmedla hållbarhet, som en central del av företagets organisationsidentitet, kan Apoteket erhålla legitimitet från staten och andra aktörer på apoteksmarknaden. Slutligen använder Apoteket moderna kommunikationskanaler och ett kommersiellt innehåll för att förmedla en identitet som är anpassad till samtiden.

Author: Patricia HämäläinenTitle and subtitle (English): Today's sources of inspiration - A qualitative study of how followers perceive and are influenced by influencers on InstagramLanguage: Swedish Pages: 39  Purpose: The purpose of the study is to investigate how 18–30-year-old women’s on Instagram are affected by influencers' publications on Instagram. What factors play a role for Instagram users to start follow and unfollow influencers on Instagram. Method: The study is based on a qualitative method been used by an of a questionnaire survey and semi-structured interviews. The method is well suited for answering this type of question and therefore this type of method has been used. One survey and 3 depth interviews have been conducted with women aged 18-30 who follow Influencers on Instagram. The respondents answered questions that concern their opinions, perceptions and experiences about influencers they themselves follow on Instagram. Result / analysis: Respondents tend to compare their opinions and skills with influencers they follow on Instagram. Comparisons take place when individuals experience a sense of equality and belonging with the comparison group. Previous research suggests that it is more common for individuals to compare themselves with an environment that they experience as better than themselves (Festinger 1954). Conclusion: The conclusion of the study shows that the main reasons why young women start following influencers on Instagram are to be inspired and motivated, but the experience of friendship and belonging also plays a significant role. The respondents' experiences reflect Festinger's (1954) theory of how people often compare their opinions and skills in relation to their surroundings, which can then affect young women's mental health.

One major challenge of credibility in a small state’s deterrence of a superpower lies in how the deterrence strategy is being communicated. If different leading actors within a state communicates different messages, credibility will be affected. This thesis examines the importance of communication in deterrence by studying how different actors in Sweden can be interpreted, using Stones theory of conventional deterrence, how concordant these actors are and how this concordance has been affected by Russia’s ongoing war in Ukraine. This case study examines speeches made by the Swedish government, opposition, and armed forces before Russia’s illegal annexation of the Crimea peninsula and after Russia’s full-scale attack on Ukraine. The material is collected from the annual conference for defence- and security policy held in Sälen, 2014 and 2023. The results show that the concordance in the message has increased and that the unity between the three actors is noted especially.

Problemformulering och syfte: På grund av digitaliseringen är idag sociala medier en givendel i vardagen för miljontals människor runt om i världen. Digitaliseringen har ändrat hur människor konsumerar information och vad de väljer att konsumera, vilket innebär en förändring i hur företag når sin målgrupp. Syftet med denna studie är att undersöka hur nyetablerade företag väljer att kommunicera med hjälp av en digital plattform i den digitalavärlden vi befinner oss i. Metod och material : För att uppnå syftet med studien har två frågeställningarna utformats som besvaras genom en kvalitativ intervjustudie. I denna intervjustudie ingick sex nyetablerade företag från en bredd olika branscher. Huvudresultat: Företagen i denna studie värdesätter och integrerar sociala medier i sin kommunikation, men de kommunicerar inte på ett strategiskt plan utifrån vad forskning och teorier pekar på. Det finns ingen uttalad strategi kring varför de kommunicerar som de gör, utan majoriteten arbetar utefter en personlig känsla. Denna känsla leder till att företagen, till viss grad, agerar i linje med studiens teoretiska ramverk, trots dess omedvetenhet. Alla företagen ser stort värde i att kommunicera på sociala medier, studien visar än dock att majoriteteten inte lägger de resurser som det teoretiska ramverket förespråkar för att uppnå allaväsentliga delar. Det övergripande antagandet är att dessa företag som etablerat sig under dendigitala eran vi befunnit oss i de senaste åren har stor utvecklingspotential – om de börjar integrerar sociala medier utifrån vad forskning och teorier pekar på.