The role of a municipality is to make sure that their citizens are pleased and that the community is constantly evolving. The number of municipalities that are actively working with their communication is increasing as well as the municipalities acknowledging the opportunities with social media. The municipality of Härjedalen is facing different challenges while at the same time not having a presence on social media. It is, therefore, interesting to explore how the municipality work to further develop their community. The aim of this study is to highlight and problematize a group of Härjedalen’s citizens’ different views and opinions on their municipality, their work with communication and the function of the community in general. It strives to understand the citizen’s expectations on the municipality and research how big the support for the organization’s use of social media is. Four focus groups with the citizens of the municipality were held for this study and were furthermore analyzed with the help of Grunig and Hunts models on Public Relations, Habermas theory of communicative action and Sztompkas theory on trust. The study shows that the citizens in general have negative views on the municipality and their communication. They perceive it as unmodern, difficult to understand and that the municipality lack a dialogue with its citizens. Moreover, they would prefer that the municipality began to use social media as it would lead to a better communication between the two parties. The results imply that for communities to function well it is important for them to actively work with their communication. They also show how digital platforms are popular among the citizens of Härjedalen and that organization’s in the public sector should utilize them for their success.

Online trust is essential for companies wanting to succeed in the global market today, where web based communication is by far the most efficient way to reach potential clients. A global market brings globally diverse customers and, subsequently, questions on possible cultural differences arise. The purpose of this thesis is to explore the creation of trust for a web user visiting a corporate website. The thesis also aims to explore if the creation of trust online could be connected to national culture. Through 12 semi-structured interviews with university students from the USA, Spain and Japan, their experience of online trust is investigated. The results of the interviews are then discussed with a background in Kim, Ferrin and Rao’s holistic model of trust and decision-making, and the dimensions of individualism-collectivism and uncertainty avoidance presented by Hofstede. The findings of the study are that the holistic model of trust and decision-making in most aspects seems to be true for the participating students, proposing an additional relationship-building aspect to the model. No clear connections to Hofstede’s dimensions have been found, even though some differences between the national groups in the study can be observed when it comes to the creation of online trust.

Public libraries are facing new challenges to reach more and new users and to remain as a valid source of knowledge and information. Fewer visitors and books lent in the last years are the main evidence of public libraries’s decline. A proper develop of the internal and external communication may play a key role to prepare public libraries to perform better in this competitive environment. The purpose of this thesis is to examine how public libraries in Santiago, Chile work with Strategic Communication in order to reach out to a growing number of users while meeting the organizations’ goals. The study identifies five elements that need to be in place in a public library to probe the presence of Strategic Communication. These elements are the following: presence of a library vision and goals, staff commitment and awareness communicating the brand, focus on user satisfaction, campaigns and outgoing projects in promotion and presence in internal and external social media. Five semi structured interviews were conducted with the head librarians in five public libraries in Santiago, Chile, chosen randomly from a list of public libraries. The result shows that out of the five elements two of them are properly in place: 1) staff commitment and awareness communicating the brand and 2) user satisfaction. Conversely, factors that have low development are: 1) the library vision and goal, 2) campaigns and outgoing operations and 3) internal and external social media. Athough public libraries in Chile show commitment to develop strategic communication, evidence shows that there is considerabe room for improvement.

Museisektorn står idag inför utmaningar som kräver att museerna anpassar sina kommunikativa strategier för att hålla sig aktuella och kunna tävla om publikens uppmärksamhet. Då museerna har mycket att vinna på att arbeta med strategisk kommunikation och tidigare studier visat att museer i andra länder har dåligt utvecklade kommunikativa strategier, ämnar denna uppsats undersöka på vilket sätt museer i Stockholm Stad arbetar med strategisk kommunikation för att nå de mål de har satt upp i sina visioner samt vilken roll de nya digitala och sociala medierna spelar i detta arbete. De digitala och sociala medierna öppnar nämligen idag upp för nya sätt att bedriva strategisk kommunikation i och med att de möjliggör en två-vägs kommunikation som inte tidigare varit möjlig.  I sökandet efter svar har tre kvalitativa intervjuer genomförts med kommunikationspersonal på museer i Stockholms Stad.  Genom att koppla resultatet från dessa intervjuer till teori och tidigare studier har slutsatsen dragits att museerna arbetar tydligt med strategisk kommunikation i vissa aspekter av kommunikationen samtidigt andra delar av kommunikationen utmärks av ett tydligt marknadsföringstänk. Arbetet med de digitala och sociala medierna präglas av visionerna och således ett strategiskt tänk, dock utnyttjas inte potentialen till relationsfrämjande dialog vilket gör att dessa medier bara blir ännu en kanal för museerna att nå ut till publiken.

The growth of social media has not only brought new challenges to the onlinecommunication landscape, but also opportunities for the organizations to communicatewith its public. The purpose of the thesis was divided into two parts. The first part wasintended to describe to extend to which the Swedish hotel industry, take advantage ofthe new possibilities of social media to build relationships by creating dialogue with itscustomers. The second part of the purpose was to examine the hotels approach to publicrelations. By creating a quantitative survey were the units of our analyses the hotelsincluded in the three largest chains in Sweden: Best Western, Nordic Choice andScandichotels. The result showed that the hotels have focused on creating dialogue withtheir customers on social media to build relationship very well and that the hotels havegood existing relationship with its customers.

Studiens syfte är att undersöka samt att belysa komplexiteten i svenska kommuners krishantering med fokus på kommunikatörens roll vid kriskommunikation anpassad till personer med utländsk bakgrund. Studien är baserad på nio semistrukturerade intervjuer, åtta kommunikatörer och en säkerhetssamordnare på olika kommuner. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är; strategisk kommunikation, kriskommunikation, the two-step flow model och nätverksstrategier samt budskap och meningsskapande.   Studiens resultat visar att det finns brister i kommunernas förberedande faser. Informanterna anser att kommuninvånarna ska känna till och ta ansvar för sig själv vid kris. Sverige präglas enligt Dressel (2015) av en statligorienterad riskkultur vilket innebär att invånarna förlitar sig på att stat och myndigheter tar sitt ansvar vid kris. Det finns alltså en motsättning i förväntningarna mellan kommunikatörernas önskan om invånarnas ansvar och vice versa. Det finns en medvetenhet bland informanterna om att personer med utländsk bakgrund ofta skiljer sig i hur de ser på risker och hot. Många gånger framhålls dock bristande resurser som en avgörande faktor när det kommer till anpassningen av kriskommunikationen. Vid snabba krisförlopp har kommuner idag svårt att tillgodose personer med utländsk bakgrunds informationsbehov, då insatserna är ad hoc. Detta främst på grund av långsamma översättnings processer, det är därför viktigt att kommunikatörerna använder sig av de interna resurser som finns till hands.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur åtta företag själva definierar och argumenterar för sina val i samband med namnbyten, och på så sätt söka förstå företagens namnbyten som strategisk kommunikation. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk som integrerar den institutionella teorin och corporate branding och baseras på semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från de studerade företagen. Studiens resultat visar att en mer institutionell hållning, där fokus ligger på beskrivande namn som följer normen i branschen, väljs utav de mindre företagen. En strategisk hållning, där fokus ligger på associativa namn som särskiljer företaget, väljs istället av de större företagen. Vidare tenderar institutionella namnbyten att orsakas av uteslutande interna faktorer och ha ägare och kunder som primär målgrupp, medan strategiska namnbyten tycks orsakas av externa faktorer och ha både ägare, kunder och medarbetare som primär målgrupp. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring upptäckta brister i det teoretiska ramverket och förslag på förbättringar ges.

p.p1 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 11.5px 'Times New Roman'} Denna uppsats syftar till att undersöka hur en ideell organisation arbetar med kommunikation gentemot sina intressenter samt vilka utmaningar som de förknippar med detta. Befintlig forskning gällande kommunikationsstrategier fokuserar framförallt på kommersiella organisationer, varför avsikten med studien har varit att bidra med en ökad förståelse för hur ideella organisationer arbetar med kommunikation idag. Undersökningen sker i form av en fallstudie på den svenska ideella organisationen Cradlenet, vars mission grundar sig i den gemensamma övertygelse att övergången från en linjär ekonomi till cirkulär ekonomi är ett måste för en hållbar samhällsutveckling. Det empiriska materialet erhölls genom intervjuer med fem respondenter som är aktiva inom olika delar av Cradlenets nätverk och som har en nyckelroll i organisationens kommunikationsarbete. Undersökningen visar att kommunikationsarbetet skiljer sig något mellan de olika nätverken, varför en gemensam kommunikationsstrategi bör tas fram i syfte att effektivare koordinera organisationens kommunikation. Det är framförallt resursbrist, i form av tid och personal, som begränsar Cradlenets kommunikationsarbete idag. Vidare identifierades en balansgång mellan att värdesätta en bred målgrupp och segmentera sina målgrupper för att effektivare kunna hjälpa sina intressenter att övergå till en cirkulär verksamhet.

The purpose of the essay was to examine the role of the professional communicator in the Swedish Unemployment Funds. Focus was on measures carried out by the communicator to enhance and streamline communication and how the communicator supports their coworkers in their own communication role. In order to fulfill the purpose, two main questions were asked; How do the communicators support and develop their coworkers communication role? What to the communicators identify as challenges in their work in doing this?The theoretical base of the essay was Heide and Simonssons (2011) challenges for the professional communicator. The theory states that organizations communication processes are the foundation to its existence and development and that the professional communicator therefore needs a solid base with the possibility to monitor the whole organization.A questionnaire was sent to communicators in all Swedish Unemployment Funds and even though the non-response was rather considerable, the answers received was assessed sufficient to make an analysis. The result showed that the support the communicators provide their coworkers is both strategic and operational and that the communicators often act as mentors for coworkers as well as managers. However, only a few of the communicators are used as educators in their organizations. Also, few communicators are represented in higher strategically important forums. A majority of the communicators have to work without a communication strategy, a fact that limits their possibility to support their coworkers. To summarize, communication issues seem to be rather marginalized in the examined organizations. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

The world becomes more globalized for each year that passes by due to economical, political and technological processes. The globalization process leads to increased contacts with people from different cultures and therefore intercultural communication occurs. Intercultural and strategic communication is significant to accomplish successful establishments and effective communication for companies. The export from Sweden abroad increases every single year and today there are about 1500 Swedish companies around the world and 350 established in Russia. The purpose of this study has therefore been to analyze the factors that affect the establishments of Swedish companies in Russia. Material to our study has been collected through qualitative interviews and a seminar focusing on these questions. Our interviewees all have experiences on working with Russia, as most of the interviewees work for Swedish companies in Russia or are consults that help companies to succeed with their establishment. The material has been evaluated and analyzed in relation to our main theories in intercultural- and strategic communication using theorists and theories such as Hofstede and his five cultural dimensions, Goffman’s staging and Habermas communicative action theory. Our theories have been put in relation to our collected information and complemented by earlier research and the result indicates that you need intercultural competence to manage an establishment of a Swedish company and the strategic communication in Russia because of the intercultural differences that the respondents experience.