Att arbeta som socialsekreterare anses vara utmanade, krävande och stressigt. Vad är det egentligen socialsekreterarna anser vara påfrestande och vad behöver de för stöd i sitt arbete? Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare i individ- och familjeomsorgen upplever tillgången och/eller bristen på handledning och medarbetarstöd. Men även vad det stödet i form av handledning och medarbetare hade för betydelse för dem i arbetet och om det fanns någon skillnad gällande behovet av stöd beroende på arbetslivserfarenhet. Denna studie bygger på en kvalitativ forskningsstrategi där empirin samlades in via semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare från två mindre kommuner i Sverige. Studien visade att arbetsbelastning, tidsbrist och delaktighet i svåraklientprocesser var något som socialsekreterarna periodvis upplevde vara påfrestande i arbetet. Att uppnå de kompetenskrav som behövdes i arbetet var också något som kunde upplevas påfrestande. Att ha tillgång till handledning och medarbetarstöd var något som samtliga socialsekreterare ansåg kunde gynna deras professionella utveckling men även underlätta arbetsutförandet. De socialsekreterarna med kortare arbetslivserfarenhet uttryckte ett större behov av extern handledning för en arbetsmässig vidareutveckling. Medan de som hade längre erfarenhet inom arbetsplatsen uttryckte ett mindre behov, då de ansåg sig komma långt med tidigare erfarenhet och stöd via medarbetare. Det visade sig inte finnas någon skillnad i behovet av stöd via medarbetare.

Sammanfattning Författare: Catarina Cuibe Titel: Socialsekreterares upplevelse av hur sociala relationer till arbetskollegor påverkar hälsan. Kurs: Projektkurs i arbetshälsovetenskap, magisternivå Lärosäte: Högskolan i Gävle. Socialsekreterare är en yrkesgrupp där sjukskrivningar är vanligt förekommande på grund av tillstånd som orsakats av en pressad arbetssituation. De beskrivningar som ges idag gällande socialsekreterares arbetssituation tyder på att det finns behov av att titta närmare på faktorer som påverkar hälsa hos socialsekreterare. Flera studier visar att sociala relationer till arbetskollegor har betydelse för socialsekreterares hälsa. Det saknas dock en djupare förståelse och förklaring till vad det är i de sociala relationerna som påverkar hälsan utifrån socialsekreterares eget perspektiv. Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare upplever och beskriver de sociala relationerna till arbetskollegor och hur relationerna till arbetskollegor påverkar hälsan. Den metod som använts för att besvara syftet var öppna intervjuer med fem  socialsekreterare. Resultatet visade att känslan av utsatthet och utlämnande reduceras när det finns en stödjande arbetsgrupp. Fungerande relationer till kollegor uppfattades bidra till en känsla av att inte behöva vara ensam med alla svåra bedömningar/beslut, alla tunga möten, den höga arbetsbelastningen och så vidare. Minskad känsla av att vara utlämnad påverkar hälsan genom att det leder till mer energi och ork, mindre stress och oro samt att arbetstrivsel ökar. Denna studie visar vad i de sociala relationerna som är viktiga för hälsa. Den kunskap som studien ger är ett viktigt bidrag till ledning och styrning av socialtjänsten. Genom att veta vilka aspekter av relationerna som är viktiga kan fokus läggas på att arbeta med dessa i arbetsgruppernas olika processer. Detta ökar möjligheten till en välmående organisation med långsiktig ekonomisk hållbarhet. / The aim of this study was to examine how social workers experience and describe the social relations with work colleagues and how relationships with coworkers affects selfperceived health. The methodology used was qualitative interviews with five social workers. The result shows that the sense of vulnerability is reduced when there is a supporting workgroup. Working relationships with colleagues are perceived to contribute to a feeling that one is not alone with all the difficult decisions, all heavy meetings, the high workload, and so on. Reduced sense of disclosure affects well being by leading to more energy, less stress and anxiety,  job satisfaction increases, and so on. Conclusions drawn from the study is that the good social relationships with colleagues are essential in the work of social workers to health and to be able to do a good job. This study, together with previous research shows that it is important to work on relationships with colleagues in the workplace and develop the quality of social support.

The purpose of the essay was to examine the role of the professional communicator in the Swedish Unemployment Funds. Focus was on measures carried out by the communicator to enhance and streamline communication and how the communicator supports their coworkers in their own communication role. In order to fulfill the purpose, two main questions were asked; How do the communicators support and develop their coworkers communication role? What to the communicators identify as challenges in their work in doing this?The theoretical base of the essay was Heide and Simonssons (2011) challenges for the professional communicator. The theory states that organizations communication processes are the foundation to its existence and development and that the professional communicator therefore needs a solid base with the possibility to monitor the whole organization.A questionnaire was sent to communicators in all Swedish Unemployment Funds and even though the non-response was rather considerable, the answers received was assessed sufficient to make an analysis. The result showed that the support the communicators provide their coworkers is both strategic and operational and that the communicators often act as mentors for coworkers as well as managers. However, only a few of the communicators are used as educators in their organizations. Also, few communicators are represented in higher strategically important forums. A majority of the communicators have to work without a communication strategy, a fact that limits their possibility to support their coworkers. To summarize, communication issues seem to be rather marginalized in the examined organizations. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation