Seminariedatum: 2013-05-30 Kurs: Mälardalens Högskola, FÖA300, Kandidatatuppsats i Företagsekonomi, 15hp. Författare: Sebastian Enlund & Daniel Kauppinen, Västerås. Titel: Hur används CRM i ishockeyklubben VIK Hockey vars organisation definieras som en hybridorganisation? Handledare: Angelina Sundström. Nyckelord: CRM, Customer Relationship Management, 7P, hybridorganisation . Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva användandet av CRM i en hybridorganisation. Detta kommer göras genom att studera VIK Hockeys användande av CRM. Metod: En kvalitativ metod har använts för att erhålla empirisk data som sedan analyserats tillsammans med de teoretiska resonemang som legat till grund för denna uppsats. Studieobjektet i denna uppsats har varit elitishockeyklubben VIK Hockey. Slutsats: Den slutsats som togs fram i uppsatsen är den att elitishockeyklubben VIK Hockey inte använder sig utav CRMs fulla potential, det finns stora möjligheter för organisationen att förbättra sitt användande av CRM.

Titel: Dialogens användning inom verksamhetsstyrningen i ett kommunalt bostadsaktiebolag: En fallstudie om Halmstads Fastighetsaktiebolag Problemformulering: Hur används dialogen i ett kommunalt bostadsaktiebolag för att styra mot uppsatta mål? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur dialogen används i styrningen av ett kommunalt bostadsaktiebolag genom att utgå från mått, beslut och ansvar, för att senare analysera mönster, likheter och skillnader mellan personer i ledande ställning gentemot medarbetares upplevelse av detta. Metod: I denna studie har en abduktiv forskningsansats använts med både deduktiva och induktiva steg. Studien är kvalitativ och tillämpas i enlighet med hermeneutiken. Detta innebär ett tolkande baserat på respondenternas upplevelser av dialogen. Sju personer på olika organisatoriska nivåer har intervjuats inom en verksamhet. Studien är således en fallstudie.  Slutsats: Studien har lett till följande slutsatser;  Denna studie påvisar att dialogen har en viktig roll inom denna multimålsstyrning för att verksamheten ska uppnå målen. Dialogen har en betydande roll i hantering, uppsättande samt uppföljningen av mått. Respondenter i ledande ställning använder sig av mått i större utsträckning än personer inom kategorin medarbetare.  Dialogen ligger till grund för beslutsfattandet och styrandet av verksamheten. Chefer och personer i ledande ställning upplever en större möjlighet till inflytande över de beslut som tas. Motsatsvis gäller medarbetarna vilka har en upplevelse av att de är mindre delaktiga. Dialogen kring ansvar är ett sätt att säkerställa att verksamhetens mål och styrningen mot dessa genomförs. Studien visar att ansvar varierar beroende på vilken yrkesroll personen innehar.  Utöver dessa visar studien även att dialogen har en central roll i verksamhetsstyrningen av hybridorganisationer. Dialogen förekommer i alla delar av verksamheten och genomsyrar de aktiviteter samt processer som återfinns inom denna och dess styrning.

Den nya allbolagen som trädde i kraft år 2011 innebär att allmännyttiga bostadsföretag ska agera affärsmässigt samtidigt som de tar sitt samhällsansvar. Uppsatsens syfte är att få förståelse för hur allmännyttiga bostadsföretag kombinerar kravet på affärsmässighet med samhällsansvarstagande. För att förankra problemformuleringen läggs särskild tonvikt på företagens uthyrningspolicys. Anledningen till att företagens uthyrningspolicys valdes som särskilt fokus var att det identifierats som ett område där det kan tänkas uppstå en motstridighet mellan affärsmässighet och samhällsansvarstagande. Metoden som använts för att uppnå syftet är av kvalitativ natur och består av besöksintervjuer med representanter från fyra allmännyttiga bostadsföretag samt dokumentstudier av företagens uthyrningspolicys. Genom att jämföra intervjupersonernas utsagor samt relatera dem till den teoretiska referensramen har nedanstående konkluderats. De allmännyttiga bostadsföretagen verkar under olika lokala förutsättningar. Det innebär att kombinationen av affärsmässighet och samhällsansvar sker genom en anpassning till den lokala kontexten. Företagen är vidare kommunägda vilket innebär att ägarens främsta intresse inte nödvändigtvis är maximering av kortsiktig aktieägarvinst vid varje enskild investering. Istället kan de allmännyttiga bostadsföretagen ha ett långsiktigt helhetsperspektiv på sin verksamhet. Vidare framgår av intervjuerna att kombinationen sker genom att företagen tar sådant samhällsansvar som gynnar såväl samhällets välfärd som företagets långsiktiga lönsamhet. Kombinationen sker även genom ett hänsynstagande till affärsmässigheten och samhällsansvaret vid rangordning av sina intressenters anspråk. När det kommer till de intervjuade företagens uthyrningspolicys är indikationen att de vill ta ett så stort samhällsansvar som möjligt genom att ställa låga krav. Således blir det kravet på affärsmässighet som sätter tröskeln för hur lågt kraven kan ställas.

Organisationskultur anses vara en viktig faktor till en organisations framgång. Beroende på vilken organisationsform organisationen yttrar sig i innefattar detta vissa skillnader, privata och offentliga organisationer är exempel på detta. Dessa organisationsformer karaktäriseras av olika institutionella logiker innefattande eventuellt motstridiga element. Organisationer som inkorporerar element från båda logikerna har blivit allt vanligare. Av denna anledning anses det relevant att förstå hur ledningen i hybridorganisationer, det vill säga organisationer som karaktäriseras av både privat och offentlig logik hanterar eventuella motstridigheter i arbetet med sin organisationskultur.  Genom en kvalitativ forskningsmetod med en induktiv ansats intervjuades ledningen i en relevant organisation. Studiens resultat identifierade de tre motstridiga elementen politik, syfte och lagstiftning, vilket ledningen hanterade via strategierna, att skapa långsiktighet, identifiera gemensamma mål, anpassa kompetens samt främja relationer. Syftet med strategierna är att främja förståelse och samarbete för att kunna arbeta mot gemensamma mål.

Organisationsidentiteten kan vara betydelsefull för företag. För hybridorganisationer däremot, kan kombinationen av olika sektorer göra det svårt att förmedla en tydlig organisationsidentitet, som dessutom är legitim. Syftet med uppsatsen är därför att beskriva hur en hybridorganisation som befinner sig mellan privat och offentlig sektor kommunicerar sin organisationsidentitet till externa intressenter för att vara legitim. Detta genom att studera Apoteket AB via en fallstudie, bestående av en dokumentstudie och intervjuer med två regionchefer och företagets vice vd. Resultaten visar att Apoteket kommunicerar en långsiktighet, vilket är legitimt både utifrån ägarens lönsamhetskrav och företagets samhällsuppdrag. Dessutom förmedlas icke-ekonomiska värden som går i linje med Apotekets vision och kärnvärden, som exempelvis kvalitet, expertis och hållbarhet. Genom att förmedla hållbarhet, som en central del av företagets organisationsidentitet, kan Apoteket erhålla legitimitet från staten och andra aktörer på apoteksmarknaden. Slutligen använder Apoteket moderna kommunikationskanaler och ett kommersiellt innehåll för att förmedla en identitet som är anpassad till samtiden.

Forskningsfråga: Hur används styrning i en hybridorganisation i form av ett kommunalt allmännyttigt bostadsaktiebolag, utifrån PAR-ramverket? Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och skapa förståelse för hur hybridorganisationer, i form av kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolag arbetar med styrning i sina verksamheter, med grund i Merchant och Van der Stedes (2017) PAR-ramverk. Metod: Uppsatsförfattarna har använt sig av en abduktiv forskningsansats, där en kvalitativ studie har genomförts genom intervjuer med sex personer från tre olika kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolag. Davilas (2005) kvantitativa studie har genom operationalisering omvandlats till en kvalitativ semistrukturerad intervjuguide. Litteraturstudien har genomförts genom att samla teorier från tidigare forskning. Slutsats: Uppsatsförfattarna kommer slutligen fram till att de kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolagen liknar varandra mycket i sin styrning där mycket regleras genom styrdokumenten, det är detaljerna som skiljer bolagen åt. Styrningen är av en formell karaktär och kan liknas med PAR-ramverket. Handlingskontroll är den mest utmärkande kontrollen hos de kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolagen i denna studie.

Public organizations can collaborate, cooperate or coordinate efforts to reach politically set goals. For the Migration Agency and higher education institutions such as universities, cooperation is required to manage the process when an international student from a third country has chosen to study in Sweden at a Swedish university. The purpose of the essay was to investigate the complex phenomena that different public organizations can face when anorganizing process takes place. The essay is a study in what is described as ”Government” in which the cooperation between authorities is central. The essay's methodology is based on aqualitative study with social constructivism as an analysis tool in the understanding of how organizations are constructed. The qualitative study consisted of seven semi-structured interviews with staff from the Swedish Migration Agency and Universities. These individuals have been able to highlight the different institutional logics that delimit and unite activities. The theoretical ground is based on new institutional theory with a starting point in institutional logics and boundaries. The institutional logics of bureaucratic logic, political logic and market-oriented logic have resulted in finding answers to the fact that there are two dominant parts that becomes visible in the collaboration between the Swedish Migration Agency and universities, where international students are the organizational field. The study has shown that there is: a) the control mechanism at the Swedish Migration Agency and b) the global university. What has been demonstrated is that the control mechanism at the Swedish Migration Agency has a clear bureaucratic logic with influence from a political logic. The global university can be seen as a hybrid organization where the bureaucratic logic is visible with the influence from the political logic. What separates the control mechanism at the Migration Agency and the educational institutions is that, in addition to a bureaucratic logic with influence from a political logic, the educational institutions also show tendencies towards a market-oriented logic. The market-oriented logic contains features of New Public Management with competition and efficiency. The result is that Swedish universities can thus be described as hybrid organizations in their work with international students and the migration process. / Offentliga organisationer kan samverka, samarbeta eller samordna insatser för att nå politiskt uppställda mål. För Migrationsverket och lärosäten krävs samarbete för att hantera processen när en internationell student från tredje land har valt att studera i Sverige vid ett svenskt statligt lärosäte. Syftet med uppsatsen var att undersöka de komplexa företeelser som olika offentliga organisationer kan mötas inför när en organiseringsprocess sker. Uppsatsen är en studie i det som beskrivs som centralstyrning där samverkan mellan myndigheter är det centrala. Uppsatsens metodik bygger på en kvalitativ studie med socialkonstruktivismen som analysverktyg i förståelsen för hur organisationer konstrueras. Den kvalitativa studien har bestått av sju stycken semi-strukturerade intervjuer med personal från Migrationsverket och lärosäten. Dessa personer har kunnat belysa de olika institutionella logikerna som avgränsar och förenar aktiviteter. Den teoretiska grunden bygger på nyinstitutionell teori med avstamp iinstitutionella logiker och gränser. De institutionella logikerna byråkratisk logik, politisk logik och marknadsorienterad logik har medfört att finna svar på att det finns två dominerande delar som blir synliga i samarbetet mellan Migrationsverket och lärosäten där internationella studenter är det organisatoriska fältet. Studien har visat på att det finns a) Kontrollmekanismen hos Migrationsverket och b) Det globala universitetet. Det som påvisats är att kontrollmekanismen hos Migrationsverket har en tydlig byråkratisk logik med påverkan från en politisk logik. Det globala universitetet kan ses som en hybridorganisation där den byråkratiska logiken är synlig med påverkan från den politiska logiken. Det som skiljer kontrollmekanismen hos Migrationsverket och lärosäten åt är att lärosäten förutom en byråkratisk logik med påverkan från en politisk logik, även visar tendenser på en marknadsorienterad logik. Den marknadsorienterade logiken innehåller drag från New Public Management där konkurrens och effektivitet finns. Det resulterar i att svenska lärosäten i arbetet med internationella studenter och migrationsprocessen således kan beskrivas som hybridorganisationer.

Kandidatuppsats, Civilekonomprogrammet, controllerfördjupning, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, ekonomistyrning, Kurskod: 2FE24E, VT16. Författare: Ebba Eriksson, Louise Johansen och Nikki Svensson Handledare: Natalia Semenova Titel: Faktorer som orsakar skillnader i investeringsprocesser - En komparativ flerfallsstudie i ett kommunägt bostadsbolag och en kommunal förvaltning Bakgrund och problem: Tidigare forskning har identifierat faktorer som påverkar investeringsprocesser i privata bolag. Huruvida dessa faktorer påverkar investeringsprocesser i två olika verksamheter diskuteras dock ej. Detta är av särskild vikt i kommuner då investeringar påverkar kommunens alla invånare. Kunskap om hur olika faktorer påverkar investeringsprocesser kan ge möjlighet att göra aktiva val i utformningen av denna process. Påverkan av en faktor kan konstateras om skillnader i denna faktor orsakar skillnader även i investeringsprocessen. I denna uppsats förklaras därför de faktorer som orsakar skillnader i investeringsprocessen mellan en hybridorganisation i form av ett kommunägt bostadsbolag respektive en offentlig verksamhet i form av en kommunal förvaltning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer samt hur och varför dessa orsakar skillnader i investeringsprocessen mellan ett kommunägt bostadsbolag respektive en kommunal förvaltning. Metod: Metodvalet för studien är en komparativ flerfallsstudie med semi-strukturerade intervjuer i AB Ronnebyhus och den tekniska förvaltningen i Ronneby kommun. Slutsatser: I studien har tre faktorer identifierats som orsakar skillnader i investeringsprocessen mellan ett kommunägt bostadsbolag och en kommunal förvaltning. Dessa är ledning, mål och mått samt verksamhetsrelaterade egenskaper. / Authors: Ebba Eriksson, Louise Johansen och Nikki Svensson Supervisor: Natalia Semenova  Title: Factors which cause differences in investment processes - A comparative multiple case study in one municipal housing company and one municipal government unit Original title: Faktorer som orsakar skillnader i investeringsprocesser - En komparativ flerfallsstudie i ett kommunägt bostadsbolag och en kommunal förvaltning Background: Previous research has identified factors that affect the investment process in private companies. If these factors affect the investment process between two different organizations is not yet discussed. Effect of a factor can be stated if differences in this factor also cause differences in the investment process. This is of great importance in municipal governments because investments affect all municipal citizens. Knowledge of how different factors affect investment processes creates opportunities to make active choices in the designing of this process. Therefore, in the thesis has factors that cause differences between the investment process in a hybrid organization and a public organization been studied and explained. These are constituted by one municipal housing company and one municipal government unit. Method: The method of the thesis is a comparative multiple case study in AB Ronnebyhus and the technical unit in the municipal government of Ronneby.  Conclusions: In the thesis three factors which cause differences in the investment process between the municipal housing company and the municipal government unit has been identified. These factors are: management, goals and measurements and organization-related attributes.

Introduktion: Sedan ändringen i lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag år 2011 ska de kommunala bostadsbolagen agera enligt affärsmässiga principer. Affärsmässiga principer innebär bland annat att avkastningen ska vara marknadsmässig för att säkerställa en stark och neutral konkurrens på bostadsmarknaden. Genom att jämföra avkastningen i kommunala bostadsbolag med privata bostadsbolag undersöker denna studie om offentligt ägande innebär en skillnad som kan snedvrida konkurrensen. Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra avkastningen i kommunala bostadsbolag med avkastningen i privata bostadsbolag.  Metod: Studien har en deduktiv ansats med ett eklektiskt teoretiskt angreppssätt för att formulera studiens hypotes. De kvantitativa tvärsnittsdata som studien baseras på har samlats in genom årsredovisningar och undersökts genom regressionsanalyser för att pröva studiens hypotes. Slutsats: Studiens slutsats är att kommunala bostadsbolaghar lägre avkastning än privata bostadsbolag. Analysen visar att räntabilitet på både totalt och eget kapital är signifikant lägre för kommunala bostadsbolag även när det kontrolleras för faktorerna ägarspridning, agentens agerande, storlek, bostadsmarknadens styrka, utdelningar och extern finansiering. / Introduction: Since the change in Law (2010:879) on public municipal housing companies in 2011 the municipal housing companies should now act according to commercial principals. Among other things commercial principals implies that the rate of return should be adjusted to the conditions on the housing market to ensure a strong and neutral competition. By comparing the rate of return in municipal housing companies with the rate of return in private housing companies this study examines if public ownership make a difference that can distort competition. Purpose: The purpose of this study is to compare the rate of return in municipal housing companies with the rate of return in private housing companies. Method: The study has a deductive approach with an eclectic theoretical perspective to formulate the hypothesis. The quantitative cross-sectional data have been gathered through annual reports and then examined in regression analyzes to test the hypothesis. Conclusion: The conclusion of this study is that municipal housing companies do have a lower rate of return than private housing companies. The analyzes show that both return on assets and return on equity is significantly lower for municipal housing companies even when controlled for concentration of ownership, agent behavior, size, the strength in the housing market, dividends and external financing.

The municipal housing company is a form of hybrid organization whose operations meet demands and expectations. These requirements can be perceived as competitive as the company is expected to act commercially but also fulfill a socially beneficial purpose. A municipal housing company operates in institutional environments where it influences and is influenced by its surroundings. Previous research has identified the concept of hybrid organization and the emergence of institutional logic. With this study, we have investigated how competing requirements from business and socially beneficial principles are handled internally within a municipal housing company. The purpose of this study is to describe and explain how competing requirements from socially beneficial and business principles are handled in municipal housing companies. Our study is conducted based on the theory of institutional logic. We have studied which strategies the municipal housing company uses in its operational management when they meet competing requirements. To fulfill our purpose and answer the question, we interviewed six employees with different positions within Halmstad Fastighet AB. The empirical material has been compared with our theoretical framework and then we have a discussion about how the company handles the competing requirements. The results of our study show that the organization defies institutional logic and acts more rationally than expected when dealing with the requirements of business and socially beneficial principles in its operations. Our conclusion is that we can see elements of all three strategies in the business: the decoupling, compromise and combination strategy. We note that a balance between business and socially beneficial principles is not possible as there is a dominant requirement. In order for a municipal housing company to succeed in handling competing requirements, the company needs to change shape. We also see a purpose in maintaining the ambiguity surrounding the prioritization of business and socially beneficial principles. / Det kommunala bostadsaktiebolaget är en form av hybridorganisation vars verksamhet ställs inför krav och förväntningar. Dessa krav kan upplevas som konkurrerande då bolaget förväntas agera affärsmässigt men även uppfylla ett samhällsnyttigt syfte. Ett kommunalt bostadsaktiebolag verkar i institutionella miljöer där den påverkar samt påverkas av sin omgivning. Tidigare forskning har identifierat begreppet hybridorganisation och uppkomsten av institutionell logik. Vi har med denna studie undersökt hur konkurrerande krav från affärsmässiga- och samhällsnyttiga principer hanteras intern inom ett kommunalt bostadsaktiebolag. Syftet med denna studie är att beskriva och förklara hur konkurrerande krav från samhällsnyttiga- och affärsmässiga principer hanteras i kommunala bostadsaktiebolag. Vår studie genomförs med grund i teorin om institutionell logik. Vi har studerat vilka strategier det kommunala bostadsaktiebolaget använder sig av i sin verksamhetsstyrning då de möter konkurrerande krav. För att uppfylla vårt syfte och besvara vår frågeställning har vi intervjuat sex medarbetare med olika positioner inom Halmstad fastighets AB. Det empiriska materiale thar jämförts med vårt teoretiska ramverk och därefter för vi en diskussion om hur verksamheten hanterar de konkurrerande krav. Resultatet av vår studie visar att organisationen inte går i linje med institutionell logik och handlar mer rationellt än förväntat vid hantering av kraven från affärsmässiga- och samhällsnyttiga principer i verksamheten. Vår slutsats är att vi i verksamheten kan se inslag av samtliga tre strategier; frikoppling-, kompromiss- och kombinationsstrategin. Vi konstaterar att en balans mellan affärsmässiga- och samhällsnyttiga principer inte är möjlig då det finns ett dominerande krav. För att ett kommunalt bostadsaktiebolag ska lyckas hantera konkurrerande krav behöver bolaget skifta i skepnad. Vi ser även ett syfte med att ha en otydlighet kring prioriteringen av affärsmässiga- och samhällsnyttiga principer.