Sverige har sedan 90-talet arbetat med att se digitaliseringens möjligheter och styra samhället med dem som ledstjärna. I övergången till e-tjänstbaserade lösningar har dock inte alla samhällsgruppers behov tagits i åtanke, och utbildningen av befolkningen har varit något ojämn. Som en konsekvens har vissa hamnat i ett så kallat digitalt utanförskap, där vardagssysslor och informationstillgång inte tillgodoses eller försvåras när de analoga alternativen försvinner. Vissa vänder sig då till biblioteken för hjälp och stöd. Baserat på intervjuer och litteraturgenomgång gör vi en analys av de institutionella logiker som styr hur biblioteken har arbetat med digitaliseringen. Då folkbibliotekens uppdrag innefattar att se till sina besökares behov har de kompensatoriskt arbetat med att åtgärda avsaknaden av tillgänglighet och utbildning från andra myndigheter och verksamheter. Detta utökade uppdrag har under en lång tid gått obemärkt av de statliga och kommunala organ som finansierar dem. Det börjar dock förändras, genom att offentliga bibliotek via regeringsbeslut har tillägnats medel att användas för fortbildning av bibliotekarier inom digital kompetens. Bibliotekens arbete med digitala frågor har uppmärksammats under 2010-talet, men trots det ökade stödet finns det ett tydligt fortsatt behov av ett digitalt kompetenslyft och allmän IT-support.

Sociala företag är en relativt ny företeelse och denna studie riktar in sig specifikt påarbetsintegrerande sociala företag (ASF). ASF karaktäriseras av det sociala målet attsysselsätta människor som står långt från arbetsmarknaden eller har svårt att hittaarbete. Samtidigt är organisationen ett kommersiellt företag med försäljning avprodukter och/eller tjänster vilket innebär att både sociala och ekonomiska prestationerär kärnan i verksamheten. Vinstmaximering är inte ett primärt mål för ASF, men liktandra företag måste intäkterna täcka kostnaderna. Detta innebär att både sociala ochekonomiska mål skall uppnås, vilket kan skapa friktion. Företagets måluppfyllelse kanföljas och kontrolleras genom olika prestationsmått. Syftet med studien är att undersökahur och varför arbetsintegrerande sociala företag använder sig av prestationsmått, settgenom en lins av institutionell logik. Utifrån syftet försöker studien även identifieravilka prestationer som mäts och hur det tar sig uttryck; varför företagen väljer attanvända eller inte använda vissa prestationsmått; samt hur institutionell logik tar siguttryck i finansiella och icke-finansiella prestationsmått. Studien har en kvalitativ ansatsoch ett abduktivt angreppssätt. Empirin insamlas genom semi-strukturerade intervjuer,dokument och observationer. Resultatet av studien visar att ASF utför få formellaprestationsmätningar vilket resulterar i få explicita prestationsmått. Den socialavälfärdslogiken dominerar bland respondenterna vilket färgar ASF:ens arbete genom attfokus riktas mot människor och miljö snarare än effektivitet och ekonomisk vinst. Denkommersiella logiken som återfinns internt, men även hos intressenter, påverkar vilkafinansiella prestationsmått som används av ASF:en genom logikens normer ochvärderingar över vilka ekonomiska prestationer som bör mätas. Den socialavälfärdslogikens inflytande leder till att prestationsmätningen ofta sker muntligt ochostrukturerat, eftersom att stor hänsyn tas till individens situation.

The purpose of the thesis is to identify if and how specific institutional logics are expressed in municipal disability care, and if so, answer if the multiple logics create tension or coherence. The research is motivated by the critique aimed towards market influences in Swedish public services, and also by the fact that disability care is understudied. With inspiration from grounded theory the institutional logics perspective, consisting of a market logic (NPM) and aclient logic focused on the individuals receiving care, has developed over time. More correctly, the thesis has an abductive approach since the analysis has progressed from switching between theory and empirical data. The results from the case study show that both a NPM-logic and a client logic is present in Malmö’s municipal disability care, both in managing documents and in practical work. The NPM-logic conveys through goal management, quality work and administrative tasks. The client logic is expressed by a will to include disabled individuals, civic participation in decision making, dialogue and client-focused approach. Lastly, both tension and coherence is identified between present logics. For reasons of space, somewhat simplified; goal management creates tensions through centralized goals, but coherence through decentralized goals. Quality work creates tension since it focuses on measurement which excludes other perspectives. At the same time coherence is identified as clients impact decision making. Lastly, tension is identified through the administrative burden - first-line-managers get no time for clients. Coherence is identified through operative coworkers perspective since the administrative tasks do not affect the time spent with clients. Future studies can aim towards certain aspects in-depth, such as the consequences of identified tensions.

Införandet av en matrisorganisation i en kommunal verksamhet för att främja intern samverkan är en komplex process som kräver noggrann planering och engagemang från olika aktörer. Studien betonar vikten av att skapa övertygelse och konsensus bland divisionerna samt identifierar utmaningar som tröghet i förändringsprocessen och bristande integration av ekonomiska strukturer.

The purpose of the study was to analyse legislative changes in the Social Services Act and thereby understand what institutional logic governs the change in social policy regarding the activation of unemployed recipients during the period 2012-2016. In order to meet the purpose of the study, two of the Social Services Act's legislative changes and their preliminary work has been analysed. The text analysis has been conducted with inspiration from Carol Bacchi's (2009) method "What is the problem represented to be?". The empirical material has been analysed with neo-institutional theoretical concepts, focusing on Friedland & Alfords (1991) theory regarding institutional logic and the knowledge claims that exists within them. The results of the study indicated that the institutional logics which governs the change in social policy regarding the activation of unemployed recipients is an institutional logic of activation policy. The institutional logic of activation policy implies clear government control in terms of the social services mission towards unemployed recipients; that only the unemployed recipients who are active in the labour market and take active responsibility for their situation are entitled to social security benefits. This can be further elucidated by a description of how the goal of activation policy is to create the ideal citizen of society which is an autonomous citizen who is active and independent towards the welfare state. In this way, the activation policy logic has entailed a change in social policy, partly in regard to the social services mission with unemployed recipients and partly regarding those who receive economic social security benefits due to unemployment.

School leadership and the principal’s important role in implementing national goals, efficiency in economy and administration and school development has gained increasingly interest the last decade. Both among politicians and researchers we find a lot of suggestions what kind of leadership is the most efficient to raise standards and solve the problems of decreasing student results and an increasing inequality between schools.  In the Swedish context, there is a school form that rarely is mentioned in this debate – the folk high school. On its own path, beside the ordinary school system, the folk high schools during 150 years, has brought education to adults from rural - and working class, served as a knowledge centre for the civil society and, during last years, played an important role in the integration of refugees and immigrants. The leadership in this school form is hardly at all investigated and needs to be highlighted.  The aim of this study is to give voice to principals in the Swedish folk high school and describe how they talk, and what they say, about their mission and their leadership.  This work builds upon qualitative interviews with eight principals in different folk high schools. Their stories have been processed by using a discourse-analytic approach. I have also identified the presence of different institutional logics working in their organizations. In the analysis, I have used theories made around the organizational field and the social context in schools.  My respondents describe a mission that is wide and quite open. The schools are small and the board consists of people who work voluntary to befriend the school. The principle has a large ability to design the mission him/herself. The mission also rephrases in the everyday interaction with the staff and the local culture, a culture where teachers, by tradition, has a lot of independence and great influence. This situation affects the principals’ possibilities and range of action. He/she is at the same time free and bounded. I also find that the principals, increasingly, must deal with multiple institutional logics, that affect ways of thinking, talking and acting, in their organizations.

Business incubators have become an integrated part of innovation systems worldwide, designed to support innovative entrepreneurship and regional development. However, empirical research on incubated firms show mixed results on innovation and growth. In this paper, 18 Swedish incubators, top-ranked and funded by government innovation programs, are studied through the lens of the institutional logics perspective. Multiple conflicts in state and market logics are highlighted and discussed, as well as implications for new venture creation and future research on business incubators as influential institutional actors.

The municipal housing company is a form of hybrid organization whose operations meet demands and expectations. These requirements can be perceived as competitive as the company is expected to act commercially but also fulfill a socially beneficial purpose. A municipal housing company operates in institutional environments where it influences and is influenced by its surroundings. Previous research has identified the concept of hybrid organization and the emergence of institutional logic. With this study, we have investigated how competing requirements from business and socially beneficial principles are handled internally within a municipal housing company. The purpose of this study is to describe and explain how competing requirements from socially beneficial and business principles are handled in municipal housing companies. Our study is conducted based on the theory of institutional logic. We have studied which strategies the municipal housing company uses in its operational management when they meet competing requirements. To fulfill our purpose and answer the question, we interviewed six employees with different positions within Halmstad Fastighet AB. The empirical material has been compared with our theoretical framework and then we have a discussion about how the company handles the competing requirements. The results of our study show that the organization defies institutional logic and acts more rationally than expected when dealing with the requirements of business and socially beneficial principles in its operations. Our conclusion is that we can see elements of all three strategies in the business: the decoupling, compromise and combination strategy. We note that a balance between business and socially beneficial principles is not possible as there is a dominant requirement. In order for a municipal housing company to succeed in handling competing requirements, the company needs to change shape. We also see a purpose in maintaining the ambiguity surrounding the prioritization of business and socially beneficial principles. / Det kommunala bostadsaktiebolaget är en form av hybridorganisation vars verksamhet ställs inför krav och förväntningar. Dessa krav kan upplevas som konkurrerande då bolaget förväntas agera affärsmässigt men även uppfylla ett samhällsnyttigt syfte. Ett kommunalt bostadsaktiebolag verkar i institutionella miljöer där den påverkar samt påverkas av sin omgivning. Tidigare forskning har identifierat begreppet hybridorganisation och uppkomsten av institutionell logik. Vi har med denna studie undersökt hur konkurrerande krav från affärsmässiga- och samhällsnyttiga principer hanteras intern inom ett kommunalt bostadsaktiebolag. Syftet med denna studie är att beskriva och förklara hur konkurrerande krav från samhällsnyttiga- och affärsmässiga principer hanteras i kommunala bostadsaktiebolag. Vår studie genomförs med grund i teorin om institutionell logik. Vi har studerat vilka strategier det kommunala bostadsaktiebolaget använder sig av i sin verksamhetsstyrning då de möter konkurrerande krav. För att uppfylla vårt syfte och besvara vår frågeställning har vi intervjuat sex medarbetare med olika positioner inom Halmstad fastighets AB. Det empiriska materiale thar jämförts med vårt teoretiska ramverk och därefter för vi en diskussion om hur verksamheten hanterar de konkurrerande krav. Resultatet av vår studie visar att organisationen inte går i linje med institutionell logik och handlar mer rationellt än förväntat vid hantering av kraven från affärsmässiga- och samhällsnyttiga principer i verksamheten. Vår slutsats är att vi i verksamheten kan se inslag av samtliga tre strategier; frikoppling-, kompromiss- och kombinationsstrategin. Vi konstaterar att en balans mellan affärsmässiga- och samhällsnyttiga principer inte är möjlig då det finns ett dominerande krav. För att ett kommunalt bostadsaktiebolag ska lyckas hantera konkurrerande krav behöver bolaget skifta i skepnad. Vi ser även ett syfte med att ha en otydlighet kring prioriteringen av affärsmässiga- och samhällsnyttiga principer.

Bakgrund och problem: Införandet av New Public Management har lett till förändringar inom hälso- och sjukvården. Förändringar som ska minska sjukvårdens kostnader samtidigt som den ska upprätthålla kvaliteten. Den offentliga sektorn har utmaningar som består av höga sjuktal, önskemål om högre lön och bättre arbetsmiljö. Inom hälso- och sjukvården finns det flera institutionella logiker som formar olika beteenden hos medarbetaren inom organisationen. När dessa möts kan det uppstå motstånd som resulterar i konflikter. Hur stor påverkan institutionella logiker har på medarbetarens dagliga arbete behöver studeras närmare för att på så vis öka kunskapen kring utmaningarna.Syfte: Syftet är att undersöka hur institutionella logiker kan visa sig i organisationen samt hur logiker kan påverka medarbetaren i det dagliga arbetet. Studien avser att ge organisationer inom hälso- och sjukvården en djupare bild över de två idealtyperna managementlogiken och professionslogiken och vilka effekter de kan få på medarbetaren.Metod: Eftersom studiens syfte är att få en insyn i hur medarbetaren påverkas av institutionella logiker baseras studien på kvalitativ metod. För att skapa en djupare bild kring medarbetares uppfattning av sin sociala kontext valdes en fallstudie att genomföras. Studien är baserad på nio stycken kvalitativa intervjuer med informanter som innehar olika professioner inom hälso- och sjukvården.Slutsats: Studien visar att de två idealtyperna av logiker, managementlogiken och professionslogiken existerar i verksamheten där professionslogiken är mest dominant. Den visar även att institutionella logiker påverkar medarbetaren i sitt dagliga arbete. Hur mycket beror på vilken logik medarbetaren identifierar sig med. Det gick även att urskilja att det existerar flera professionslogiker i verksamheten, vilket leder till spänningar mellan olika professionsgrupper. / Background and problem: The introduction of New Public Management has led to changes in healthcare. Changes in purpose to reduce healthcare costs while maintaining quality. However, on the contrary, this has resulted in challenges that consist of high rates of illness, a desire for higher wages and a better working environment. Within the healthcare organization, there are several institutional logics that shape different behaviors of employees within the organization. When they meet, resistance can result in conflicts. How much the impact of institutional logics has on the employee's daily work needs to be studied more closely in order to increase knowledge about the challenges.Purpose: The purpose is to investigate how institutional logics can manifest themselves in the organization as well as influence the employee in daily work. The study intends to give healthcare organizations a deeper picture of the two ideal types, management logic and professional logic and what effects they can have on the employee.Method: Since the purpose of the study is to gain an insight into how the employee is affected by institutional logic, the study is based on a qualitative method. In order to create a deeper understanding of employees' perceptions of their social context, a case study was chosen to be conducted. The study is based on nine qualitative interviews with informants who hold various healthcare professions.Conclusion: The study shows that the two ideal types of logics, management logic and professional logic exist in the business where professional logic is most dominant. It also shows that institutional logics influence the employee in their daily work. How much depends on which logic the employee identifies with. It was also possible to distinguish that there are several professional logics in the business, which leads to tensions between different professional groups.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och förstå hur de sportsliga och ekonomiskalogikerna tar form, samt jämföra hur spänningen påverkar investeringsbeslut i svenska elitfotbollsklubbar.Metod: Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med respondenter från tre elitfotbollsklubbar i Allsvenskan och Superettan. Datainsamlades även in från litteratur och vetenskapliga artiklar.Teori: Den teoretiska referensramen utgörs av teorier om institutionella logiker, spänningen mellan logikerna i fotbollsklubbar och vilka sportsliga och ekonomiska förutsättningar somsvenska elitfotbollsklubbar står inför.Empiri: Studien innehåller intervjuer med fem respondenter från tre svenskaelitfotbollsklubbar. Två fotbollsklubbar från Allsvenskan samt en fotbollsklubb frånSuperettan. Respondenterna har haft befattningen ekonomichef, sportchef ellerstyrelsemedlem.Slutsats: Fotbollsklubbar är komplexa organisationer där verksamheten är en ideell föreningmen bedrivs som ett företag. Vid investeringar uppstår en spänning mellan sportslig ochekonomisk logik. Logikerna är situationsbaserade och den logik som prioriteras skiftarberoende på den sportsliga och ekonomiska situation som fotbollsklubbarna befinner sig i.Trots att det alltid är en balansgång mellan logikerna prioriteras ofta den ekonomiska logiken på grund utav fotbollsklubbarnas ekonomiska historia. Det är vanligt att arbeta medsin ungdomsakademi, eftersom att det är både ekonomiskt försvarbart och kan genereraintäkter vid en möjlig spelarförsäljning i framtiden.