Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för digitaliseringens påverkan på mindre revisionsbyråer. Studien undersöker hur den professionella och kommersiella logiken påverkar företagets och de anställdas syn på förändringar drivna av digitalisering.  Metod: Den genomförda studien är en fallstudie med deduktiv ansats. Insamlingen av data har skett genom semistrukturerade intervjuer och resultat har sammanställts i en tematisk analys.   Resultat & Slutsats: Digitaliseringen har bidragit till ett skifte från den professionella logiken till den kommersiella genom att branschen har behövt bli mer kundorienterad och servicemedveten genom digitaliseringen. Däremot finns det aspekter i revisionsbranschen som fortfarande håller sig inom den professionella logiken på grund av bland annat lagar, etikkoder och praxis.   Examensarbetets bidrag: Studien visar att det finns en kontextuell skillnad mellan teori och praktik. Mindre revisionsbyråer ser inte på framtiden inom revisionsbranschen så som den befintliga teorin har visat. Studiens praktiska bidrag lyfter detta gap som en risk. Skiftet från professionell till kommersiell logik har påbörjats inom branschen och företag som inte investerar i digitalisering för att hålla sig konkurrenskraftiga riskerar att tappa kunder och inkomst.  Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier kan förslagsvis vara att titta på ytterligare revisionsbyråer för en jämförande studie. Även en jämförelse mellan små och stora revisionsbyråer gällande den digitala mognadsgraden. Framför allt om kunder gått från mindre byråer till större byråer när digitalisering möjliggjort samarbete på distans.

Bakgrund och problem: Införandet av New Public Management har lett till förändringar inom hälso- och sjukvården. Förändringar som ska minska sjukvårdens kostnader samtidigt som den ska upprätthålla kvaliteten. Den offentliga sektorn har utmaningar som består av höga sjuktal, önskemål om högre lön och bättre arbetsmiljö. Inom hälso- och sjukvården finns det flera institutionella logiker som formar olika beteenden hos medarbetaren inom organisationen. När dessa möts kan det uppstå motstånd som resulterar i konflikter. Hur stor påverkan institutionella logiker har på medarbetarens dagliga arbete behöver studeras närmare för att på så vis öka kunskapen kring utmaningarna.Syfte: Syftet är att undersöka hur institutionella logiker kan visa sig i organisationen samt hur logiker kan påverka medarbetaren i det dagliga arbetet. Studien avser att ge organisationer inom hälso- och sjukvården en djupare bild över de två idealtyperna managementlogiken och professionslogiken och vilka effekter de kan få på medarbetaren.Metod: Eftersom studiens syfte är att få en insyn i hur medarbetaren påverkas av institutionella logiker baseras studien på kvalitativ metod. För att skapa en djupare bild kring medarbetares uppfattning av sin sociala kontext valdes en fallstudie att genomföras. Studien är baserad på nio stycken kvalitativa intervjuer med informanter som innehar olika professioner inom hälso- och sjukvården.Slutsats: Studien visar att de två idealtyperna av logiker, managementlogiken och professionslogiken existerar i verksamheten där professionslogiken är mest dominant. Den visar även att institutionella logiker påverkar medarbetaren i sitt dagliga arbete. Hur mycket beror på vilken logik medarbetaren identifierar sig med. Det gick även att urskilja att det existerar flera professionslogiker i verksamheten, vilket leder till spänningar mellan olika professionsgrupper. / Background and problem: The introduction of New Public Management has led to changes in healthcare. Changes in purpose to reduce healthcare costs while maintaining quality. However, on the contrary, this has resulted in challenges that consist of high rates of illness, a desire for higher wages and a better working environment. Within the healthcare organization, there are several institutional logics that shape different behaviors of employees within the organization. When they meet, resistance can result in conflicts. How much the impact of institutional logics has on the employee's daily work needs to be studied more closely in order to increase knowledge about the challenges.Purpose: The purpose is to investigate how institutional logics can manifest themselves in the organization as well as influence the employee in daily work. The study intends to give healthcare organizations a deeper picture of the two ideal types, management logic and professional logic and what effects they can have on the employee.Method: Since the purpose of the study is to gain an insight into how the employee is affected by institutional logic, the study is based on a qualitative method. In order to create a deeper understanding of employees' perceptions of their social context, a case study was chosen to be conducted. The study is based on nine qualitative interviews with informants who hold various healthcare professions.Conclusion: The study shows that the two ideal types of logics, management logic and professional logic exist in the business where professional logic is most dominant. It also shows that institutional logics influence the employee in their daily work. How much depends on which logic the employee identifies with. It was also possible to distinguish that there are several professional logics in the business, which leads to tensions between different professional groups.

Inledning: Revision har en viktig samhällsfunktion i och med sitt syfte att oberoende granska finansiell information. Det kan i mångt och mycket härledas till professionell logik, med en utgångspunkt i hög kvalitet och expertis i det utförda arbetet. Detta ställer krav på att revisorn ska få agera under självstyrning, eftersom det är den professionella som bäst vet hur arbetet ska utföras. Åt det andra hållet, är revisionsbyråer vinstdrivande företag. Detta kan härledas till den kommersiella logiken med en utgångspunkt i vinstintresse och att uppnå effektivitet i organisationen. Hur dessa logiker existerar i relation till varandra är till viss del motsägelsefullt. Vissa menar att det finns en grundläggande konflikt på en organisatorisknivå mellan dessa logiker, och att vinstintresset går ut över kvaliteten på revisionen. Andra studier påvisar ett samspel genom att revisorn utvecklar en hybrididentitet och kombinerar de olika logikerna vid olika tillfällen.  Syfte: Syftet med studien är att bidra till tidigare forskning med en fördjupad förståelse för hur kommersiell och professionell logik synliggörs på en organisatorisk nivå och på individnivå. Syftet är även att förklara vilken roll styrningen har i att förmedla professionalismen och revisionsbyråns ekonomiska intresse. Detta för att få helhetsbild av hur kommersiell och professionell logik förhåller sig till varandra. Metod: En kvalitativ studie har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sju yrkesverksamma revisorer. Empirin har även bestått av företagstexter i form av årsredovisningar, karriärsblogg och material publicerad på revisionsbyråers hemsidor.  Slutsats: Vi kan se att revisionsbyråerna och revisorerna både förmedlar en bild av sig som professionella men även kommersiella. Detta synliggörs även i hur revisorn pratar om sin roll och hur denne agerar. Utifrån detta bildas en hybridlogik där både affärsmässiga och professionella aspekter anses viktiga. Vi har även påvisat att professionell och kommersiell logik stärks och styrs mot genom både clan- och byråkratisk styrning. Revisorn går in i olika roller, med antingen den professionella eller kommersiella logiken i fokus, i olika situationer och sätter till viss del egna gränser utifrån detta. Det egna gränssättandet har i vissa situationer visat sig frångå den formella och byråkratiska styrningen. Genom insocialisering och en diskussionskultur bildas en norm om hur revisorn, i sin roll, ska agera i olika kontexter. / Introduction: Auditing has an important social function with the purpose of independently reviewing financial information. It can in many ways be derived from professional logic, based on high quality and expertise in the work performed. This requires that the auditor can act under self-control, since it is the professional who knows best how the work should be performed. On the other hand, auditing firms are profit-making companies. This can be derived from the commercial logic based on profit interest and achieving efficiency in the organization. How these logics exist in relation to each other is to some extent contradictory. Some argue that there is a fundamental conflict at an organizational level between these logics, and that the profit interest goes beyond the quality of the audit. Other studies show an interaction in that the auditor develops a hybrid identity and combines the different logics at different times. Purpose: The purpose of the study is to contribute to previous research with a deeper understanding of how commercial and professional logic is visible at an organizational level and at the individual level. The purpose is also to explain the role of the controlling and managing in maintaining professionalism and the financial interests of the auditing firm. Through this a complete picture is given of how commercial and professional logic relates to each other. Method: A qualitative study has been conducted through semi-structured interviews with seven professional auditors. The empirical data also consists of company texts in the form of annual reports, career blogs and materials published on the auditing agencies' websites.  Conclusions: We can see that the audit firms and the auditors both convey a picture of themselves as professional but also commercial, this also make visible in how the auditor talks about his role and how he acts. Based on this, a hybrid logic is formed in which both business and professional aspects are considered important. We have also shown that professional and commercial logic is strengthened and guided by both clan- and bureaucratic control. The auditor takes on different roles, with either the professional or commercial logic in focus, in different situations and to some extent set their own boundaries based on this. These own boundaries have in certain situations been shown to deviate from formal and bureaucratic governance. Through socialization and a discussion culture, a norm seems to be formed of how the auditor, in his role, should act in different contexts.

Bakgrund: Utvecklingen av revisorsprofessionen kan härledas ända till 1895. En utveckling som grundas i professionalitet men som på senare år blivit allt mer kommersialiserad. Revisionsbyråernas ägare benämns som partners och likt andra organisationstyper har ägarna en stor påverkan på organisationen. Partners skiljer sig dock från många andra ägare i stora företag med sin aktiva närvaro i det dagliga arbetet. Positionen som partner innebär bl.a. makt, status och finansiella fördelar. Incitamenten med partnerskapet bör variera beroende på partnerandel, vilket kan tänkas leda till en dominans av antingen professionell eller kommersiell logik. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om partnerandelen påverkar revisionskvalitén inom de fyra största revisionsbyråerna i Sverige. Metod: För att undersöka studiens syfte har en hypotes skapats utifrån agentteorin samt kommersiell och professionell logik. Studien utförs med hjälp av en tvärsnittsdesign och en deduktiv ansats. Studien har utförts på ett urval som består av de fyra största revisionsbyråerna i Sverige och deras klienter på Stockholmsbörsens tre största listor för år 2012 och 2018. Slutsatser: Studien kan från analys och diskussion komma till en slutsats att partnerandelen har en påverkan på revisionskvalitén. Med studien kan det utläsas att auktoriserade revisorer per partner har en positiv relation till revisionskvalitén / Background: The development of the auditor profession originates from 1895. However, the development that is based on professionalism has in recent years become increasingly commercialized. The audit firm’s owners are called partners and like other types of organizations, the owners have a big impact on the organization. However, partners differ from other owners with their presence in the daily business. The position as a partner comes with power, status and financial advantages, which may lead to a dominance of either professional or commercial logic. Purpose: The purpose of the study is to explore whether the partner share affects the quality of auditing within the four biggest audit firms in Sweden. Method: To fulfill the purpose of the study, a hypothesis has been formulated with agency theory and commercial and professional logics. This study uses a crosssectional design with a deductive approach. The selection of data includes the four biggest audit firms in Sweden and their clients on the three biggest lists in the Swedish stock market during 2012 and 2018. Conclusions: The study can conclude from analysis and discussion that the partner share has an impact on audit quality. The study shows that authorized auditors per partner have a positive relationship to audit quality

Background: Since the 1980s, society has been hit hard by economization and deprofessionalization through neoliberal abstract forms of governance. Control is achieved by measuring efficiency through simplified models. The demand for measurability has also hit the art field where administration and paperwork have increased. As an effect, a large part of cultural funding goes to non-artistic activities. Values other than those of art are focused on and art institutions are having to adapt to the logic of the market and meet commercial interests. In addition, the conditions of artistic production have deteriorated: there are no resources, space or time yet, which threatens art production. The situation is, to say the least, strained for many artists, who are more or less forced into their own corporate activities by the field's surrounding organizations and institutions. However, there are those who work against this development and act for change. Artists have collectively organized themselves outside the city that no longer meets the condition for artistic production. They are about 40 organisations spread across Sweden. Through networks, they have united under one designation; the self-organized. They could be said to constitute a micro-resistance to the current order. Purpose: The purpose of this study is to investigate what the self-organized means. Which ideas and practices make sense and distinction concerning the self-organised? We want to understand and highlight how the self-organised are motivated and how they go about trying to alter and expand the artistic field and the society at large. Methodology: Using a qualitative approach, the study has been a case study of a central actor in the self-organized fields; Art Lab Gnesta. Materials have been collected through a group interview, participant observation and through written sources produced by the study object itself. This is to better understand underlying ideas and what it is that makes sense for self-organized arts organizations. Conclusions: This study is about a possible institutionalisation process in its future. The self-organised is a kind of avant-garde of the 20th century. In this study, we conclude that the self-organised should be understood as a concept that provides alternative frameworks in a world characterized by an unsustainable order. The self-organised opens up opportunities and shows other ways to go. If many join the concept, changes can possibly be achieved. We have seen that they succeed in reaching out and are legitimized by both the authorities, the art world and the local population. When enough people act on similar ideas, they can constitute institutional pressure and possibly create change. We understand the self-organised as a predestination and a strategy for a potential future. It is about change, nothing else can be determined since we are in the initial stage of the course of event. They are a grassroots movement. / Bakgrund: Samhället har allt sedan 1980-talet drabbats av en hårt driven ekonomisering och avprofessionalisering via nyliberala abstrakta styrformer. Kontroll uppnås genom att via förenklade modeller mäta effektivitet. Kravet på mätbarhet har även drabbat konstfältet där administrationen har ökat. Således går en stor del av kulturfinansieringen åt till icke-konstnärlig verksamhet. Andra värden än den av konsten fokuseras och konstinstitutioner har i större utsträckning marknadsanpassas och möter kommersiella intressen. Utöver detta har konstnärers produktionsförhållandena försämrats: det finns inte rum, tid och resurser nog, varvid konsten hotas. Situationen är minst sagt ansträngd för många konstnärer, som mer eller mindre tvingats in i egen företagsverksamhet av fältets omgivande organisationer och institutioner. Det finns dock dem som tar spjärn mot denna utveckling och verkar för en förändring. Konstnärer har kollektivt organiserat sig utanför staden som inte längre erbjuder. De är ett fyrtiotal verksamheter spridda över Sverige. Genom nätverk har de förenat sig under en beteckning; de självorganiserade. De skulle kunna sägas utgöra ett mikro-motstånd mot rådande ordning. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad de självorganiserade betyder. Vilka idéer och vad för praktiker ger mening och distinktion gällande de självorganiserade? Vi vill förstå och belysa hur de självorganiserade motiveras och hur de går tillväga för att försöka uppnå förändring av den ordning som de tar spjärn emot på det konstnärliga fältet och i samhället i stort. Metod: Utifrån en kvalitativ ansats har studien utgjorts av en fallstudie på en central aktör på de självorganiserades fält; Art Lab Gnesta. Material har samlats in genom en gruppintervju, en deltagande observation samt genom skriftliga källor producerade av studieobjektet själv. Detta för att bättre förstå bakomliggande idéer och vad det är som ger mening för självorganiserade konstorganisationer. Slutsatser: Denna studie handlar om en eventuell institutionaliseringsprocess i sitt blivande. De självorganiserade är ett slags 2020-talets avantgarde. I studien kommer vi fram till att de självorganiserade ska förstås som ett koncept som ger alternativa ramverk i en värld präglad av ohållbar ordning. De självorganiserade öppnar upp för möjligheter och visar på andra vägar. Ansluter många till konceptet kan eventuellt förändringar uppnås. Vi har sett att de lyckas nå ut och legitimeras av både makthavare, konstvärld och lokalbefolkning. När tillräckligt många handlar utifrån liknande koncept kan de utgöra ett institutionellt tryck och eventuellt skapa förändring på fältet. Vi förstår de självorganiserade som en predistination och en strategi för en potentiell framtid. Det handlar om förändring, inget annat kan slås fast då vi är i skeendets initiala stadie. De är en gräsrotsrörelse.