Digitaliseringen är en av de starkaste drivkrafterna som påverkar samhället och den snabba utvecklingen förändrar revisionsbranschen och revisorns sätt att arbeta. Förändringen ställer nya kompetenskrav på revisorn vilket resulterar i ett gap mellan existerande högskoleutbildningar och revisionsbranschen. Digitaliseringens framfart har således lett till en ökad oro kring hur högskoleutbildningar på ett effektivt sätt förbereder studenter för revisorsyrket. Hur förändrade kunskapskrav i revisionsbranschen kommer påverka högskolornas ekonomutbildningar är ur svensk kontext ett relativt outforskat område och uppsatsen bidrar med tidsrelevant forskning till det existerande forskningsgapet. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ekonomutbildningar vid svenska högskolor och universitet kan komma att förändras med anledning av digitaliseringens påverkan på revisionsbranschen. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka bakomliggande mekanismer som hindrar ochmöjliggör en förändring för att skapa förståelse för fenomenet. Studien anammar en kvalitativ studie som, baserad på intervjuer med auktoriserade revisorer, respondenter från akademin samt en intervju med redovisningsspecialisten Pernilla Lundqvist, besvarar studiens problemformulering: Hur kan den svenska ekonomutbildningen med inriktning revision komma att förändras för att överensstämma med de nya kunskapskraven i branschen som digitaliseringen medför? Resultatet visar att digitaliseringens påverkan på revisionsbranschen har förändrat kunskapskraven för revisorn och att högskolornas ekonomutbildning inte lever upp till efterfrågade kunskapskrav i branschen. IT-kompetens och analytiska kunskaper inom affärssystem blir nyckelkompetenser för aspirerande revisorer i framtiden. Studien identifierar framstående problemområden som hindrar en nödvändig utveckling av ekonomutbildningens digitala resa; en avsaknad förståelse för professionernas logiker och bakomliggande institutionella mekanismer som skapar tröghetpå högskolorna.

Bakgrund och problem: Införandet av New Public Management har lett till förändringar inom hälso- och sjukvården. Förändringar som ska minska sjukvårdens kostnader samtidigt som den ska upprätthålla kvaliteten. Den offentliga sektorn har utmaningar som består av höga sjuktal, önskemål om högre lön och bättre arbetsmiljö. Inom hälso- och sjukvården finns det flera institutionella logiker som formar olika beteenden hos medarbetaren inom organisationen. När dessa möts kan det uppstå motstånd som resulterar i konflikter. Hur stor påverkan institutionella logiker har på medarbetarens dagliga arbete behöver studeras närmare för att på så vis öka kunskapen kring utmaningarna.Syfte: Syftet är att undersöka hur institutionella logiker kan visa sig i organisationen samt hur logiker kan påverka medarbetaren i det dagliga arbetet. Studien avser att ge organisationer inom hälso- och sjukvården en djupare bild över de två idealtyperna managementlogiken och professionslogiken och vilka effekter de kan få på medarbetaren.Metod: Eftersom studiens syfte är att få en insyn i hur medarbetaren påverkas av institutionella logiker baseras studien på kvalitativ metod. För att skapa en djupare bild kring medarbetares uppfattning av sin sociala kontext valdes en fallstudie att genomföras. Studien är baserad på nio stycken kvalitativa intervjuer med informanter som innehar olika professioner inom hälso- och sjukvården.Slutsats: Studien visar att de två idealtyperna av logiker, managementlogiken och professionslogiken existerar i verksamheten där professionslogiken är mest dominant. Den visar även att institutionella logiker påverkar medarbetaren i sitt dagliga arbete. Hur mycket beror på vilken logik medarbetaren identifierar sig med. Det gick även att urskilja att det existerar flera professionslogiker i verksamheten, vilket leder till spänningar mellan olika professionsgrupper. / Background and problem: The introduction of New Public Management has led to changes in healthcare. Changes in purpose to reduce healthcare costs while maintaining quality. However, on the contrary, this has resulted in challenges that consist of high rates of illness, a desire for higher wages and a better working environment. Within the healthcare organization, there are several institutional logics that shape different behaviors of employees within the organization. When they meet, resistance can result in conflicts. How much the impact of institutional logics has on the employee's daily work needs to be studied more closely in order to increase knowledge about the challenges.Purpose: The purpose is to investigate how institutional logics can manifest themselves in the organization as well as influence the employee in daily work. The study intends to give healthcare organizations a deeper picture of the two ideal types, management logic and professional logic and what effects they can have on the employee.Method: Since the purpose of the study is to gain an insight into how the employee is affected by institutional logic, the study is based on a qualitative method. In order to create a deeper understanding of employees' perceptions of their social context, a case study was chosen to be conducted. The study is based on nine qualitative interviews with informants who hold various healthcare professions.Conclusion: The study shows that the two ideal types of logics, management logic and professional logic exist in the business where professional logic is most dominant. It also shows that institutional logics influence the employee in their daily work. How much depends on which logic the employee identifies with. It was also possible to distinguish that there are several professional logics in the business, which leads to tensions between different professional groups.