<p>I revisionsbranschen utgör personalen företagens kärna. För att leda, motivera, rekrytera och behålla nyckelpersoner kan dessa företag använda sig av belöningssystem som styrmedel. Genom att konstruera belöningssystemet så att det överrensstämmer med verksamhetens mål stärks även företagens konkurrenskraft. Problemgrunden till denna uppsats är att, med hjälp utav respondenter från fem olika revisionsbyråer, undersöka hur belöningssystem ser ut inom revisionsbranschen. Både likheter och skillnader har identifierads, såväl mellan respondenternas belöningssystem, som såväl mot den teoretiska referensramen. Analysen visar tydligt på vikten av ett belöningssystem och vilka fördelaktiga effekter belöningssystemen ger respondenterna. Men analysen har även visat på svårigheter och problem som kan uppstå vid användning av belöningssystem inom revisionsbranschen. Utifrån analysen har sedan sex olika framgångsfaktorer identifierats, vilka anses kritiska för utformning och användning av ett lyckat belöningssystem inom revisionsbranschen.</p>

I revisionsbranschen utgör personalen företagens kärna. För att leda, motivera, rekrytera och behålla nyckelpersoner kan dessa företag använda sig av belöningssystem som styrmedel. Genom att konstruera belöningssystemet så att det överrensstämmer med verksamhetens mål stärks även företagens konkurrenskraft. Problemgrunden till denna uppsats är att, med hjälp utav respondenter från fem olika revisionsbyråer, undersöka hur belöningssystem ser ut inom revisionsbranschen. Både likheter och skillnader har identifierads, såväl mellan respondenternas belöningssystem, som såväl mot den teoretiska referensramen. Analysen visar tydligt på vikten av ett belöningssystem och vilka fördelaktiga effekter belöningssystemen ger respondenterna. Men analysen har även visat på svårigheter och problem som kan uppstå vid användning av belöningssystem inom revisionsbranschen. Utifrån analysen har sedan sex olika framgångsfaktorer identifierats, vilka anses kritiska för utformning och användning av ett lyckat belöningssystem inom revisionsbranschen.

Bakgrund och problem: Revisionsbranschen är under ständig förändring. Flera historiska händelser och politisk beslut har påverkat branschens utveckling. Under 2008 presenterades Statens offentliga utredning 2008:32 ett förslag på förändring av bland annat gränsvärdena för den lagstadgade revisionen. Nya gränsvärden kom sedermera att från 2010 undanta företag som tidigare har omfattats av den lagstadgade revisionen. Syftet med förändringen är att öka svenska företags konkurrenskraft och administrativa börda. Företagen ska själva i större utsträckning kunna välja vilka ekonomiska tjänster de ska köpa. Inom EU arbetas för en harmonisering av lagar och regler inom unionen. Flera av länderna inom EU har valt betydligt högre gränsvärden för den lagstadgade revisionen. Det finns tendenser som pekar på att Sverige inom en snar framtid kommer att närma sig de övriga länderna med ytterligare höjning. Regeringen har lagt ett förslag om att starta en utredning 2015, som ska se över gränserna för revisionsplikt. Om denna reform genomförs kommer det påverka revisonsföretagens utveckling och tjänsteutbud. Syfte: Vårt syfte med studien har varit att undersöka den svenska revisionsbranschens uppfattningar om en möjlig ytterligare höjning av gränsvärdena och vad en sådan höjning skulle innebära för revisionsbranschens framtida utveckling och tjänsteutbud. Metod: Denna studie har använt sig av en deduktiv ansats, vilket betyder att den har utgått från tidigare forskning för insamlande av empirin. Den empiriska datan har samlats in genom en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer av auktoriserade revisorer. Resultat: Revisionsbranschen menar att en framtida höjning kommer ske och kommer påverka deras utbud och kompetens. Revisonsbranschen har en negativ syn på en höjning av gränsvärdena. Majoriteten tror att inslaget av rådgivning kommer öka. De tror även att konkurrensen i framtiden kommer hårdna med en sådan reform.

Utifrån den existerande lagstiftningen är det krav på att alla aktiebolag ska ha en revisor. På revisionsmarknaden föreligger en speciell marknadssituation då 99% av alla revisionsbolag har mindre än tio anställda men samtidigt så har de små revisionsbyråerna en minoritet av marknadsandelen. Detta gör att en stor mängd företag konkurrerar om en relativt sett liten marknad. Den rådande marknadssituationen gör det intressant att undersöka hur små revisionsbyråer använder marknadsföring för att skaffa nya kunder.   Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur små revisionsbolag använder sig av marknadsföring för att rekrytera nya kunder. I studien används ett hermeneutiskt synsätt och en undersökningsmetod bestående av tre kvalitativa intervjuer används för datainsamling. Den s.k. gyllene medelvägen används som angreppssätt.   Den grundläggande teorin i uppsatsen är Grönroos tjänstemarknadsföringstriangel vars tre huvuddelar är extern, intern och interaktiv marknadsföring. Eftersom fokus ligger på den externa markandsföringen används Lovelocks marknadskommunikationsmix bestående av personlig kommunikation, reklam, erbjudanden, publicitet och pr, instruktionsmaterial och företagsdesign.   Efter det att det teoretiska ramverket frasställts utfördes tre kvalitativa intervjuer. Utifrån dessa intervjuer analyseras hur väl empirin överensstämmer med teorin för att slutligen diskutera fram en ny substantiv teori. Målet med den nya teorin är att visa betydelsen av nätverkande för små revisionsbyråer då detta inte framgår i tillräckligt i de existerande teorierna. Det som slutligen konkluderas i studien är att de flesta nya kunder tillkommer från rekommendationer och att de tillfrågade företagen använder sig av aktivt nätverkande för att skaffa nya kunder.

Revisionsbranschen har en förhållandevis hög personalomsättning, särskilt högt är det bland revisorsassistenter som arbetat tre till fem år i branschen. Det finns ett flertal studier som försöker svara på frågan kring orsaken till detta. Syftet med vår studie har istället varit att fokusera på vilka attribut revisorsassistenter som lämnar branschen tar med sig ut i arbetslivet samt hur attraktiva före detta revisorsassistenter faktiskt är på arbetsmarknaden. Studien tar sin utgångspunkt i en teoretisk referensram som består av två grundläggande teorier, up or outoch förväntningsgapet,för att förklara varför många revisorsassistenter förhållandevis tidigt lämnar revisorsyrket. Dessa teorier har vi kompletterat med utveckling av tre identifierade attribut: praktiska erfarenheter, utbildning och kontaktnät.    Denna kvalitativa studies empiri består av semistrukturerade intervjuer med nuvarande- och före detta revisorsassistenter, en auktoriserad revisor samt rekryterare som arbetar med att anställa ekonomer. Analysen av intervjuerna ledde fram till slutsatsen att det är en kombination av de tre attributen tillsammans med ett fjärde attribut; hårt arbete, som bidrar till attraktivitet på arbetsmarknaden för före detta revisorsassistenter.

Sverige anses idag vara ett av de mer jämställda länderna i världen men trots detta finns det fortfarande skillnader mellan män och kvinnors karriärmöjligheter. Tidigare forskning menar att kvinnor haft svårt att göra karriär, speciellt inom revisionsbranschen, då det är en bransch som gjort sig känd för att vara mansdominerad. Idag finns det 992 kvinnliga auktoriserade revisorer och dessa utgör 36 % av det sammanlagda antalet auktoriserade revisorer i Sverige. Trots att utvecklingen går framåt och trots att det gått mer än 100 år sedan auktoriserandet av revisorer startade i Sverige så är manliga revisorer nästan dubbelt så många som de kvinnliga. Tidigare studier har behandlat ojämställdheten inom branschen och flera försök har gjorts till att förstå varför kvinnor fortfarande har svårt att göra karriär. Flertalet teorier och faktorer har undersökts för att få svar på denna fråga men med varierande och bristfälliga resultat. Det finns emellertid ingen forskning som beskriver vilka faktorer det är som faktiskt skulle kunna påverka kvinnors karriärmöjligheter inom revisionsbranschen, varken på vilket sätt de har en påverkan eller varför. Vi fann därmed vår forskningslucka som mynnade ut i följande frågeställning: Vilka faktorer påverkar kvinnors karriärmöjligheter inom revisionsbranschen?  Studiens syfte är att beskriva och öka förståelsen kring vilka faktorer det är som påverkar kvinnors karriärmöjligheter inom revisionsbranschen och med hänsyn till detta ansåg vi att en kvalitativ forskningsstudie var att föredra. Vidare har studien en abduktiv forskningsansats där vi till en början utgått från redan existerande teorier och forskning för att hitta den forskningslucka som vi lyckades identifiera. Vårt val av metod kom att bli semi-strukturerade intervjuer som genomfördes med åtta kvinnor som arbetar inom revisionsbranschen.  Studiens resultat visar att sex av de nio faktorer vi hade tagit fram i vår förståelsemodell (Figur 1) har en påverkan på kvinnors karriärmöjligheter inom revisionsbranschen. Dessa faktorer är ålder, ambitionsnivå, hälsa, företagskultur, mentor och nätverk. Studien har därmed bidragit till att komplettera tidigare forskning med nya empiriska insikter. / Sweden today is considered one of the most equal countries in the world, but despite this, there are still differences between men’s and women’s career opportunities. According to previous research women have had a hard time making a career, especially in the auditing industry, as it is an industry that has made itself known for being male dominated. Today, there are 992 female authorized auditors, and these make up 36 % of the total number of authorized auditors in Sweden. Even though progress is being made and even though more than 100 years have passed since the authorization of auditors started in Sweden, there are almost twice as many male auditors as there are female auditors. Previous studies have addressed inequality in the industry and many attempts have been made to understand why women still have a hard time making careers. Several theories and factors have been investigated to get an answer to this question but with varying and deficient results. However, there is no research that has examined and described which factors could have an actual effect on women’s career opportunities in the auditing industry, neither in what way they have an impact or why. This is where we found our research gap that resulted in the following research question: Which factors affect women’s career opportunities in the auditing industry? The purpose of the study is to describe and increase the understanding of the factors that affect women’s career opportunities in the auditing industry, and with this in mind, we considered that a qualitative research study was preferable. Furthermore, the study has an abductive research approach where we initially started from already existing theories and previous research to find the research gap that we managed to identify. Our choice of method became semi-structured interviews which were conducted with eight women who are working in the auditing industry.  The results of the study show that six of the nine factors we had developed in our comprehension model (Figur 1) have an effect on women’s career opportunities in the auditing industry. These factors are age, level of ambition, health, corporate culture, mentor, and network. The study has thus contributed to supplementing previous research with new empirical insights.

<p>Syfte: Antalet tentander som skriver provet för revisorsexamen och högre revisorsexamen minskar. Vi vill genom vår undersökning titta närmare på varför inte fler avlägger revisors-examen samt söka efter de faktorer som vi tror kan påverka individens beslut om att avlägga provet.</p><p>Metod: Undersökningen bygger på en kvantitativ metod och för att öka tillförlitligheten gjorde vi även en kvalitativ undersökning. Vårt empiriska material erhöll vi genom webbenkätundersökningar samt att vi genomförde två intervjuer. Materialet har vi sedan sammanställt och de frågor som är av störst vikt för vårt arbete redovisar vi under empiri-avsnittet där vi jämför de olika resultaten med varandra, utifrån detta analyserar vi vad de olika utfallen kan bero på.</p><p>Resultat & slutsats: Undersökningen visar att majoriteten av de revisorsassistenter som deltagit i vår undersökning har för avsikt att i framtiden avlägga revisorsexamen. Vi tror att de förändringar som håller på och sker inom revisionsbranschen kan påverka revisors- ssistenternas beslut i huruvida de ska avlägga revisorsexamen eller inte.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Att titta närmare på hur utfallet hade blivit om undersökningen genomfördes i flera län eller i Norden. Uppsatsens bidrag: Vi tror att man som revisionsbyrå kan dra nytta av vår undersökning eftersom de får ta del av faktorer som kan påverka individens val i att avlägga revisorsexamen.</p>

Syfte: Antalet tentander som skriver provet för revisorsexamen och högre revisorsexamen minskar. Vi vill genom vår undersökning titta närmare på varför inte fler avlägger revisors-examen samt söka efter de faktorer som vi tror kan påverka individens beslut om att avlägga provet. Metod: Undersökningen bygger på en kvantitativ metod och för att öka tillförlitligheten gjorde vi även en kvalitativ undersökning. Vårt empiriska material erhöll vi genom webbenkätundersökningar samt att vi genomförde två intervjuer. Materialet har vi sedan sammanställt och de frågor som är av störst vikt för vårt arbete redovisar vi under empiri-avsnittet där vi jämför de olika resultaten med varandra, utifrån detta analyserar vi vad de olika utfallen kan bero på. Resultat &amp; slutsats: Undersökningen visar att majoriteten av de revisorsassistenter som deltagit i vår undersökning har för avsikt att i framtiden avlägga revisorsexamen. Vi tror att de förändringar som håller på och sker inom revisionsbranschen kan påverka revisors- ssistenternas beslut i huruvida de ska avlägga revisorsexamen eller inte. Förslag till fortsatt forskning: Att titta närmare på hur utfallet hade blivit om undersökningen genomfördes i flera län eller i Norden. Uppsatsens bidrag: Vi tror att man som revisionsbyrå kan dra nytta av vår undersökning eftersom de får ta del av faktorer som kan påverka individens val i att avlägga revisorsexamen.

Syftet med examensarbetet är att förklara vilka faktorer som har betydelse för alumners identifiering och benägenhet att bidra med fördelar vid fortsatt relation med deras tidigare arbetsgivare, revisionsbyråerna. Studien syftar även till att kartlägga om det finns en aktiv relation mellan revisionsbyrån och deras tidigare anställda. För att uppnå syftet utvecklades en teoretisk analysmodell med stöd från tidigare teori och forskning. Den teoretiska analysmodellen tillsammans med de framtagna hypoteserna prövades genom en enkätundersökning där totalt 198 respondenter deltog. Alla respondenter har tidigare varit anställda hos en revisionsbyrå. Analysen bygger på stegvisa multipla regressionsanalyser. Resultatet visar att personalpolicy och kommunikation har en positiv inverkan på alumners identifiering med den tidigare arbetsgivaren och är därmed mer benägna att bidra med fördelar. Deltagande visar sig ha en negativ påverkan på alumners identifiering. Examensarbetets resultat ger implikationer på att det finns förbättringspotential för att bygga ett starkt socialt kapital, där revisionsbyråer kan utvinna fördelar av en fortsatt relation med sina alumner.

En revisors trovärdiga image är ett viktigt ämne att studera eftersom revisorer måste veta vad som krävs för att de ska framstå som trovärdiga inom revisionsbranschen. Det är även särskilt viktigt ur ett individperspektiv, där olika individers personligheter kan påverka vad som anses vara en trovärdig image. Syftet med följande studie är att förklara hur attribut och demografiska aspekter bestämmer en revisors trovärdighet, samt hur individers personlighet påverkar en revisors trovärdighet. Detta syfte kan bidra till en ökad förståelse kring vilka olika aspekter som definierar en revisors trovärdiga image, främst för de som söker sig eller har tänkt söka sig till revisionsbranschen men även för de som utbildar blivande revisorer. Vid en bredare kunskap kan revisionsbyråer som ska rekrytera och anställa ha vad som gör en revisor trovärdig i åtanke. För att kunna besvara syftet har en kvantitativ studie genomförts där datainsamlingsmetoden består av en pappersbaserad enkät. Resultatet av undersökningen är att en revisors trovärdiga image speglas utifrån många olika faktorer, vilka i denna studie är i form av attribut och demografiska aspekter. Vidare anses individers olika personligheter, i detta fall extroverta och introverta personer, påverka i en viss grad vad som anses göra en revisor trovärdig, taget endast attribut. Genom en explorativ faktoranalys har en revisors trovärdiga image, baserat på attribut, delats i in i fyra komponenter. Dessa är Kunskap och Tillgänglighet, Utåtriktad, Inåtvänd samt Kontroll. Resultatet av detta visar att personligheten påverkar tre av dessa fyra komponenter.