Bakgrund och problem: Revisionsbranschen har beskrivits som en manlig bransch där den kvinnliga rollen inte stämmer överens med den stereotypiska bilden av en revisor. Numera är revision inte bara ett manligt yrke men det sägs att kvinnornas möjligheter till att nå högre positioner i branschen påverkas av olika faktorer. Det är jämställt mellan män och kvinnor bland de lägre positionerna men inte bland de högre. Sverige är ett av de mest jämställda länderna i Europa men trots det så är det inte jämställt bland de högre positionerna i revisionsbyråerna. Tidigare studier har funnit att det finns faktorer som hindrar kvinnorna från att avancera uppåt i karriärtrappan men vad det är som påverkar svenska kvinnliga revisorer med barn är ännu outforskat. Därmed är denna studie ämnad till att bidra med forskning kring kvinnors upplevelser och hinder som mödrar inom revisionsbranschen i Sverige.  Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för jämställdhets- problematiken i de högre positionerna i revisionsbranschen, och om moderskap kan vara en faktor som kan förklara kvinnornas underrepresentation på de högre positionerna i branschen.   Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor i revisionsbranschen.  Slutsats: Studien visar att det inte är moderskap som utgör ett hinder för kvinnor utan det är istället att vara föräldraledig och att arbeta deltid för att kunna balansera familjelivet med arbetslivet som skapar hinder. Vidare är det dessa faktorer som påverkar kvinnornas karriärer. Moderskapet leder till att kvinnor gör andra val än innan de fick barn. Dessa val innebär att mammor förändrar sina karriärmål och visar på att de prioriterar annorlunda efter att de fått barn och således är föräldralediga under en längre period eller arbetar deltid för att ha tid med barnen när de fortfarande är små och beroende av sina mammor. / Background and problem: The audit industry has been described as a male industry where the female role does not match the stereotypical image of an auditor. Nowadays, auditing is not only a male profession, but it is said that women's opportunities to reach higher positions in the industry are affected by various factors. It is equal between men and women among the lower positions but not among the higher ones. Sweden is one of the most equal countries in Europe, but despite that, it is not equal among the higher positions in auditing firms. Previous studies have found that there are factors that prevent women from advancing up in the career ladder, but what it is that affects Swedish female auditors with children is still unexplored. Thus, this study is intended to contribute with research on women's experiences and obstacles as mothers within the auditing industry in Sweden. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of the gender equality problem in the higher positions in the auditing industry, and whether motherhood can be a factor that can explain the underrepresentation of women in the higher positions in the industry. Method: The study has been done using a qualitative method and the empirical material has been collected through semi-structured interviews with women in the audit industry. Conclusion: The study shows that it is not motherhood that constitutes an obstacle for women, but instead it is being on parental leave and then if necessary working part-time to be able to balance family life with working life that creates obstacles. Furthermore, it is these factors that affect women's careers. Motherhood leads women to make different choices than before they had children. These choices mean that the mothers change their career goals and show that they prioritize differently after having children and therefore take parental leave for a longer period or work part-time to have time with the children when they are still young and dependent on their mothers.

Bakgrund och Problemdiskussion: Eftersom att medvetenheten hos intressenter har ökat, har det konstaterats att den klassiska finansiella informationen är otillräcklig. Av samma skäl har fler och fler riktlinjer, ramar för förberedelse samt publicering av icke finansiell information tillkommit de senaste åren. Den icke finansiella informationen är tillgänglig för att öka företagens ansvar och öppenhet mot sina intressenter. Syfte och frågeställning: Syftet med studien har varit att undersöka hur hållbarhetsrapporter i nio företag i Sverige skiljer sig åt i utformning och innehåll. Vidare avsåg vi att identifiera orsaker till skillnader och likheter utifrån standardiserade ramverk, intressentteori samt lagkrav. De hållbarhetsrapporter som har studerats har publicerats av företag som är verksamma inom byggbranschen, finansbranschen samt revisionsbranschen. Teoretisk referensram: Analysen av denna studie bygger på den teoretiska referensram som omfattats av hållbarhetens utformning och fullständighet, lagkrav gällande hållbarhets-redovisning, Triple Bottom Line, Global Reporting Initiative samt intressentteorin. Metod: För att svara på studiens frågeställningar valde vi att analysera nio hållbarhetsrapporter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen användes eftersom vi hade avsikten att på ett djupare plan undersöka skillnader och likheter i rapporternas utformning och innehåll. Vidare ville vi få en djupare kunskap kring orsakerna till rapporternas likheter och skillnader. Empiri och slutsats: Studiens resultat visade att det exiterar både likheter och skillnader i hållbarhetsrapporterna i förhållande till miljömässiga, sociala samt ekonomiska aspekter. Skillnaderna och likheterna förklaras med hjälp av intressentteorin, Global Reporting Initiatives, lagkravet och branschtillhörigheten. Företagen har en stor valfrihet gällande utformning av hållbarhetsrapporten, hållbarhetsrapportens innehåll samt val av ramverk, detta leder till stor variation av hållbarhetsrapportens innehåll vilket resulterar i att jämförbarheten blir komplex. / Background and problem discussion: It has been shown that the classical financial information is insufficient due to the increased awareness amongst stakeholders. For the same reason, in recent years, more and more frameworks and guidelines has been placed for the preparation of non-financial information to increase corporate responsibility and openness towards stakeholders. Purpose and question: The purpose of this study was to analyze sustainability reports of nine different companies in Sweden and how the reports differ in structure and content. Furthermore, we intended to identify the differences and similarities by comparing them based on standardized frameworks, stakeholder theory and legal requirements. The companies that has been reviewed are active within the construction industry, finance industry and the auditing industry. Theoretical reference frame: The analysis of the study is based on the theoretical reference framework that covers the structure and completeness, sustainability report`s legal requirements, Triple Bottom Line, voluntary frameworks and guidelines as well as stakeholder theory. Method: In order to answer the research questions, we have chosen to analyze nine sustainability reports using a qualitative content-analysis. The reason why this study is done with a qualitative content-analysis is to identify the underlying causes for the differences and similarities between the sustainability reports. Empirical and conclusion: The research concluded that there are both differences and similarities between the different sustainability reports in relation to the environment, social and economical aspects. The differences are explained through the stakeholder theory and their industrial affiliations. The similarities exist due to the fact that GRI has been a commonly used framework amongst the companies studied.

Spridningen av Covid-19 har påverkat människor i många avseenden varav ett är i arbetslivet då distansarbete blivit det nya normala för att hålla smittspridningen i schack. Arbetsmiljön har stor påverkan på individens arbetstillfredsställelse och allmänna välmående, där även ledares beteenden kan ha stor inverkan. Dagsaktuella studier visar en generell försämring av anställdas välmående under pandemin. Samtidigt som annan forskning menar att flexibla arbetsarrangemang som distansarbete kan reducera stress och utbrändhet. Revisionsbranschen har länge präglats av stress, utbrändhet, hög arbetsbelastning och konkurrens. Vidare är forskningen kring revisorers välmående begränsad. Därav ämnar detta examensarbete undersöka hur revisorers psykosociala arbetsmiljö påverkas av distansarbete som arbetsform samt vilken betydelse ledarbeteende har för revisorers arbetssituation. Metoden är av kvalitativ karaktär med inslag av kvantitativ genom en enkät med delvis öppna frågor för att kunna hantera ett något större urval med till viss grad djupare svar. Studien tyder på att distansarbete påverkar revisorers psykosociala arbetsmiljö genom flera faktorer såsom bland annat social interaktion, relationer och tydlighet, där personliga preferenser verkar spela en avgörande roll. Trots att många verkar upplevt negativa effekter av arbetsformen tyder resultatet på att flertalet kan tänka sig fortsätta arbeta på distans. Sammantaget visar denna studie att flertalet faktorer kan ha inverkan på revisorers psykosociala arbetsmiljö och att de kan upplevas på olika sätt. Vidare lyfts flertalet uppgifts- och relationsorienterade ledaregenskaper som enligt empirin anses vara relevant att ta i beaktning vid distansarbete. Därigenom tyder studien på att ledares beteenden kan ha påverkan på revisorernas välmående. / As a result of the COVID-19 pandemic, many people now find themselves in a position where they must adapt to a new way of work. As an effort to stop the virus from spreading, many businesses opt to let their employees telework from home. The work environment has a vast impact on individuals' job satisfaction and general wellbeing, which also can be affected by leaders' behavior. Recent studies show a negative trend in general wellbeing amongst teleworkers, while other studies suggest that flexible work arrangements as teleworking can reduce stress and burn-out. The audit industry has a history of struggles with stress, burn-out, high workloads and high competition. The research in this particular field is limited, which is why this paper aim to study how auditors' psychosocial work environment is impacted by telework, as well as what significance leader behavior has for the situation. The method used is of qualitative nature with quantitative elements through a survey with partially open-ended questions, to be able to handle a large number of slightly deeper answers. The study suggests that telework affects the auditors' psychosocial work environment through several factors such as social interaction, relationships, and clarity where it seems that personal preferences play an important role. Although many seem to have experienced negative effects from telework, the study shows that a majority can imagine continuing teleworking. Furthermore, several task- and relationship-oriented leadership qualities are highlighted as relevant to take into consideration in relation to telework. As a result, the study suggests that leader behaviors may affect the auditors' wellbeing. Overall, this study shows that several factors can have an impact on auditors' psychosocial work environment and that they can be experienced in different ways.