Problemformulering: Vilken betydelse har situationsanpassat ledarskap för Generation Zs motivation och för deras benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen? Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse och förklara vilken betydelse situationsanpassat ledarskap har för Generations Zs motivation och för deras benägenhet att stanna i revisionsbranschen. Genom ökad förståelse för betydelsen av situationsanpassat ledarskap för Generation Z ämnar studien till att utveckla ett teoretiskt ramverk för företag med medarbetare från Generation Z. Teori: I den teoretiska referensramen behandlas situationsanpassat ledarskap, generationsskillnader, motivation och personalomsättning. Slutligen presenteras studiens egen analysmodell som innefattar nämnda komponenter. Metod: Studien har varit en kvalitativ undersökning med en abduktiv forskningsansats. En flerfallstudie har genomförts där åtta respondenter från tre olika företag inom revisionsbranschen har medverkat. Där fyra respondenter är medarbetare från Generation Z och fyra respondenter är individer med ledarroller. En litteraturstudie genomfördes genom att samla in teorier från tidigare forskningsstudier som sedan låg till grund för denna studie. Slutsats: Resultatet av studien visar att situationsanpassat ledarskap har betydelse för Generation Zs motivation och benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen. Studien visar att en stödjande ledarstil som innebär ett relationsorienterat beteende har störst betydelse för Generation Zs motivation och benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen.

Bakgrund: Revisionsbranschen innehar tydliga karriärstegar och organisationen omfattas av en tydlig hierarkisk organisationsstruktur. De mest prestigefyllda och kvalificerade posterna utgörs av befattningen om auktoriserade revisorer och partnerskap. Problematiken inom revisionsbranschen bygger på att revisionsbranschen innehar en vertikal könssegregering där kvinnliga revisorer innehar svårigheter i att nå de mest kvalificerade och prestigefyllda posterna. Detta resulterar i kvinnors underrepresentation vid dessa poster samtidigt som männen är överrepresenterade. Andelen kvinnliga revisorer uppgår till en andel på cirka 36 procent, emellertid uppgick andelen kvinnliga partners till drygt 27 procent för år 2021. Frågan lyder, finns det verkligen så få kvinnor med partnerpotential? Syfte: Syftet med föreliggande studie är att skapa en djupare och mer ingående förståelse över faktorer som förklarar kvinnors underrepresentation, alternativt männens överdominans på kvalificerade och prestigefyllda poster i revisionsbranschen. Metod: Studien har sammanställts utifrån en kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer har tillämpats. Avsikten har varit att samla in empirisk data av revisorer inom The Big Four i Blekinge Län; Karlskrona och Karlshamn. Slutsats: Resultatet indikerar på att det finns ett antal faktorer som förklarar kvinnors underrepresentation vid kvalificerade och prestigefyllda poster. Karriärambitioner, moderskap och familjeansvar, mötet med externa klienter liksom könsegenskaper och könsstereotyper utgör huvudsakliga faktorer till att kvinnor i högre grad släpar efter med karriärutvecklingen.

Kvinnligt karriäravancemang i allmänhet, och kvinnors problem att nå organisatoriska toppositioner i synnerhet, är ett ämne som länge varit föremål för diskussion. Åsikterna om hur snedfördelningen ska åtgärdas går isär och har lett till heta debatter. Inte minst förslaget om lagstadgad kvotering i svenska styrelser har rört upp känslor och debatterats intensivt. Stiftelsen AllBright la 2013 fram en rapport som visade på att det finns fler med namnet Johan i svenska styrelser än det finns kvinnor. Detta uppmärksammades stort i flertalet media. Med grund i dessa diskussioner väcktes intresset att undersöka fenomenet kvinnligt karriäravancemang ur en ny synvinkel. Finns det andra medel för att lyfta upp fler kvinnor till de högsta nivåerna än kvotering? Efter funderingar och efterforskningar identifierade vi två fenomen som vi ansåg kunde ha denna potential; nätverket och mentorskapet. Syftet med studien är således att skapa förståelse för hur förekomsten av nätverk och mentorskap inverkar på kvinnors karriäravancemang. Då delar av studiens fokusområde undersökts i tidigare studier har en abduktiv ansats tillämpats. Teorierna institutionell teori, legitimitetsteori samt signaling theory har därmed fungerat som fundament för att finna mönster och tendenser som skulle kunna förklara nätverkets och mentorskapets premisser. Som ett led i studiens önskan om att skapa förståelse för fenomenet, har en kvalitativ undersökning genomförts. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer och i en revisionsbaserad kontext, med fokus på kvinnliga delägare. Detta då dessa kvinnor nått branschens högsta skikt och därmed torde sitta inne med värdefulla tankar om kvinnligt avancemang, med grund i egna erfarenheter. Slutsatsen av denna studie är att nätverk och mentorskap, som isolerade fenomen, så väl som i en symbiotisk relation, har element som kan inverkar främjande på kvinnligt karriäravancemang. Nätverket kan vara en plats för adepten att hitta en passande mentor. Mentorskapet kan i sin tur ge adepten de redskap som krävs för att bygga upp värdefulla och karriärmässigt gynnsamma kontaktnät. Att göra kvinnor uppmärksamma på detta och uppmuntra en användning av fenomenet i ett uttalat karriärfrämjande syfte, torde kunna vara en bra grund för kvinnligt avancemang. / Female career advancement in general and women’s issues to achieve organizational top position in particular, is a subject that has been under discussion for a long time. Opinions on how the imbalance should be corrected differ greatly and have led to heated debates. Not least, the proposal for a legal quota in Swedish boards has stirred up emotions. In 2013, a foundation named AllBright published a report that showed that there are more people with the name Johan in Swedish boards than there are women. This received great attention in most media. Based on this discussion aroused our interest to investigate the phenomenon of female career advancement from a new perspective. Are there other means to lift more women to the highest position than quotas? After thought and research, we identified two phenomena that we felt could have this potential; network and mentorship. The purpose of the study is thus to create an understanding of how the presence of networking and mentoring impact on women’s career advancement. Certain parts of the focus area have been examined in previous studies, why an abdicative approach has been applied. The theories, institutional theory, legitimacy theory and signaling theory has therefore acted as the foundation for finding patterns and trends that would explain the network and mentoring premises. As part of the study's desire to create an understanding of the phenomenon, a qualitative study was conducted. The empirical data were collected through semi-structured interviews in an audit-based context. The hierarchical structure was considered to clarify the advancement patterns. Furthermore, the focus was exclusively on the female partner. This is because these women achieved the industry's highest layer and thus should be in possession of valuable thoughts on women's advancement, arising out of personal experience. The conclusion of this study is that networking and mentoring, as isolated phenomena, as well as in a mutually symbiotic relationship, has elements that can affect promotion of women's career advancement. The network can be a place for the mentee to find a mentor. Mentoring can in turn give the adept the tools needed to build valuable and career-wise favorable contacts. Making women aware of this and encourage the use of the phenomenon in a clear career promotion, could be a good basis for female advancement.

Purpose: The aim of this bachelor thesis is to explain how advancement factors affect men and woman to advance in their careers in the accounting profession.                                  Methodology: A positivist approaches and a deductive approach, with a quantitative method was used to obtain the results of the analysis.   Theoretical perspective: The theory describes the career stages, audit assistant, approved auditor, registered auditor, manager and partner. Their responsibilities and what it takes to get there is explained. Theory section also describes the different advancement factors from a gender perspective.   Empirical: The empirical material is based on a survey conducted in respondents who represent the five career stages. The collected data is then analyzed using statistical tests.   Conclusion: The analysis shows that the identified career advancement factors that limit and stimulates the male and female auditors’ career ladder. Some advancement factors limited female auditors’ career ladder more than a generation. / Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att förklara hur avancemangsfaktorerna påverkar män och kvinnor att avancera på karriärstegen inom revisionsbranschen. Metod: Ett positivistiskt angreppsätt och en deduktiv ansats, med en kvantitativ metod har använts för att få fram resultatet till analysen. Teori: Teorin beskriver de olika karriärstegen, revisorsassistent, godkänd revisor, auktoriserad revisor, chef och partner. Deras arbetsuppgifter samt vad som krävs för att ta sig dit förklaras. Teoridelen beskriver också de olika avancemangsfaktorerna utifrån ett könsperspektiv. Empiri: Det empiriska materialet är baserat på en enkätundersökning utförd på respondenter som representerar de fem karriärstegen. Datainsamlingen har sedan analyserats med hjälp av statistiska tester. Resultat: Analysen visar att de identifierade avancemangsfaktorerna både begränsar och stimulerar manliga och kvinnliga revisors karriärstege. Somliga avancemangsfaktorer begränsade en kvinnlig revisors karriärstege mer än en mans.

En studie om hur en ökad kommersialisering inom revisionsbranschen påverkar revisorers well-being. Begreppet kommersialisering representeras av de tre aspekterna marknadsorientering, kundorientering och affärsorientering medan well-being aspekten representeras av lycka, arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö. Det empiriska resultatet av studien tyder på att kommersialiseringsaspekterna marknadsorientering och affärsorientering har en positiv påverkan på revisorers well-being.

Digitaliseringen är en av de starkaste drivkrafterna som påverkar samhället och den snabba utvecklingen förändrar revisionsbranschen och revisorns sätt att arbeta. Förändringen ställer nya kompetenskrav på revisorn vilket resulterar i ett gap mellan existerande högskoleutbildningar och revisionsbranschen. Digitaliseringens framfart har således lett till en ökad oro kring hur högskoleutbildningar på ett effektivt sätt förbereder studenter för revisorsyrket. Hur förändrade kunskapskrav i revisionsbranschen kommer påverka högskolornas ekonomutbildningar är ur svensk kontext ett relativt outforskat område och uppsatsen bidrar med tidsrelevant forskning till det existerande forskningsgapet. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ekonomutbildningar vid svenska högskolor och universitet kan komma att förändras med anledning av digitaliseringens påverkan på revisionsbranschen. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka bakomliggande mekanismer som hindrar ochmöjliggör en förändring för att skapa förståelse för fenomenet. Studien anammar en kvalitativ studie som, baserad på intervjuer med auktoriserade revisorer, respondenter från akademin samt en intervju med redovisningsspecialisten Pernilla Lundqvist, besvarar studiens problemformulering: Hur kan den svenska ekonomutbildningen med inriktning revision komma att förändras för att överensstämma med de nya kunskapskraven i branschen som digitaliseringen medför? Resultatet visar att digitaliseringens påverkan på revisionsbranschen har förändrat kunskapskraven för revisorn och att högskolornas ekonomutbildning inte lever upp till efterfrågade kunskapskrav i branschen. IT-kompetens och analytiska kunskaper inom affärssystem blir nyckelkompetenser för aspirerande revisorer i framtiden. Studien identifierar framstående problemområden som hindrar en nödvändig utveckling av ekonomutbildningens digitala resa; en avsaknad förståelse för professionernas logiker och bakomliggande institutionella mekanismer som skapar tröghetpå högskolorna.

Dagens samhälle har påverkats avsevärt av reglering, teknologi och övriga omvärldsfaktorer. Förändringarna sker i hög hastighet vilket samtidigt skapar en osäkerhet inför framtiden för många branscher och däribland revisionsbranschen. Revisorn fungerar som en mellanhand mellan företag och dess intressenter och syftar till att ge en försäkran om att företag redovisar en rättvisande bild av deras verksamhet. Dagens revisorsroll har vuxit fram ur en rad olika händelser sett ur ett historiskt perspektiv. Den traditionella revisorsrollen kan dock behöva genomgå ytterligare förändringar för att i framtiden kunna bemöta samhällets utveckling. Detta innebär att revisorsyrket behöver anpassa sig utefter nya förutsättningar för att upprätthålla en relevans ut mot kunder och andra aktörer. Framtidens revision är ett relativt outforskat ämne och därav är avsikten med denna studie att skapa en bredare förståelse över hur revisionsbyråer resonerar gällande revisionsbranschens framtid. Syftet med denna studie är att studera hur fyra större respektive fyra mindre revisionsbyråer ställer sig till framtidens revisionsbransch kopplat till sex faktorer, vilka är (1) Digitalisering och automatisering, (2) Globalisering, (3) Branschglidning, (4) Reglering, (5) Hållbarhets- och samhällsfrågor och (6) Revisorsyrkets attraktionskraft. Vidare görs en jämförelse mellan större respektive mindre revisionsbyråer för att se ifall storleken på byrån har någon påverkan på undersökningsproblemet. Genom en kvalitativ undersökning har insamling av data skett via intervjuer med erfarna revisorer. Det empiriska underlaget har visat på att samtliga faktorer kan komma att ha en påverkan på framtidens revisionsbransch samt att faktorerna har en samhörighet med varandra. Vidare indikerar resultatet på att vissa faktorer anses ha större påverkan medan andra påverkar i mindre grad. Studien tyder på att revisorer i större utsträckning bedömer att digitalisering och automatisering, reglering samt branschglidning kommer att ha en betydande roll inför framtidens revisionsbransch. På motsatt sätt bedöms att globalisering, hållbarhets- och samhällsfrågor samt yrkets attraktionskraft kommer att ha en mindre påverkan på branschen. Vidare visar resultatet på att uppdelningen av vilka faktorer som prioriteras högt respektive lågt är densamma för både större och mindre revisionsbyråer. Studien tyder även på att revisionsbyråerna har liknande strategier för att hantera förändringar. Vidare anser de sig ha goda förutsättningar inför framtiden oberoende av byråns storlek vilket tyder på en fortsatt god konkurrens där revisionsuppdrag snarare bygger på förtroendet mellan kund och revisor än på resurser och ekonomiska förutsättningar.

Revisionsbranschen har länge varit en erkänt mansdominerad bransch. Allt fler kvinnor träder in i branschen och andelen kvinnliga revisorer förväntas öka i takt med generationsskiftet. Kvinnor har dock svårt uppnå det högsta steget inom revisionsbranschens, vilket är delägarnivå. Flera olika teorier berör de hinder som finns för kvinnor att avancera till högre positioner inom företaget. En aspekt som dock inte diskuterats i stor utsträckning är kundens inverkan på kvinnors karriärer inom revisionsbranschen. Förväntningar och krav från kunden formerar även företagets normer. Studiens syfte är att utifrån ett kund- och delägarperspektiv utforska hur kunders upplevelser och förväntningar av revisorer ur ett genusperspektiv inverkar på kvinnors karriärer inom revisions-branschen. De aspekter som berörs ur genusperspektiv är vilken image och egenskaper revisorn förknippas med, relationen med revisorn och kraven som ställs på revisionsbyrån samt hinder och karriärmöjligheter inom revisionsbranschen. Studien är kvalitativ och bygger på en deduktiv ansats. Kvalitativ forskning genomfördes för att få en djupare och bredare förståelse för fenomenet. Tidigare forskning presenteras i den teoretiska referensramen i tre huvudsakliga avsnitt: image och egenskaper, relationen med revisorn och kraven på revisionsbyrån samt hinder och karriärmöjligheter. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade djupintervjuer med åtta kunder till revisionsbyråer och två med kvinn-liga delägare till revisionsbyråer. Slutsatsen av denna studie är att genom olika aspekter har kunden en indirekt och direkt inverkan på kvinnors karriärer inom revisionsbranschen. Den indirekta inverkan är de aspekter som berör krav och förväntningar kunden har på revisorer. Eftersom revisionsbyråerna till stor del vill tillgo-dose kundens behov, kan kunden ha en direkt inverkan genom hur de uttrycker sig angående kvinnliga revisorer. Vidare beror kundernas inverkan mycket på hur revisionsbyråerna väljer att hantera de krav och förväntningar som kunden framför.

Revisionsbranschen har länge varit en erkänt mansdominerad bransch. Allt fler kvinnor träder in i branschen och andelen kvinnliga revisorer förväntas öka i takt med generationsskiftet. Kvinnor har dock svårt uppnå det högsta steget inom revisionsbranschens, vilket är delägarnivå. Flera olika teorier berör de hinder som finns för kvinnor att avancera till högre positioner inom företaget. En aspekt som dock inte diskuterats i stor utsträckning är kundens inverkan på kvinnors karriärer inom revisionsbranschen. Förväntningar och krav från kunden formerar även företagets normer. Studiens syfte är att utifrån ett kund- och delägarperspektiv utforska hur kunders upplevelser och förväntningar av revisorer ur ett genusperspektiv inverkar på kvinnors karriärer inom revisionsbranschen. De aspekter som berörs ur genusperspektiv är vilken image och egenskaper revisorn förknippas med, relationen med revisorn och kraven som ställs på revisionsbyrån samt hinder och karriärmöjligheter inom revisionsbranschen. Studien är kvalitativ och bygger på en deduktiv ansats. Kvalitativ forskning genomfördes för att få en djupare och bredare förståelse för fenomenet. Tidigare forskning presenteras i den teoretiska referensramen i tre huvudsakliga avsnitt: image och egenskaper, relationen med revisorn och kraven på revisionsbyrån samt hinder och karriärmöjligheter. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade djupintervjuer med åtta kunder till revisionsbyråer och två med kvinnliga delägare till revisionsbyråer. Slutsatsen av denna studie är att genom olika aspekter har kunden en indirekt och direkt inverkan på kvinnors karriärer inom revisionsbranschen. Den indirekta inverkan är de aspekter som berör krav och förväntningar kunden har på revisorer. Eftersom revisionsbyråerna till stor del vill tillgodose kundens behov, kan kunden ha en direkt inverkan genom hur de uttrycker sig angående kvinnliga revisorer. Vidare beror kundernas inverkan mycket på hur revisionsbyråerna väljer att hantera de krav och förväntningar som kunden framför.

Change is a timeless phenomenon. There are different catalysts for change, a significant catalyst is digitization that affects society, organizations and individuals. An industry where digitization has been discussed a lot is the accounting and audit industry, where the foundation lies in creating, validating and reporting financial information. Current technological developments change the way in which the industry operates, thus managing the financial information. Digitization is an organizational change in the industry and thus also examined how this change affects the professional role. The purpose of the study is to contribute to a deeper understanding of the effects of organizational change that arises from digitization and how specific factors can contribute to a successful change process. In addition, we wanted to identify the working methods of the future and how the professional role in the accounting and audit industry will develop. What has been shown in the study is the positive attitude towards digitization and changing working methods. This can be explained by the adaptability of the individual, the company's success in its implementation of digitization and the age factor in the company. Digitization has resulted in a more flexible way of working which contributes to reduced physical contact. Consulting and analysis are identified as significant competencies as digitalization's development of the industry. Additionally, a seventh success factor, Customer Relationship, is added.