• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 100
  • 8
  • 4
  • 2
  • Tagged with
  • 120
  • 34
  • 27
  • 26
  • 26
  • 24
  • 21
  • 20
  • 20
  • 19
  • 14
  • 12
  • 12
  • 12
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Mentorskap i praktiken : Om kunskapsutbytet i mötet mellan mentor och adept vid en personalutbildning.

Uvelius, Ingrid, Jönsson, Max January 2013 (has links)
I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien är alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmässigt ihop med yrkesverksamma mentorer från arbetslivet. Syftet med vår studie var att ta reda på effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda på mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de själva ha fått genom mentorskapsrelationen. Vår problemformulering handlar om vilket kunskapsutbyte som sker mellan mentorer och adepter i ett mentorskapsprojekt för personalvetare. Arbetet inleds med en bakgrundsdel om ämnet samt en teoretisk anknytning som behandlar de fyra f:n om kunskap, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. För att besvara frågeställningen genomfördes sex stycken intervjuer med tre mentorer och tre adepter. Resultatet bearbetades med hjälp av de fyra f:n och utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att det har skett ett utbyte i form av kunskap gällande alla fyra former av kunskap men med mest vikt på förståelsekunskap. Slutsatsen som dragits genom studien är att det är viktig att ledarna av mentorskapsprojekt noga planerar informerar och vägleder de medverkande för att ett så stort kunskapsutbyte som möjligt ska kunna ske.
2

Mentorskap för lärare

Ebbeson, Dina, Pettersson, Åsa January 2002 (has links)
No description available.
3

Introduktionsår och mentorskap för nyutexaminerade lärare

Björnhage, Daniel, Rohman, David January 2002 (has links)
No description available.
4

Mentorskap för lärare

Ebbeson, Dina, Pettersson, Åsa January 2002 (has links)
No description available.
5

Introduktionsår och mentorskap för nyutexaminerade lärare

Björnhage, Daniel, Rohman, David January 2002 (has links)
No description available.
6

Mentorskap i praktiken - en studie av mentorskapet på en sydskånsk gymnasieskola

Trulsson, Pontus, Moberg Egfors, Frans January 2007 (has links)
Vårt syfte med detta arbete är att utifrån de undersökningar vi gjort, med hjälp av frågeformulär, samt intervjuer ta reda på hur mentorskapet fungerar på den aktuella skolan. När vi fått kunskap om skolans mentorskapssystem vill vi kunna utläsa hur det fungerar i praktiken. Vi vill se om deras mentorskapssystem är ett bättre tillvägagångssätt än vad det mer traditionella klassföreståndarsystemet är. Vi tittar närmare på vad det kan finnas för eventuella problem, varför har de uppstått och hur kan mentorskapet på skolan förbättras? Vi kommer att gå in i verksamheten på ett djupare plan för att kunna få en så rättvis bild som möjligt. Detta gör vi med hjälp av enkäter till eleverna, samt med intervjuer med mentorer och elever. Vi vill se om elevernas lärandeprocess påverkas av mentorskapet på skolan, samt om eleverna anser att mentorskapet är utvecklande. Undersökningen är gjord i samarbete med den aktuella skolan, samt Sydskånska gymnasieförbundet. Vi studerar hur en skola arbetar med hjälp av mentorskapsmetoden och vad det har för betydelse för lärarna/mentorerna samt för eleverna på skolan. De svar vi får kommer vi att redogöra för och diskutera för att sen kunna skapa en förståelse för mentorskap som lärandesätt. Samt redogöra för vad som krävs för att elever och mentorer ska kunna få ett optimalt utbyte som framförallt bidrar med ett utvecklande lärande för eleven.
7

Sikta mot stjärnorna med mentorskap- och nå toppen? : En studie om det elektroniska mentorskapets framtid

Abrahamsson, Anna, Sundqvist, Emma January 2008 (has links)
<p>De första försöken till att systematisera mentorskapet förekom redan på grekernas tid, 1000 fkr då kung Odysseus utsåg sin gode vän Mentor att vårda och fostra hans familj medan han själv deltog i det Trojanska kriget. Trots mentorskapets tidiga ursprung blev fenomenet inte aktuellt i Sverige förrän på 1980-talet, efter det att arbetsgivare insett betydelsen av personalutbildningar och personalutveckling. I dagens lär- och kunskapstörstiga samhälle med ett högt tempo blir det alltmera angeläget med eftertanke och reflektion kring både arbets- och livssituationen. Mentorskap symboliserar en relation mellan en vis person som utbyter erfarenheter och kunskap med en mindre erfaren person för såväl personlig- som karriärmässig utveckling. 2000-talets teknologiska revolution har även möjliggjort öppningar för andra mentorskapsmetoder. Det elektroniska mentorskapet är ett exempel, vilket grundar sig på en virtuell interaktion. Denna metod står i motsats till det traditionella mentorskapets fundamentala idéer som innebär fysiska träffar, vilket medför en viss kritik till metoden. Oberoende av vilken uppfattning som delas angående det elektroniska mentorskapet, är det förutspått att Internet och e-post användningen kommer att öka i användandet. Den delade uppfattningen angående de olika mentorskapsmetoderna och den begränsade forskning kring ämnet, leder till problemformuleringen;</p><p>I vilken utsträckning skulle ett elektroniskt mentorskap kunna ersätta det fysiska mötet mellan mentor och adept i framtiden?</p><p>Att kartlägga huruvida ett elektroniskt mentorskap skulle kunna bidra till ett nyttjande av erfarenhetsutbyten, och därmed vara ett framtida alternativ till det traditionella fysiska mentorskapsmötet är syftet med studien. För att uppnå syftet krävs en definiering av mentorskapets historiska utveckling och introducering till dess karaktär och betydelse. En diskussion om ett tentativt innehåll i ett framtida elektroniskt mentorskap bör genomföras, för att slutligen kunna bedöma på vilket sätt ett elektroniskt mentorskap skulle kunna bidra till ett ökat, respektive minskat användande av det traditionella mentorskapet. Detta genom att argumentera för det elektroniska mentorskapets olika barriärer och möjligheter.</p><p>För att angripa problemformulering och syfte har vi utgått från det deduktiva angreppssättet. Det återspeglar valet av att utgå från befintlig teori som grund för den empiriska studien, för att genom tolkningar utveckla befintlig teori. Den teoretiska referensramen har koncentreras kring fem huvudområden; mentorskap, mentorskapets matchningsprocess, elektroniskt mentorskap, barriärer och möjligheter med ett elektroniskt mentorskap samt förändringsprocesser.</p><p>Studien grundar sig på en kvalitativ ansats bestående av djupintervjuer som genomförts med intressentgrupper besittande av skilda erfarenheter kring ämnet.</p><p>Vi anser inte det elektroniska mentorskapet ersätta det traditionella fysiska mentorskapet, i och med att kontexten bör beaktas. Den ena metoden behöver därmed inte uteslutas mot den andra. Det framtida mentorskapet förutspår vi därför bestå i en kombination av det elektroniska samt traditionella mentorskapsmetoderna. Detta med förutsättning att inställning och attityd till det elektroniska mentorskapet förändras, samt att mottagligheten till den virtuella världen anammas.</p>
8

Sikta mot stjärnorna med mentorskap- och nå toppen? : En studie om det elektroniska mentorskapets framtid

Abrahamsson, Anna, Sundqvist, Emma January 2008 (has links)
De första försöken till att systematisera mentorskapet förekom redan på grekernas tid, 1000 fkr då kung Odysseus utsåg sin gode vän Mentor att vårda och fostra hans familj medan han själv deltog i det Trojanska kriget. Trots mentorskapets tidiga ursprung blev fenomenet inte aktuellt i Sverige förrän på 1980-talet, efter det att arbetsgivare insett betydelsen av personalutbildningar och personalutveckling. I dagens lär- och kunskapstörstiga samhälle med ett högt tempo blir det alltmera angeläget med eftertanke och reflektion kring både arbets- och livssituationen. Mentorskap symboliserar en relation mellan en vis person som utbyter erfarenheter och kunskap med en mindre erfaren person för såväl personlig- som karriärmässig utveckling. 2000-talets teknologiska revolution har även möjliggjort öppningar för andra mentorskapsmetoder. Det elektroniska mentorskapet är ett exempel, vilket grundar sig på en virtuell interaktion. Denna metod står i motsats till det traditionella mentorskapets fundamentala idéer som innebär fysiska träffar, vilket medför en viss kritik till metoden. Oberoende av vilken uppfattning som delas angående det elektroniska mentorskapet, är det förutspått att Internet och e-post användningen kommer att öka i användandet. Den delade uppfattningen angående de olika mentorskapsmetoderna och den begränsade forskning kring ämnet, leder till problemformuleringen; I vilken utsträckning skulle ett elektroniskt mentorskap kunna ersätta det fysiska mötet mellan mentor och adept i framtiden? Att kartlägga huruvida ett elektroniskt mentorskap skulle kunna bidra till ett nyttjande av erfarenhetsutbyten, och därmed vara ett framtida alternativ till det traditionella fysiska mentorskapsmötet är syftet med studien. För att uppnå syftet krävs en definiering av mentorskapets historiska utveckling och introducering till dess karaktär och betydelse. En diskussion om ett tentativt innehåll i ett framtida elektroniskt mentorskap bör genomföras, för att slutligen kunna bedöma på vilket sätt ett elektroniskt mentorskap skulle kunna bidra till ett ökat, respektive minskat användande av det traditionella mentorskapet. Detta genom att argumentera för det elektroniska mentorskapets olika barriärer och möjligheter. För att angripa problemformulering och syfte har vi utgått från det deduktiva angreppssättet. Det återspeglar valet av att utgå från befintlig teori som grund för den empiriska studien, för att genom tolkningar utveckla befintlig teori. Den teoretiska referensramen har koncentreras kring fem huvudområden; mentorskap, mentorskapets matchningsprocess, elektroniskt mentorskap, barriärer och möjligheter med ett elektroniskt mentorskap samt förändringsprocesser. Studien grundar sig på en kvalitativ ansats bestående av djupintervjuer som genomförts med intressentgrupper besittande av skilda erfarenheter kring ämnet. Vi anser inte det elektroniska mentorskapet ersätta det traditionella fysiska mentorskapet, i och med att kontexten bör beaktas. Den ena metoden behöver därmed inte uteslutas mot den andra. Det framtida mentorskapet förutspår vi därför bestå i en kombination av det elektroniska samt traditionella mentorskapsmetoderna. Detta med förutsättning att inställning och attityd till det elektroniska mentorskapet förändras, samt att mottagligheten till den virtuella världen anammas.
9

Hur gör du för att se mig?

Rönnqvist, Malin January 2016 (has links)
Många ungdomar i gymnasieskolan saknar någon form av ett skyddsnät i sitt liv, det kan till exempel vara att det saknas en vuxen i familjen som hjälper och stöttar eleven under skolgången. Det är då av stor vikt att ungdomarna möter mentorer i skolan som genom att uppmärksamma eleven snabbt kan se hur måendet är. Det är i kontakten med mentorn och ett nära samarbete med skolans elevhälsa som det kan säkerställas om stödinsatser behöver sättas in, mentorer behöver se, tolka och agera på ett sätt som är gynnsamt för eleven. Genom intervjuer med nio gymnasielever har elevernas syn på mentorskapet visat på att mentorer som tar sig tid, uppmärksammar och visar ett genuint intresse för sina mentorselever når fram till dessa elever och har möjlighet att sätta in eventuella åtgärder. Den teori som använts för resultattolkning är det kommunikativa och relationsinriktade perspektivet, KoRP. Resultatet i studien visar att det finns ett antal ramfaktorer, som till exempel organisationen på skolan, hur mycket tid som ges till mentorskapet och vilken kunskap mentorn har kring mentorskap och specialpedagogik, som kan påverka och försvåra mentorskapet dessa ramfaktorer behöver synliggöras och diskuteras på skolan genom ett samarbete mellan mentor, skolledning och elevhälsan behövs för att få mentorskapet till det mest framgångsrika verktyget till att hjälpa eleverna i sitt lärande.
10

Lärares upplevelser av mentorskap

Lindström, Kerstin January 2011 (has links)
Examensarbetet för mina studier till yrkeslärare vid Linneuniversitetet beskriver hur lärare upplever sitt mentorskap i sin skolvardag. Jag har genomfört en enkätundersökning bland mentorer på barn- och fritidsprogrammet i regionen Gymnasium Skaraborg. Undersökningen visar att merparten av mentorerna trivs med sitt uppdrag och att de inser betydelsen av mentorskap på gymnasieskolan. Mentorerna upplever att uppdraget tar mycket tid i anspråk och att de inte fått den kompetensutveckling som uppdraget kräver. De upplever även ett dåligt stöd skolledningen. Min slutsats är att om upplevelsen av trivsel hos läraren inför mentorsuppdraget inom gymnasieskolan skall bli bättre, krävs rätt förutsättningar. Mentorerna behöver tid avsatt för uppdraget, kompetensutveckling och stöd från skolledningen. Jag efterlyser även en definition av mentorskapet i gymnasieskolan från Skolverkets sida.

Page generated in 0.0666 seconds