I Sverige är skolan en av de största arbetsplatserna där det är av största vikt att ta arbetsmiljön ibeaktande. Introduktionen faller inom arbetsmiljöramen och det är arbetsgivarens ansvar att jobba meddensamma. Mitt syfte var att utföra en kvalitativ studie om vilken uppfattning rektorer har avintroduktion till nyutbildade lärare. Jag önskade även undersöka vilken betydelse de såg sig själva ha påintroduktionen. Mina frågeställningar var hur sker introduktionen av nyanställda enligt rektorerna?Vilka är de uppfattningar som rektorerna har om värdet av introduktion? Vilka hinder finns för att kunnagenomföra en god introduktion enligt rektorerna? Det var sex rektorer som blev intervjuade. Vad gällerhur introduktionen av nyanställda sker så visade det sig att det fanns brister i de gamla rutinerna somrektorerna var medvetna om. Därför såg man positivt på att de nya föreskrifterna skulle ge enförbättring i rutinerna kring introduktion. Samtliga av de rektorer jag intervjuade tyckte attintroduktionen var viktig men hade uppenbarligen inte lagt kraft på att förbättra sinaintroduktionsrutiner trots att de innehöll brister. Vid ett par av mina intervjuer uppgavs till exempel attrutiner för introduktion inte fanns nedskrivna. Hinder för att genomföra en god introduktion varramfaktorer som tid och ekonomi. Tid både för den lärare som blir utsedd till mentor och för dennyanställde läraren som får nedsatt tjänst (lektionstid) under sitt introduktionsår. Men även tid för rektorsom skall ha uppföljningssamtal och ansvara för dokumentation av introduktionsåret. Det visade sigockså att rektorerna inte var pålästa vad som står i de nya föreskrifterna, och som orsak till detta uppgavde tidsbrist. Ekonomi som ramfaktor påverkar i den mening att rektorerna inte visste ännu om de fårersättning i budget för den kostnad som kommer av att ha en nyanställd lärare under ett introduktionsår och till mentor för dennes uppdrag. Som redan antytts i texten ovan så använde jag mig avramfaktorteorin som teori och den visade sig passa bra då det handlade mycket om tid och ekonomi. Jag såg även tradition som en ramfaktor då det handlade om hur lärare för vidare sin kunskap till nya lärare.

Syfte: Att belysa nyblivna barnmorskors upplevelse av att börja arbeta inom yrket. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Deltagare/urval: Sex barnmorskor i norra regionen i Sverige intervjuades och samtliga hade arbetat mellan ett och tre år som barnmorska, inom prenatal vård, förlossningsvård och/eller antenatal vård. Resultat: Sex kategorier hittades: Att pendla mellan glädje och osäkerhet, Att känna stöd, Att uppleva för lite handledning och mentorskap, Att uppleva arbetsmiljön hämmande, Att formas med tiden och Att ha förberett sig via utbildningen, samt nio subkategorier och det övergripande temat: Att befinna sig i en bergoch dalbana. Slutsats: Det är ett stort steg att börja arbeta som barnmorska. Det nya yrket innebär ett livslångt lärande och det krävs stöd från andra samt självförtroende. Praktisk implikation: Universitet, verksamheter och berörd personal kan ta del av studien och fokus bör läggas på god utbildning, stöd, mentorskap och handledning för den nyblivna barnmorskan.

The study describes six upper secondary school students’ thoughts of and stories about mentors and mentorship in secondary school. The mentorship has been studied with a hermeneutic approach from a narrative pupil relational perspective, which is influenced by the phenomenological humanity perspective. The aim of this study is to describe a few pupils’ life worlds and to try to interpret how they describe and explain their own behavior related to mentorship and their mentors.  Furthermore the aim with this study is to identify, describe and to look at possible patterns that may be found within the stories of the students' stories, and to let any common descriptive concepts culminate from the found. In addition, the study aims to investigate students' views on an according to them ideal mentoring. Inspired by the grounded theory the study has been conducted using a hermeneutic narrative approach with qualitative in-depth interviews. The choice of students was done by purposeful strategic sampling from four secondary schools. The results show that the mentorship is relevant to the students' choice of adaptation strategies in the study situation and that the students have different experiences and perceptions of mentors significance, function and utility, partly due to the of the students perceived offered mentoring. The results also show that there are some similar perceptions of the participating students about what are important and desirable characteristics of mentors and an ideal mentoring. One possible conclusion to draw from the study's findings is that it may be very important for secondary school students to have access to a mentor during the study period and that students need to have a regular time set aside for access to mentoring function. Another possible conclusion to draw is that a personal commitment from the mentor is an important factor influencing the student's perception of mentorship. As a summary, the results also show patterns that express the common needs and desires of the students to get more information about the possibilities of mentoring and to get a genuine demonstrated interest and commitment from mentors, together with a sensitivity to detect which support the student needs. / Denna studie beskriver sex gymnasieelevers tankar och berättelser om mentorskap och mentorer i gymnasieskolan. Mentorskapet har här blivit studerat med ett hermeneutiskt synsätt utifrån ett elevperspektiv, influerat av den fenomenologiska människosynen. Syftet med studien är att beskriva några elevers livsvärldar och försöka tolka och förstå hur de beskriver och förklarar sina beteenden i relation till mentorskapet och deras nyttjande av sina mentorer.  Vidare är syfte att identifiera, beskriva och se på eventuella mönster som går att finna utifrån elevernas berättelser och låta eventuella beskrivande respektive eventuellt förklarande begrepp mynna ur det funna. Därtill är målet med studien slutligen att undersöka och beskriva hur ett eventuellt idealiskt mentorskap ser ut eller skulle kunna se ut enligt eleverna själva. Inspirerad av grundad teori genomfördes en fåfallstudie genom narrativa djupintervjuer av sex gymnasieelever från fyra gymnasieskolor inom ett och samma län. Resultatet av studien visar att mentorskapet har betydelse för elevers val av anpassningsstrategier i studiesituationen och att det hos eleverna finns olika erfarenheter av och uppfattningar om mentorers betydelse, funktion och nytta, vilket bland annat visar sig bero på det av eleverna uppfattade erbjudna mentorskapet. Resultatet visar också att det finns vissa gemensamma uppfattningar hos de deltagande eleverna kring vad som är viktigt respektive önskvärt avseende egenskaper hos mentorer samt ett idealiskt mentorskap. En slutsats möjlig att dra av studiens resultat är att det kan vara mycket betydelsefullt för gymnasieelever att ha tillgång till en mentor under studietiden samt att eleven behöver ha regelbunden avsatt tid för tillgång till mentorskapsfunktionen. En annan slutsats möjlig att dra är ett personligt engagemang från mentorn är en viktig påverkande faktor för elevens uppfattning om mentorskapet. Summerat visar resultatet också mönster som uttrycker ett gemensamt behov och önskemål hos eleverna att få mer information om möjligheterna med mentorskapet samt ett genuint visat intresse och engagemang från mentorer tillika lärare, ihop med en lyhördhet från dessa att känna av vilket stöd eleven behöver.

No description available.

Eriksson, Martin (2009). Lärande i mentorskap. En studie av lärandet i Malmö högskolas mentorsverksamhet Näktergalen.Martin Eriksson (2009). Learning in mentorship. A study of the learning in the mentoring programme Näktergalen at Malmö University.Varje år går ca 90 högskolestudenter igenom Malmö högskolas mentorsprogram Näktergalen. Som mentor möter studenten ett barn från en grundskola i Fosie under åtta månader. Denna uppsats undersöker vad som händer i mötet med barnet i termer av lärande för studenten.Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att utforska lärandet som sker hos de mentorer som deltar i Näktergalen ur två olika perspektiv: dels vilken typ av lärande som sker och dels vilka kunskaper som mentorerna tränar upp.Teori: För att kunna analysera mina resultat har jag använt mig av teorier kring mentorskap, lärande, utanförskap, utanförskap och ledarskap.Metod: För att uppnå syftet har jag använt mig av såväl kvantitativa som kvalitativa metoder. Jag har intervjuat 24 mentorer, 21 av dessa vid två olika tillfällen, samt gjort en enkätundersökning som vände sig till samtliga mentorer i Näktergalen 2008/2009, närmare bestämt 68 stycken. Jag har också granskat ett antal mentorers skriftliga berättelser om sina upplevelser. Resultat: Studiens resultat tyder på att det sker ett omfattande lärande i Näktergalen. Mentorerna tränar upp kunskaper kring barns levnadsvillkor, utanförskap och samhälleligt innanförskap, de tränar upp ledaregenskaper som är värdefulla i dagens pluralistiska samhälle och de utvecklar en interkulturell kompetens som är nödvändiga för att kunna försvaga de gränser som finns mellan innanförskap och utanförskap.Resultatet tyder också på att mentorerna i Näktergalen representerar en sammanhangsbaserad kunskapssyn. Denna kunskapssyn ligger i linje med den kunskapssyn som förordas i Läroplanen Lpo-94 och kan sägas vara en förutsättning för att förändra samhällsgränser mellan innanförskap ochutanförskap.

Mentorskapets betydelse för att kompetensutveckla individen, organisationen, nu och förr. Kvalitativ studie med intervjuer.

Det här arbetet behandlar ämnet lärares ledarskap i klassrummet. Mer specifikt så handlar det om vilka egenskaper som anses vara viktiga för att uppnå ett gott ledarskap, hur lärare har utvecklats i deras lärarroll och ledarskapsroll sen de började arbeta, hur ledarskapet påverkar eleverna samt vilket stöd lärare har fått i början av deras karriär. Vårt syfte med det här arbetet var att undersöka och jämföra hur nyexaminerade lärare och lärare som har jobbat ett par år upplever sin roll som ledare i klassrummet. För att göra detta så valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer med tre stycken nyexaminerade lärare och tre stycken lärare med mer erfarenhet vilket innebar att vi hade förbestämda öppna frågor med följdfrågor på vissa frågor. Som metod till analysen valde vi en tematisk analysmetod vilket innebar att vi kategoriserade de intervjufrågor som vi hade och de svar vi fick fram. De vi kom fram till var att lärare upplever sin roll som betydelsefull, att deras ledarskap har en stor betydelse för elevernas lärande och att man som ledare bör vara bestämt och tydlig men också kunna ge eleverna utrymme att vara med och påverka. Vi kom också fram till att de lärare vi intervjuat inte får den stöttning som de skulle vilja ha och upplever att de behöver sitt första år som lärare. Detta är något som även stödjer den forskning som vi lyft fram i samband med studien.

<p>Detta examensarbete är en studie av hur nyexaminerade lärare uppfattar den första tiden i yrket. Vi har valt att undersöka vilka upplevelser lärare har, hur behovet av stöd har tillgodosetts, hur samarbetet med kollegor/arbetslag fungerat och slutligen vilka orsaker de intervjuade lärarna ser som skäl för att lämna yrket. För att få en bild av hur den första tiden uppfattas har vi valt att göra åtta kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan som arbetat upp till tre år i yrket. Intervjuerna fokuserar framför allt på det första året som yrkesverksam efter examen. Mycket av den tidigare forskning som gjorts på området visar att den första tiden är tung och krävande vilket också bekräftas i denna undersökning. Flertalet av dessa lärare menar att de inte var förberedda på den höga arbetsbelastningen, de dolda skolkoderna och avsaknaden av samarbete med kollegor. Lärarna i studien anser att det är viktigt att nyexaminerade får det stöd som de behöver under den första tiden. Avsaknaden av stöd ses som en orsak till att lämna läraryrket. Man anser att stödet kan komma från olika håll som andra nyexaminerade lärare, kollegor, arbetslag, skolledare och mentorer. Enligt ÖLA00, ett avtal mellan lärarförbunden och kommunförbunden, ska alla nyexaminerade lärare tilldelas en mentor under det första året. Ett fungerande mentorskap ses som det mest fördelaktiga stödet bland de intervjuade samt i den tidigare forskningen. Det framkommer dock att det är ett fåtal av de intervjuade som har ett fungerande mentorsstöd av en formellt utsedd mentor.</p>

<p>Nästintill hälften av alla nya företag går under inom loppet av tre år, men det går att rädda många företag från undergång till att istället visa tillväxt. Receptet för detta är mentorskap, enligt ALMI Företagspartner i Örebro, som dragit igång ett mentorprogram genom vilket de hoppas kunna reducera dessa siffror men också bidra till ökad tillväxt i de företag som faktiskt överlever. Mentorskap ger tillgång till bland annat erfarenhet och kunskap, att få ta del av detta kan vara avgörande för nystartade och växande företags fortsatta utveckling. Mentorskap kan således vara ett sätt att främja lärande och tillväxt i små och medelstora entreprenöriella företag och därigenom bidra till dess överlevnad. Uppsatsens syfte är att utifrån ALMI Örebros mentorprogram undersöka huruvida mentorskap är ett bra sätt att stimulera företagande på. Vi ämnar också studera vilken påverkan mentorskap har på mentorn, adepten och dennes företag samt vilket lärande som sker inom ramen för mentorskap.</p><p>För att uppnå syftet med uppsatsen utförde vi en enkätundersökning via Internet samt sex kvalitativa intervjuer med tre adepter respektive tre mentorer från ALMI´s mentorprogram, vilket gör att både en kvantitativ och en kvalitativ inriktning anammats. Därefter har vi sammanställt och analyserat materialet som samlats in i förhållande till den teoretiska referensramen som består av teori över de fyra områdena, entreprenörskap, mentorskap, lärande och tillväxt. Resultatet visar främst att genom mentorskap erhåller en adept en större sannolikhet att lyckas, genom att slippa begå vissa misstag som både kostar tid och pengar som annars troligtvis skulle ha begåtts. Genom ett lärande inom ramen för mentorskapet utvecklar också adepten entreprenöriella förmågor. Det som framstår som det mest kritiska för att nå framgångsrika resultat med hjälp av mentorskapet är kvaliteten i relationen mellan mentor och adept, dock kan vi konstatera att mentorskap som syftar till att överföra kunskaper och erfarenheter från en äldre företagsam person till en ny företagare, är ett bra sätt att stimulera nya företagare på.</p>

<p>Syftet med vår studie är att undersöka hur en utvald grupp av nyblivna lärare i förskoleklass - år 6 upplevde det första året i yrket. Vårt syfte är även att ta reda på vad de upplever att lärarutbildningen har bidragit med för deras yrkessocialisation. Vi vill också undersöka hur en utvald grupp av erfarna lärare tänker kring sin utbildning och vad den bidragit med för deras yrkessocialisation. Slutligen är vårt syfte att undersöka vilka uppfattningar dessa nyblivna respektive erfarna lärare har kring begreppet mentorskap. Metod: Vår undersökning utgår såväl från en kvalitativ ansats som från en komparativ ansats. Ansatsen är kvalitativ i den meningen att undersökningen syftar till att beskriva och analysera upplevelser och erfarenheter. Den komparativa ansatsen i vår undersökning ligger i våra jämförelser mellan nyblivna respektive erfarna lärarnas upplevelser och erfarenheter. Enkätundersökningen visar att de nyblivna lärarna överlag kände sig säkra på att skapa goda relationer främst mellan sig själva och eleverna, men även eleverna emellan. De kände sig mindre förberedda när det gällde samverkan med föräldrarna. Vid samverkan mellan kollegor och ledning, ser vi att det handlar om en ömsesidig påverkan. En annan faktor som spelar en avgörande roll, är vilken skolkultur (det som sitter i väggarna) de möter. På frågor om undervisning ställer sig de nyblivna lärarna positiva till sin egen förmåga. Det som tog mest tid och kraft, var planering och organisering. I den komparativa delen kring vad lärarutbildningen bidragit med, framträder för samtliga undersökningspersoner fyra övergripande områden; pedagogiskt förhållningssätt, praktik/VFU, ämneskunskaper samt personlig utveckling. Kring mentorskapets funktion framträder mentorns roll att fungera som bollplank, ge pedagogiskt stöd, fungera som personligt stöd i processen att finna sin yrkesroll samt bistå med praktisk hjälp</p>