”Att bli lånad till ett jobb” är en kvalitativ studie om sociala relationer på arbetsplatser som sjuksköterskorna blir placerade på via bemanningsföretag. Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för bemanningssjuksköterskornas arbetssituation, lyfta fram positiva och negativa aspekter och dem påverkande faktorerna för att öppna upp för möjliga förbättringar av arbetssituation. Denna studie informerar läsaren om hur den rådande situationen för bemanningssjuksköterskor ser ut och den informationen kan användas i förebyggande och informativt syfte av olika professioner. Studiens frågeställning handlar om bemanningssjuksköterskornas känsla av lojalitet, deras identifikation med arbetsplatsen och yrket samt socialiseringsprocesser. Frågeställning formades med syfte att få en helhetsuppfattning om hur bemanningssjuksköterskor förhåller sig till bemanningsföretag, avdelningar som de placeras på samt dem kortvariga arbetskollegorna, men även hur de uppfattar att kortvariga arbetskollegor förhåller sig till dem. Ämnet har valts efter en fördjupning inom området bemanning med målet att se om faktorer som utbildning samt uppdragets längd påverkar informanternas upplevelse av den varierande arbetssituationen. Eftersom användandet av bemanningsföretag inom vården är ett relativt nytt fenomen i Sverige så krävs det mer förståelse och kunskap inom ämnet. Studien baserades på tretton semistrukturerade intervjuer med informanter av olika åldrar, yrkeserfarenheter och kön. Gemensamt för alla informanter har varit att de arbetar eller har arbetat som sjuksköterskor via bemanningsföretag samt via direktanställning och kunde uttala sig om bemanningsuppdrag som varit cirka 6 månader långa. Intervjuerna kodades och tematiserades samt analyserades med hjälp av främlingsteorin, yrkessocialisationsteorin samt lojalitets- och arbetslivsteorin. Teman som analysen består av är: utanförskap, yrkessocialisation och lojalitet. Studiens resultat visade att bemanningssjuksköterskorna upplevde utanförskap i stor utsträckning men att det och känslan av lojalitet påverkades starkt av hur stora arbetsgrupper de jobbade i samt av hur långa uppdrag de utförde. Bemanningssjuksköterskorna hade lyft fram likartade uppfattningar om vad deras yrkesroll på arbetsplatserna innefattade samt vilka uppdrag och erfarenheter de förväntades att bidra med. Detta hade tolkats som att de hade skapat ett eget yrke som härstammade utifrån deras anställningsform och deras upplevelser av arbetssituationen och det är problematik som kan förebyggas.

<p>Syftet med vår studie är att undersöka hur en utvald grupp av nyblivna lärare i förskoleklass - år 6 upplevde det första året i yrket. Vårt syfte är även att ta reda på vad de upplever att lärarutbildningen har bidragit med för deras yrkessocialisation. Vi vill också undersöka hur en utvald grupp av erfarna lärare tänker kring sin utbildning och vad den bidragit med för deras yrkessocialisation. Slutligen är vårt syfte att undersöka vilka uppfattningar dessa nyblivna respektive erfarna lärare har kring begreppet mentorskap. Metod: Vår undersökning utgår såväl från en kvalitativ ansats som från en komparativ ansats. Ansatsen är kvalitativ i den meningen att undersökningen syftar till att beskriva och analysera upplevelser och erfarenheter. Den komparativa ansatsen i vår undersökning ligger i våra jämförelser mellan nyblivna respektive erfarna lärarnas upplevelser och erfarenheter. Enkätundersökningen visar att de nyblivna lärarna överlag kände sig säkra på att skapa goda relationer främst mellan sig själva och eleverna, men även eleverna emellan. De kände sig mindre förberedda när det gällde samverkan med föräldrarna. Vid samverkan mellan kollegor och ledning, ser vi att det handlar om en ömsesidig påverkan. En annan faktor som spelar en avgörande roll, är vilken skolkultur (det som sitter i väggarna) de möter. På frågor om undervisning ställer sig de nyblivna lärarna positiva till sin egen förmåga. Det som tog mest tid och kraft, var planering och organisering. I den komparativa delen kring vad lärarutbildningen bidragit med, framträder för samtliga undersökningspersoner fyra övergripande områden; pedagogiskt förhållningssätt, praktik/VFU, ämneskunskaper samt personlig utveckling. Kring mentorskapets funktion framträder mentorns roll att fungera som bollplank, ge pedagogiskt stöd, fungera som personligt stöd i processen att finna sin yrkesroll samt bistå med praktisk hjälp</p>

Syftet med vår studie är att undersöka hur en utvald grupp av nyblivna lärare i förskoleklass - år 6 upplevde det första året i yrket. Vårt syfte är även att ta reda på vad de upplever att lärarutbildningen har bidragit med för deras yrkessocialisation. Vi vill också undersöka hur en utvald grupp av erfarna lärare tänker kring sin utbildning och vad den bidragit med för deras yrkessocialisation. Slutligen är vårt syfte att undersöka vilka uppfattningar dessa nyblivna respektive erfarna lärare har kring begreppet mentorskap. Metod: Vår undersökning utgår såväl från en kvalitativ ansats som från en komparativ ansats. Ansatsen är kvalitativ i den meningen att undersökningen syftar till att beskriva och analysera upplevelser och erfarenheter. Den komparativa ansatsen i vår undersökning ligger i våra jämförelser mellan nyblivna respektive erfarna lärarnas upplevelser och erfarenheter. Enkätundersökningen visar att de nyblivna lärarna överlag kände sig säkra på att skapa goda relationer främst mellan sig själva och eleverna, men även eleverna emellan. De kände sig mindre förberedda när det gällde samverkan med föräldrarna. Vid samverkan mellan kollegor och ledning, ser vi att det handlar om en ömsesidig påverkan. En annan faktor som spelar en avgörande roll, är vilken skolkultur (det som sitter i väggarna) de möter. På frågor om undervisning ställer sig de nyblivna lärarna positiva till sin egen förmåga. Det som tog mest tid och kraft, var planering och organisering. I den komparativa delen kring vad lärarutbildningen bidragit med, framträder för samtliga undersökningspersoner fyra övergripande områden; pedagogiskt förhållningssätt, praktik/VFU, ämneskunskaper samt personlig utveckling. Kring mentorskapets funktion framträder mentorns roll att fungera som bollplank, ge pedagogiskt stöd, fungera som personligt stöd i processen att finna sin yrkesroll samt bistå med praktisk hjälp

Nya lärares yrkesintroduktion, Kommunstyrelsen, Uppsala

Tidigare forskning om arbetsplatsintroduktionens betydelse har visat på att socialisation sker både formellt och informellt och en bra introduktion kan ligga till grund för om man trivs och kommer in i arbetet på ett bra sätt. Syftet med denna studie var att genom kvalitativa intervjuer få fram fem sjuksköterskors erfarenhet av arbetsplatsintroduktion, för att få en förståelse av arbetsplatsintroduktionens betydelse för yrkessocialisation. Detta har skett genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskor, som med hjälp av ett snöbollsurval gav material, som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav två huvudteman Arbetsplatsintroduktionens trygghetsskapande betydelse och Effekter av arbetsplatsintroduktionens trygghetsskapande betydelse och visade på hur arbetsplatsintroduktionen skapade trygghet hos dessa sjuksköterskor, vilket senare gav effekter i form av att utvecklas i sin yrkesroll. Resultatet kan visa på betydelse för lärandet i form av att trygghet öppnar möjligheter för ytterligare lärande. Ur ett meningsskapande perspektiv, då denna studie varit ute efter att hitta den mening sjuksköterskor ger sin arbetsplatsintroduktion, framkommer i denna studie en arbetsplatsintroduktion i samtalets tecken, som sker med andra i kommunikation, vilket kan påverka identiteten. Däremot har studien inte på kommit åt det återblickande som återfinns inom meningsskapande på samma sätt. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Avsikten med vår studie har varit att undersöka vilken yrkesroll eller vilka yrkesrollernågra yrkeslärare på Hotell- och restaurangprogrammet kan identifiera sig med samtvad som ligger till grund för denna identifiering. Dessutom har vi velat ta reda påmöjligheten att kombinera tidigare yrkesidentitet med läraridentiteten. För att nå vårtsyfte har vi använt metoden intervjuer, där sex yrkeslärare intervjuats. Det vi funnit iintervjumaterialet är att undervisningen på HR-programmet genomsyras avyrkeslärarens båda yrkesroller. Vi har kunnat se att yrkesläraren fortfarande har en starkyrkesidentitet tillhörande restaurangbranschen. Vi har också funnit att yrkesläraren haren annan bild av restaurangbransch, skola och lärande idag jämfört med då hon själv varaktiv inom branschen.

Syftet med denna undersökning var att förstå och beskriva sjökaptensstudenters upplevelser av handledning vid utförandet av uppgifter som krävs för att uppnå lärandemålen under delkursen Fartygsförlagd utbildning 1 (1FF01K). Halvstrukturerade personliga intervjuer genomfördes med åtta förstaårsstudenter mellan den 25:e mars och den 5:e april 2013. Dessa spelades in och transkriberades för att sedan tolkas och struktureras i olika kategorier beroende av upplevelser. Strategiskt urval användes för att välja ut informanterna vilka intervjuades med hjälp av ”critical incident technique”. Resultatet av undersökningen visade att en handledningsmetod som innebär tydliga instruktioner eller demonstrationer följt av korrigering och bedömning upplevdes positivt vid utförandet av vissa uppgifter. I andra fall har ökat eget inflytande upplevts positivt. Uppgiftens karaktär och krav påverkar i hög grad upplevelsen av handledningsmetoden. I studien har också framkommit att avsaknad av tillräcklig handledning riskerar att göra det svårare för studenten att utföra sina uppgifter i arbetsjournalen och därmed uppnå lärandemålen för fartygsförlagd utbildning. / The purpose of this study was to understand and describe master mariner students’ experiences of supervision during the performance of tasks necessary to achieve the intended learning outcomes for the first module of on board practical training. Semi structured personal interviews were made with eight freshman students between 25th of March and 5th of April 2013. These interviews were recorded and transcribed before being interpreted and structured into different categories. Strategic selection was used to select interviewees and these were interviewed using ”critical incident technique”. The result of this study shows that a supervision method that includes distinct instructions or demonstrations followed by correction and assessment is experienced in a positive way during the performance of certain tasks. In other cases, increased own influence has been experienced positively. The characteristics and requirements of a task affect the experience of the supervision method to a high degree. The study also shows that a lack of sufficient supervision can make it more difficult for the student to perform the tasks in the on board training manual and achieve the intended learning outcomes for on board practical training.

Denna studie utfördes med syftet att få ökade kunskaper om upplevelser av yrkessocialisationsprocessen från en arbetarposition till tjänstemannaposition inom ett och samma företag. Följande huvudfrågeställning användes för att undersöka detta: Hur upplever löntagare processen det innebär att bli befordrad från arbetarposition till tjänstemannaposition inom ett och samma företag? Denna huvudfrågeställning delas sedan i tre underfrågor: Hur upplever löntagare att de lär sig sin nya roll i tjänstemannaposition? Hur upplever löntagare att relationen till tidigare kollegor i arbetarposition påverkar och påverkas? Hur upplevs det att den professionella identiteten påverkas av positionsbytet? Utifrån syftet och frågeställningarna genomfördes fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som genomgått denna process. Resultatet visar på att yrkessocialisationsprocessen främst upplevs handla om att lära sig sin nya position kunskapsmässigt medan de oskrivna reglerna är något man redan kan efter att ha arbetat på företaget en längre tid. Relationerna upplevs inte påverkas men däremot påverkar de processen genom att det finns en redan befintlig lojalitet till gamla kollegor. Den professionella identiteten upplevs inte förändras genom processen utan verkar redan vara formad och behövs inte ändras eftersom personen är kvar i samma företag. Slutsatsen är därmed att löntagare som befordras från arbetarposition till tjänstemannaposition inom ett och samma företag i första hand upplever yrkessocialisationsprocessen som en kunskapsmässig utmaning och inte en social eller kulturell utmaning.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera handledares och elevers upplevelser av ett nytt APU-upplägg för förstaårselever som genomförts på försök under läsåret 2007-2008 på Omvårdnadsprogrammet. Det nya upplägget syftar till att utveckla APU:n, stärka samverkan mellan skolan och yrkeslivet samt ge eleverna en tidig inblick i yrket som omsorgsassistent för att ges möjlighet att känna efter om de valt ”rätt” program.De metoder jag använt mig av har varit kvalitativa och bestått av att intervjua handledarna och att låta eleverna göra skriftliga utvärderingar. Efter att ha analyserat intervjuer och utvärderingar har jag kommit fram till att handledarträffen inför introduktionsveckan upplevts positivt av både handledare och elever. Eleverna ansåg att det skapade en trygghet att få träffa handledaren och prata lite med denna innan de möttes på APU-platsen och handledarna tyckte att de fick bra och tillräcklig information på träffen och kände sig förberedda att ta emot eleverna. Introduktionsveckan upplevdes också den positiv av både elever och handledare. Introduktionsveckan var en bra ”uppvärmning” inför den ordinarie APU-perioden och eleverna fick en inblick i yrket vilket gjorde att de kunde känna om de valt rätt program. Handledarna upplevde att de hunnit ”känna på” eleverna och visste vad de klarat av under introduktionsveckan så under APU:n kunde de fortsätta lärandet på arbetsplatsen och socialisationen in i yrket. Efter APU:n hölls en uppföljande handledarträff. Under träffen framkom att samtliga handledare var nöjda med det nya upplägget med handledarträff, introduktionsvecka, APU och uppföljande handledarträff. Samtliga handledare kunde tänka sig att vara handledare nästa år också och ny tid för handledarträff bestämdes till hösten.

Under de senaste åren har en del förändringar skett inom det specialpedagogiska området, bland annat på hur man ser på stödinsatser inom skola och rådgivning. Yrkesrollen som rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten innebär ett stödjande arbete som utgår från ett av regeringen utformat myndighetsuppdrag. Arbetet har ett specialpedagogiskt fokus där det handledande samtalet utgör ett av de främsta verktygen. Det är också en yrkesroll som utifrån skolpolitiska uppdrag och samhällsutveckling ständigt är i förändring.Inom forskningsfältet specialpedagogik och skola pågår studier internationellt såväl som i Sverige kring handledning och samtalspraktiker. Ett centralt tema i dessa är perspektivval, i meningen vems lärande som är i fokus för samtalen. Fortsatt forskning kring ämnet efterfrågas och i dagsläget saknas studier kring rådgivares yrkesroll i förhållande till uppdrag och en samtalande praktik.Syftet med undersökningen är att studera yrkessocialisation bland rådgivare inom en statlig myndighet. Utgångspunkten tas i deras berättelser och beskrivna erfarenheter.Undersökningen har yrkeslivsberättelser och ett specialpedagogiskt perspektiv som utgångspunkt där ämnet beaktas utifrån individ såväl som grupp, kollektiv och organisation. Den innefattar ett språkligt såväl som kollektivt lärandeperspektiv. I första hand har undersökningen ett hermeneutiskt och livsberättelsegrundat förhållningssätt med utgångspunkt i narrationsforskningsteorier.Resultatet visar på en komplex verksamhet där rådgivare beskriver ett spänningsfält mellan de egna och organisationens förväntningar ur ett kunskapsutvecklingsperspektiv. Kollaborativt och kollegialt lärande utgör en viktig faktor för arbetet inom organisationens samtliga nivåer.