Det är i spänningsfältet mellan å ena sidan de politiskt ideologiska intentionerna om en skola för alla och å andra sidan lokala tolkningar av innebörden i läroplanstexterna som specialpedagogerna får sitt uppdrag. Studiens syfte är att försöka förstå vad det innebär att vidareutbilda sig till specialpedagog,genom att undersöka hur specialpedagoger, dels under utbildningstiden och dels senare under sin första tid tillbaka i yrkeslivet, uppfattar och förstår det specialpedagogiska uppdraget. Genom en narrativ ansats blir specialpedagogernas röster hörda, och förståelser av vad det innebär att utbilda sig till specialpedagog i förskola och skola, kommande yrkesuppdrag och mötet med barns och elevers olikheter satta i fokus.

Under de senaste åren har en del förändringar skett inom det specialpedagogiska området, bland annat på hur man ser på stödinsatser inom skola och rådgivning. Yrkesrollen som rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten innebär ett stödjande arbete som utgår från ett av regeringen utformat myndighetsuppdrag. Arbetet har ett specialpedagogiskt fokus där det handledande samtalet utgör ett av de främsta verktygen. Det är också en yrkesroll som utifrån skolpolitiska uppdrag och samhällsutveckling ständigt är i förändring.Inom forskningsfältet specialpedagogik och skola pågår studier internationellt såväl som i Sverige kring handledning och samtalspraktiker. Ett centralt tema i dessa är perspektivval, i meningen vems lärande som är i fokus för samtalen. Fortsatt forskning kring ämnet efterfrågas och i dagsläget saknas studier kring rådgivares yrkesroll i förhållande till uppdrag och en samtalande praktik.Syftet med undersökningen är att studera yrkessocialisation bland rådgivare inom en statlig myndighet. Utgångspunkten tas i deras berättelser och beskrivna erfarenheter.Undersökningen har yrkeslivsberättelser och ett specialpedagogiskt perspektiv som utgångspunkt där ämnet beaktas utifrån individ såväl som grupp, kollektiv och organisation. Den innefattar ett språkligt såväl som kollektivt lärandeperspektiv. I första hand har undersökningen ett hermeneutiskt och livsberättelsegrundat förhållningssätt med utgångspunkt i narrationsforskningsteorier.Resultatet visar på en komplex verksamhet där rådgivare beskriver ett spänningsfält mellan de egna och organisationens förväntningar ur ett kunskapsutvecklingsperspektiv. Kollaborativt och kollegialt lärande utgör en viktig faktor för arbetet inom organisationens samtliga nivåer.

Studiens övergripande syfte är att öka kunskapen om lärare med utländsk bakgrund och deras möte med den svenska skolan genom deras berättelser. Studien har sin grund i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med förståelsen att mening skapas i interaktion med andra. Berättandet ses här som en handling och en dominerande uttrycksform för identitetsskapande. I avhandlingen lyfts sju lärare fram genom deras yrkeslivsberättelser om den svenska mångkulturella skolan. Studien är en longitudinell undersökning och empirin består av fjorton livsberättelseintervjuer som gjorts i två omgångar med ett till fyra års mellanrum. Med hjälp av livsberättelseansatsen som teoretisk och metodologisk utgångspunkt analyseras följande frågeställningar: Vilka yrkesethos framträder i lärarnas berättelser om möten och relationer i den svenska skolan? Vilka positioner intar och tillskrivs lärarna i sina berättelser? Hur gestaltas legitimitet i lärarnas berättelser? Resultatet diskuteras i relation till teorier och diskurser om skola, lärarprofession, mångkulturella/interkulturella intentioner samt sociala strukturer. Studien visar att lärarna gör identitetsframträdanden i sina berättelser gällande legitimitet. Detta sker genom konstruktion, dekonstruktion och rekonstruktion av yrkesethos. I avhandlingen framkommer indikationer på att det i skolan förutsätts att det är de utländska lärarna som ska anpassa sig efter rådande normer och att toleransen för alternativa förhållningssätt är begränsade. Lärarna positionerar sig i berättelserna genom att både acceptera och göra motstånd mot kraven på konformitet. / The aim of the dissertation is to contribute to an understanding of how immigrantteachers define and construct their identities in a new school context. The study isbased on a social constructional theory with the understanding that purpose iscreated through interaction with others. I see narratives as action and adominating form of expression for identity. In this thesis, seven immigrantteachers and their life stories about professional practices in the Swedishmulticultural education system are focused. The life story approach of studyingteachers´ practices has inspired analysis of the following issues: What kind ofprofessional identities do the teachers perform in their narratives about encountersand relationships in school? How do they position themselves in the stories andhow do others position them? How is legitimacy constructed in their stories?Conclusions from their professional life experiences are situated in Swedishschool contexts and are discussed together with theories and discourses aboutteaching as a profession, multicultural intentions, schools and social structures.The study shows diverse identity performances concerning legitimacy where theteachers perform different constructions, deconstructions, and reconstructions oftheir professional ethos. In the life stories, various positions of acceptance andresistance appear as answers to the demands of conformity.