Samhället har många sociala problem, med anledning av dessa har professionen socialt arbete vuxit fram. Inom professionen finns socialarbetare med socionomexamen. Socionomutbildningen är en generalistutbildning som arbetar över ett brett fält. Syftet med denna studie är att undersöka hur en del socionomer i olika yrkesroller kan se på sin professionella identitet i förhållande till sin generalistutbildning kontra sin specifika yrkesroll och hur detta påverkar deras arbetssituation. I denna kvalitativa studie har fyra yrkesverksamma socionomer intervjuats individuellt med en semi-strukturerad utformning. En kurator, en enhetschef, en socionom och en socialsekreterare som alla har tagit examen vid Umeå Universitet har intervjuats. Analysen bygger på en kvalitativ konventionell innehållsanalys där resultatet har kodats och kategoriserats. Resultatet visar på att det är svårt för socionomerna att förstå sin professionella identitet. Studien visar på att det finns ett glapp mellan teori och praktik där examen och yrkesroll inte har en direkt koppling och där samhället har höga förväntningar på professionen. Vad som tydliggörs i studien med hjälp av tidigare forskning samt KASAM-teorin är att socionomutbildningen saknar specialisering och tydliga gränser samt att arbetsgivarorganisationerna saknar tydliga riktlinjer för intervjupersonernas yrkesroller.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svensklärarens professionella identitet och uppdrag formuleras och eventuellt förändras i ledarspalten i Svensklärarföreningens egen medlemstidskrift Svenskläraren från 1970-talet och fram till 2011. Undersökningens valda frågeställningar är: 1. Hur konstrueras svenskläraruppdraget i relation till styrdokument och politiska reformer?  2. Hur konstrueras svenskläraruppdraget i relation till elevsyn? 3. Hur konstrueras svenskläraruppdraget i relation till föreställningar om svenskämnet? Metoden för undersökningen är en närläsning av de 26 utvalda ledarspalterna utifrån en fenomenologisk ansats och resultatet visar så väl kontinuitet som förnyelse i konstruktionerna av svenskläraruppdraget, svenskämnet och svenskläraridentiteten. Återkommande är en frustration över brist på förenlighet mellan styrdokument, utbildningspolitik och faktiskt verksamhet. Styrdokument och politiska reformer betraktas då som hot och hinder snarare än vägledande för lärarnas professionsutövande. Uppgiften att möta elevernas behov konstrueras löpande som en kärna i svenskläraruppdraget även om innehållet i dessa behov formuleras olika vid olika tidpunkter. Svenskämnet ges en särskild status i relation till elevernas personliga utveckling, identitet och rättigheter liksom i relation till demokrati och framtidens samhälle – vilket i sin tur placerar svenskämnet i en särställning gentemot andra skolämnen och ger svenskläraren en särskild position i jämförelse med andra lärare.

Title: From inspectors to guides: how citizen journalism and participatory culture affect the professional identity of Swedish journalists (Swedish title: Från granskare till guide: om medborgarjournalistikens och deltagarkulturens påverkan på svenska journalisters professionella identitet). Number of pages: 44 (48 including enclosures). Authors: Towe Bengtsson and Matilda Källén. Tutor: Amelie Hössjer. Course: Media and Communication Studies C. Period: Fall 2011. University: Division of Media and Communication, Department of Informatics and Media, Uppsala University. Purpose/Aim: The goal of this paper was to answer how citizen journalism and participatory journalism as well as an increasing range of information today have affected the professional identity and professional lives of journalists. In addition to this, study how journalists today respond to these changes. Material/Method: The study is based on Deuze’s theories about journalistic ideals, Jenkins’ theories about convergence culture, and on theories about professionalization and de-professionalization based on Nygren, Wiik and Torstendahl’s theories. The study is based on eight interviews with professional journalists, four employed journalists and four freelance journalists. The results are analysed based on a broad theoretical framework. Main results: The results of this survey show that the role of the professional journalist is extremely complex, with a strong ideological basis that fundamentally influences the journalist's view of the profession and of him- or herself. The survey shows that the journalist role is changing and how important the identification as a journalist still is. Furthermore, the survey shows that the role is being redefined. The role consists of two levels, an ideological level and a more practical level. The survey shows how these two levels are in harmony, but also on a collision course, and how journalists seek to clarify their ideology to distinguish themselves from others, but also how they actually adapt the ideals on a more practical level. In summary, despite a de-professionalization of the profession, the journalists keep the journalistic ideals very high, although they constantly redefine their role, as well as the ideals. They see their role as an aid to guide the readers, rather than a traditional journalist, although they still cling to a traditional perception of the ideal journalist.

Denna studie utfördes med syftet att få ökade kunskaper om upplevelser av yrkessocialisationsprocessen från en arbetarposition till tjänstemannaposition inom ett och samma företag. Följande huvudfrågeställning användes för att undersöka detta: Hur upplever löntagare processen det innebär att bli befordrad från arbetarposition till tjänstemannaposition inom ett och samma företag? Denna huvudfrågeställning delas sedan i tre underfrågor: Hur upplever löntagare att de lär sig sin nya roll i tjänstemannaposition? Hur upplever löntagare att relationen till tidigare kollegor i arbetarposition påverkar och påverkas? Hur upplevs det att den professionella identiteten påverkas av positionsbytet? Utifrån syftet och frågeställningarna genomfördes fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som genomgått denna process. Resultatet visar på att yrkessocialisationsprocessen främst upplevs handla om att lära sig sin nya position kunskapsmässigt medan de oskrivna reglerna är något man redan kan efter att ha arbetat på företaget en längre tid. Relationerna upplevs inte påverkas men däremot påverkar de processen genom att det finns en redan befintlig lojalitet till gamla kollegor. Den professionella identiteten upplevs inte förändras genom processen utan verkar redan vara formad och behövs inte ändras eftersom personen är kvar i samma företag. Slutsatsen är därmed att löntagare som befordras från arbetarposition till tjänstemannaposition inom ett och samma företag i första hand upplever yrkessocialisationsprocessen som en kunskapsmässig utmaning och inte en social eller kulturell utmaning.

Då sexualundervisningen i Sverige länge varit bristfällig inför Skolverket ett nytt kunskapsområde i läroplanens värdegrund. I tidigare forskning framkommer det att sexualundervisningen skiljer sig åt beroende på den enskilda lärarens förutsättningar, och att många lärare upplever en osäkerhet över ämnesinnehållet och hur det bör behandlas i undervisningen. Därför vill den här studien genom semistrukturerade intervjuer undersöka sex lågstadielärares uppfattningar om sexualundervisning och det nya kunskapsområdet i Lgr 22: Sexualitet, samtycke och relationer. Förståelsen för vad det innebär att vara en lärare kan ses som en effekt av samhällets och individens värderingar, dessa värderingar och de samspelar formar en lärares professionella identitet. Genom en narrativ analys undersöks hur individuella och kontextuella förutsättningar kan påverka hur lågstadielärare tolkar att kunskapsområdet kan integreras i lågstadiet. Studiens slutsats är att den sexualundervisning som bedrivs idag påverkas av den enskilda läraren, och trots att ett nytt kunskapsområde har formulerats kvarstår en osäkerhet hos lärarna kring hur undervisningen om Sexualitet, samtycke och relationer bör bedrivas. Det framkommer att sexualundervisning inte är en självklar del av en lågstadielärares professionella identitet, och de sex lågstadielärarna efterfrågar tydligare riktlinjer för hur de bör hantera undervisningen. Kunskapsområdet har bortprioriterats i implementeringsarbetet och ingen av lärarna uppgav att de vet hur implementeringsarbetet kommer att se ut framöver. Studien visar att det finns oklarheter kring vem som bär det yttersta ansvaret för att lågstadielärare ska få de kunskaper och verktyg som behövs för att integrera Sexualitet, samtycke och relationer, som en del av det värdegrundsarbete som ska genomsyra undervisningen från och med införandet av Lgr 22.

Sedan lanseringen av ChatGPT i november 2022 har användandet av tjänsten ökat explosionsartat. Den artificiellt intelligenta chattboten har klivit in på arbetsplatser runtom i världen och sålunda börjat förändra arbetspraktiken för många yrkesgrupper. HR är en yrkesgrupp som har varit präglad av de senaste 60 årens teknologiska utveckling. Denna studie undersöker hur HR-arbetare använder ChatGPT i arbetet och hur de i relation till chattboten upplever sin professionella identitet. Genom en kvalitativ undersökning med 14 semistrukturerade intervjuer finner vi att HR-arbetare använder ChatGPT som en medarbetare i olika bemärkelser. Användandet av ChatGPT avlastar administrativ arbetsbörda och möjliggör mer interaktivt och strategiskt arbete, vilket bekräftar och förstärker den mellanmänskliga, kreativa och innovativa upplevelsen av den HR-relaterade professionella identiteten. / Since the launch of ChatGPT in November 2022, the usage of the service has skyrocketed. This artificially intelligent chatbot has made its way into workplaces around the world, thus beginning to transform the work practices of many professional groups. HR is a professional group that has been shaped by the technological advancements of the past 60 years. This study examines how HR professionals utilize ChatGPT in their work and how they perceive their professional identity in relation to the chatbot. Through a qualitative investigation involving 14 semi-structured interviews, we find that HR professionals use ChatGPT as a co-worker in various ways. The use of ChatGPT unburden administrative workload and enables more interactive and strategic work, confirming and enhancing the interpersonal, creative and innovative perception of the HR-related professional identity.

Denna studie bygger på sju djupintervjuer med fritidshemslärare som undervisar eller har undervisat i fritidshem och musik. Studiens syfte är att undersöka hur fritidshemslärare upplever att deras professionsidentitet påverkas av att arbeta i två skilda verksamheter. Syftet är även att undersöka vilka möjligheter och begränsningar lärare upplever att det dubbla uppdraget medför. Frågeställningarna som behandlas är: vilka möjligheter och begränsningar upplever fritidshemslärare att det finns med att undervisa i både fritidshem och musik? Hur beskriver fritidshemslärare sin dubbla roll? Hur upplever fritidshemslärare sin professionsidentitet när de växlar mellan två yrkesroller? Resultatet analyseras med ett professionsteoretiskt ramverk och begreppen autonomi, jurisdiktion och hybrid professionell identitet. Resultatet visar att samtliga fritidshemslärare upplever en hybrid professionsidentitet som kan vara positiv för undervisningen om rätt förutsättningar ges. Föratt kunna upprätthålla den hybrida professionella identiteten behövs ställtid, planeringstid och samverkan. Resultatet visar även att fritidshemsprofessionen har expertkunskaper som skiljer sig från andra lärares, detta blir framförallt synligt i relationsskapandet med elever. Studien visar dessutom att fritidshemsrollen väger tyngre än musiklärarrollen, men att det går att dra nytta av båda rollerna.

Förskolan har genomgått en stor förändring genom årtionden. Genom att förskolan skrevs in i skollagen (SFS 2010:800) kom förskolan att tillhöra utbildningssystemet 2010, det medförde även att förskollärare fick förskollärarlegitimation och då även ansvaret över undervisningen i förskolan. Förskollärarprofessionen har stärkts ytterligare genom Läroplan för förskolan, Lpfö18 (2018). Läroplanen förtydligade ansvarsfrågan och förskollärarnas ledarskap i förskolan där förskolläraren leder förskollärar-kollegor, barnskötare och annan personal på avdelningen. Förskolläraren leder även arbetslagets systematiska kvalitetsarbete genom att följa upp och utvärdera undervisningen. Utvärderingen behöver ha ett tydligt barnperspektiv vilket synliggörs genom dokumentationer av undervisningstillfällen.  Syftet med studien är att synliggöra förskollärares skilda syn på sitt pedagogiska ledarskap, mer specifikt tolkning av uppdraget och deras uppfattningar av undervisning i barngrupp. I studien används en fenomenografisk ansats med semistrukturerade interjuver där det empiriska materialet tolkas utifrån det teoretiska begreppet professionell identitet.  Studiens resultat visar att informanterna ser positivt på den förändring som har skett inom förskolan där förskollärarens ledarskap har stärkt både genom skollag och läroplan vilket har lett till en starkare förskollärarprofession. När förskolläraren leder sina förskollärar-kollegor behöver ledarskapet vara flexibelt med ett växelvist ledarskap. När det finns fler förskollärare har även de ett ledaruppdrag, då förskolläraren inte leder blir hen en följare i stället. Då förskolläraren leder behöver hen även växla mellan olika ledarstilar för både när det handlar om barngruppen som arbetslaget. Helhetstänket i arbetet hur arbetslaget arbetar med förskolans prioriterade läroplansmål och hur de når de uppsatta målen är viktigt. Förskolläraren ska tolka läroplan, skollag och andra nationella styrdokument och omsätta det till de lokala styrdokumenten som finns på förskolorna. Informanterna menar att alla de lokala styrdokumenten de arbetar med är till en god hjälp i arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Informanterna menar att det ingår i förskollärarnas ledarskap att påminna övriga i arbetslaget om mål och beslut som har tagits samt vilket innehåll den planerade undervisningen med barnen ska ha.  Det är även viktigt för informanterna att alla som ingår i arbetslaget känner sig delaktig i arbetet och i undervisningen, även om det är förskolläraren som leder arbetet. Att ta hand om arbetslagets åsikter kan göras genom att reflektera tillsammans. Hela arbetslaget arbetar med att vara medupptäckare och samla in dokumentationer som sedan används i reflektion på arbetslagsmöten. Att låta barnen vara med och dokumentera undervisningen samt att barnens reflektioner tas tillvara är en viktig del i den uppföljning av verksamheten förskolläraren leder samt hur lärmiljön på förskolan och på avdelningen kan utvecklas för  att främja barnens lek. Resultatet visar även att förskollärarna undervisar under hela dagen, förutom den planerade undervisningen sker undervisning som är i ständig rörelse som kan ske genom att fånga barnens uppmärksamhet genom ”here-and-now knowledge”.

Syfte: Syftet med studien är att utforska hur revisorns egenskaper och uppfattningar om en god revisor påverkar den professionella och organisatoriska identiteten. Metod: Genom att använda oss av ett positivistiskt synsätt i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod har vi erhållit vårt empiriska material. Teoretiskt perspektiv: Studien utgår från litteratur gällande revisorns traditionella och nya roll. Vidare har teori om professionell och organisatorisk identitet använts samt andra teorier inom vårt ämnesområde. Empirisk metod: SPSS har använts för att analysera vår empiri som erhållits genom en kvantitativ metod, enkäter. Empirin har analyserats genom multipel regressionsanalys samt faktoranalys. Resultat: Vårt resultat visar på att organisatorisk och professionell identitet lever i symbios och kan numera betraktas som en totalidentitet för revisorn. / Purpose: The purpose of this study is to explore how the characteristics of an auditor and an auditor’s perception of a well performing auditor effects the professional and organizational identity. Methodology: By using a positivistic view with a deductive approach and a quantitative method we have obtained our empirical material. Theoretical perspective: The study emanates from literature regarding the auditor’s traditional and new role. Furthermore theory about professional and organizational identity have been used among other theories within our research area. Empirical methodology: SPSS has been used to analyze our empirical foundation obtained through a quantitative method, surveys. The empirical foundation has been analyzed through multiple regression analysis and factor analysis. Conclusions: The result of our study shows a symbiosis between professional and organizational identity. They should now be considered as a one-unit identity.

No description available.