Studien syftar till att undersöka socialsekreterares upplevelser av stressrelaterad problematik i arbetet, samt hur dessa upplevelser kan förstås med hjälp av begreppen professionell identitet och socialt stöd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta socialsekreterare som varit sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad stress. Studiens resultat visar att hög arbetsbelastning, ökade dokumentationskrav och brist på resurser präglar socialsekreterarnas berättelser om stress i arbetet. Resultaten tyder även på att brister i olika arbetsrelaterade identitetsdimensioner samt drag av en vårdgivarrollidentitet bland socialsekreterare kan bidra till en upplevelse av missnöje och ökad stress i socialsekreteraryrket. Utifrån socialsekreterarnas upplevelser framstår socialt stöd från chefer och ledning som en särskilt viktig resurs, och brist på stöd från ledningen tycks vara en riskfaktor för arbetsrelaterad stress. Avslutningsvis tyder studiens resultat på att det framförallt bör sättas in förebyggande åtgärder mot stress, samt att en diskussion kring problematiken behöver föras på arbetsplatserna för att genom kunskapsspridning motverka risken för stressrelaterad sjukskrivning. Arbetsrelaterad stress är ett stort problem inom det sociala arbetet och denna studies ambition är att ge förslag till hur stress och sjukskrivning bland socialsekreterare kan motverkas.

Sedan flera år tillbaka har kvinnor inte haft samma förutsättningar inom polisbranschen som män, däremot har polisyrket på senare år blivit mer jämställt. Allt fler kvinnor kommer in i branschen och arbetar i yttre tjänst. Av denna anledning har samhällets förväntningar på polisyrket förändrats och utvecklats - men än idag finns särskilda förväntningar på poliskvinnor. Syftet med denna studie är att belysa hur kvinnliga poliser i yttre tjänst skapar och formar en yrkesroll och professionell identitet i förhållande till polismyndighetens traditionellt sett maskulina arbetsplatsnormer. Denna kvalitativa studie har genomfört 10 semistrukturerade intervjuer av kvinnliga poliser som arbetar i yttre tjänst i Sverige. Med ett socialpsykologiskt perspektiv har detta arbete en utgångspunkt i teorier som berör normativt beteende, rolltagande, traditionella könsroller och identitetsskapande. Studien resulterade i att poliskvinnor formar en professionell identitet i förhållande till arbetsplatsen och dess arbetsplatsnormer, och även i förhållande till samhällets förväntningar på yrkesrollen. Kvinnliga poliser har en yrkesroll som utstrålar trygghet och medför lugn, vilket återspeglar ett emotionellt arbete. Detta bidrar till att poliskvinnor har ett stort socialt ansvar när de arbetar och förväntas vara omhändertagande / For several years, women have not had the same conditions in the police force as men, but in recent years the police profession has become more equal. More and more women are entering the industry and working in external service. For this reason, society's expectations of the police profession have changed and developed - but even today there are special expectations of police women. The aim of this study is to analyze how female police officers in external service create and shape a professional role and professional identity in relation to the police force’s traditionally masculine workplace norms. This qualitative study has conducted 10 semi-structured interviews of female police officers working in external service in Sweden. From a social psychological perspective, this work is based on theories that concern normative behavior, role-playing, traditional gender roles and identity creation. The study resulted in police women forming a professional identity in relation to the workplace and its workplace norms, and also in relation to society's expectations of the professional role. Female police officers have a professional role that radiates security and brings calm, which reflects an emotional work. This contributes to police women having a great social responsibility when they work and that they are expected to be caring.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärares professionella identitet definieras och konstrueras genom språkliga begrepp, uppfattningar om förskolans uppgifter och uppdrag samt personalens utbildningsgrad, utifrån förskollärare och vårdnadshavare. Vi gör en historisk tillbakablick på olika definitioner av förskolans verksamhet och dess yrkesverksamma. Detta med anledning av att synliggöra hur historiska definitioner påverkar dagens förskola. Vidare redogörs för vad förskolans uppdrag och verksamhet innebär samt hur förskollärares professionella identitet konstrueras utifrån tidigare forskning. Som verktyg för att synliggöra flera perspektiv har vi använt oss utav flermetodsforskning där vårdnadshavare fått svara på kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer genomförts med förskollärare. Som teoretisk ram och analysverktyg har vi använt diskursanalys samt den socialkonstruktivistiska teorin i bearbetningen av datan. Studiens resultat visar att det finns en diskrepans mellan vårdnadshavares och förskollärares språkbruk och uppfattningar gällande definitioner av förskolans verksamhet och dess yrkesverksamma, samt innebörden av förskolans uppdrag och förskollärares arbetsuppgifter. Vidare framkommer att förskollärares professionella identitet konstrueras av andra samt de själva utifrån olika diskurser. Därefter diskuteras hur olika språkliga begrepp skapar diskurser som konstruerar förskolan och den professionella förskollärarens identitet. Huruvida yrkesroller bär med sig värderingar utifrån dess utbildningsgrad lyfts och problematiseras även. Vi identifierar och diskuterar starkt dominerande diskurser som polariserar förskolans uppdrag där omsorg konstrueras som en motpol till undervisning i ett professionaliseringssammanhang. De slutsatser vi drar är bland annat att dessa diskurser innebär att förskolan å ena sidan ses som en professionell verksamhet som ägnar sig åt undervisning, å andra sidan som en omsorgsinstitution där begrepp såsom fröken och dagis är acceptabla. Detta problematiseras utifrån förskolans styrdokument som betonar verksamhetens helhetsuppdrag.

Detta arbete ägnar sig främst till alla lärare i grundskolan som undervisar i de samhällsorienterande ämnena, främst i religion. Under vår verksamhetsförlagda utbildning och vid arbete på diverse skolor har vi kunnat identifiera ett problem som är knutet till lärares identiteter och religionsundervisning. Syftet med detta arbete är att undersöka interaktionen mellan lärares identitetsarbete och religionsundervisning i hopp om att göra lärare medvetna om vikten av reflektion. Syftesformuleringen väcktes som en respons på lärares uttryck för deras erfarenheter i praktiken. Med beaktande av händelser i vår omvärld och samhällets förändrade dynamik blir det högst relevant att lärare visar medvetenhet för sitt identitetsarbete genom att synliggöra för sig själv hur deras kulturella bakgrunder och tro återspeglas i undervisningen.  Identitet, identitetsarbete och levnadsberättelser utgör centrala delar i detta arbete och är en förutsättning för besvarandet av arbetets frågeställningar. Semistrukturerade intervjuer gjorde det möjligt att undersöka sju lärares upplevelser av hur deras identitetsarbete påverkar religionsundervisningen. Analysen gjordes med hjälp av en tematisk analys med olika teman. Resultatet visade att identitetsarbete är viktigt och nödvändigt, men att det kan se olika ut. Detta beror på deras förståelse av sig själva och vilken plats deras personliga identitet får i undervisningen. Genom resultatet uppmärksammas även att identitetsarbete är en förutsättning för att lärares personliga värderingar ska kunna stå i linje med det yrkesmässiga ansvaret. Vidare fastställdes att levnadsberättelserna hade en stor påverkan på utformandet av den personliga identiteten där deras tidigare erfarenheter och värderingar kom till uttryck. Slutsatsen tyder på att lärarens självbild är kärnan i att kunna bedriva en icke-konfessionell undervisning. Det framgår även att det krävs en medveten reflektion för att kunna integrera personliga värderingar i det professionella tänkandet då lärares religiösa övertygelser inte kan uteslutas.

Teacher as a professional role tends to become oversimplified to a leader who works with teaching the uppcoming generations. As a result teaching is seen as the dominant assignment within the teaching profession and the several demands that the teachers face fall into the shadows. The aim of this study is therefore to illustrate the complexity that exists within the teacher profession by focusing on teacher identities. To explore the aim a combination of ethnographic and interview methods has been used. Three teachers were the subjects of observations and interviews. The empirical data from the observations was analysed with a microsociological approach through Goffman's drama metaphor (2009).  The interview data was analysed within a narrative perspective with the help of Georgakopoulou & Bambergs (2008) positioning model. The results of the study show that teachers use several roles within their teacher identity and that they vary depending on the social room they are a part of. Sometimes the role represents a leader in the classroom and other times as a part of a specific group. Within this shift exists a form of discrepancy in the teacher identity. In other words, who the teacher aspires to be versus what the situation demands of the teacher. The level of discrepancy is dependent on the relationship the teacher has with a student group as well as the internal and external demands. To be a teacher is therefore a complex profession where the teacher has to balance several demands and expectations between each other. / Lärare tenderar ofta att förenklas till att vara ledare som arbetar med att undervisa den nya generationen medborgare. Genom detta är professionen ofta tagen för givet att endast handla om lärande. Även om lärarprofessionens allra mest centrala arbetsuppgift är att lära ut kunskap i klassrummet, så finns det flertalet andra krav som lärare behöver ta hänsyn till. Syftet med detta arbete är att illustrera den komplexitet som finns inom professionen genom att fokusera på läraridentiteter. För att undersöka syftet och besvara frågeställningarna användes kombinerade metoder av observationer och semistrukturerade intervjuer. Tre lärare observerades och intervjuades. Det empiriska materialet från observationerna analyserades utifrån ett mikrosociologiskt perspektiv med hjälp av Goffmans (2009) dramaturgiska metafor, medan det narrativa perspektivet i form av Georgakopoulou & Bambergs (2008) positioneringsmodell låg till grund för empirin från intervjuerna. Resultatet visar att lärarprofessionen är definierad av flertalet roller som ryms inom en läraridentitet och som skiftar mellan de sociala rum lärare framträder i. Rollerna kan skifta mellan att vara av ledande karaktär till en mer stödjande karaktär som en del av en gemenskap i exempelvis elevhälsan. I samband med detta skifte finns det även en diskrepans i hur lärare uppfattar sig själva och vad situationen skapar för förväntningar på dem. Nivån av denna diskrepans är beroende av den relation som läraren har med elevgruppen samt de interna och externa kraven som ställs på läraren. Att vara lärare är därmed en komplex profession inom vilket läraren måste balansera olika intressen mellan varandra.

Bakgrund och problemdiskussion: Digitalisering och automatisering har en allt mernärvarande roll i samhället, med stor påverkan på olika yrken, där den mänskliga närvaron ersätts. Redovisningsbranschen har på senare tid varit starkt influerad av den tekniska utvecklingen. Redovisningskonsultens yrkesroll påverkas och tidigare studier indikerar att rollen främst kommer vara rådgivande istället för administrativ i framtiden. Hur påverkasredovisningskonsultens professionella identitet av denna utveckling? Syfte: Studiens syfte är att förstå hur digitaliseringen påverkat redovisningskonsultensprofessionella identitet och hur de ser på en framtid påverkad av digitaliseringen. För att kartlägga och analysera hur den professionella identiteten förändrats läggs särskilt fokus på de tre central aspekter som utgör en professionell identitet; specialiserad kunskap, socialkompetens och kognitiv förmåga. Studien ska även bidra till en förståelse för hur redovisningskonsulterna spår yrkesrollens framtid. Teori och metod: Studien utgår från att digitalisering innebär en automatisering av arbetsflödet, där rutinmässiga arbetsuppgifter automatiseras. Studiens resultatet har jämfört smed teorier för huruvida digitaliseringen använts av redovisningskonsulterna, i syfte att uppnåkunskap om hur långt branschen kommit i den tekniska utvecklingen. Vidare harprofessionsteorin använts, där professions begreppet beskriver hur en profession uppnås genom sex olika steg. Den professionella identiteten i serviceyrken påverkas av externa förändringar. Teori kring den professionella identiteten utgår ifrån tre centrala aspekter hosredovisningskonsulterna; specialiserad kunskap, sociala kompetens och kognitiv förmåga. Studien har utförts genom en kvalitativ metod där empiriskt datamaterial samlats in genomsemistrukturerade intervjuer, med sju verksamma redovisningskonsulter. Urvalet representerar totalt sex olika redovisningsbyråer. Datamaterialet har därefter analyserats utifrån ovanstående teorier. Studiens resultat: Resultatet av studien visar att digitaliseringen påverkat redovisningskonsultens arbetsuppgifter och arbetssätt, då flera arbetsmoment digitaliserats. Utvecklingen har medfört ett tryck på en bredare kunskapsbas samt att redovisningskonsulten numera bör besitta en hög grad av social kompetens. Dessa faktorer är delar av den kognitiva förmågan som även influerats av den tekniska utvecklingen. Sammanfattningsvis harredovisningskonsulternas professionella identitet påverkats av den tekniska utvecklingen och spås göra det även i framtiden. / Background: The development of digitalization and automation has had a large presence in our society, with great effects on different professions, resulting in the human presence being replaced. In recent years the management accounting businesses has been strongly influenced by the digitalization. Studies have indicated that most of the administrative tasks will become more consulatory, changing the management accountant’s role. How does digitalization affect the management accountant’s professional identity? Problem: In order to understand the effects of digitalization on the management accountant’s professional identity, we designed our issue based on theories. The purpose of this study is to map and analyze how the professional identity has changed, focusing on the three crucial aspects that constitutes the professional identity; specialized knowledge resource, interaction know-how and cognitive understanding. The study also analyzes the management accountant’s views of the future of the industry and compares it with the theories regarding the impact of digitalization on their profession. Method and Theory: In this study, we defined digitalization as an automation of workflow, where routine tasks are being automated. By this definition, this study will analyse how the digitalization is used by the management accountants, the purpose is to gain knowledge in how far the industry has come in the technical development. Furthermore, the theory of profession has been used, defined and described by six steps on how to achieve a profession. The professional identity within service work is influenced by external changes. The theory behind the professional identity is constituted by three aspects concerning management accountants. This study is constructed by a qualitative method, where the empirical data has been gathered through semi structured interviews with seven operating management accountants. The range represents a total of six accounting offices. Results of study: The digitalization has influenced the management accountants tasks and how they perform them. The development of the digitalization also brought a need for the management accountants to possess a wider range of knowledge and to be very socially competent. These factors are part of what composes the cognitive understanding and have been affected by the technical development. The result of the study indicates that the technical development has had an impact on the management accountant’s professional identity and will continue to do so in the future. (This paper is written in Swedish)

<p>This licentiate thesis builds on the assumption that there is a shift in professional perspective when a police officer takes on the task of a police teacher in the Police Basic Education Training Programme. This shift of perspective is described as a professional process as well as a learning process, and the investigation focuses the reshaping of one’s professional identity.</p><p>The investigation is based on focus group interviews with four different groups of police teachers in Växjö, Stockholm, and Umeå, where they were asked to talk about their task as police teachers. The analysis is built on theories from George Herbert Mead, Moira von Wright, and Ludwik Fleck about the importance of in-tersubjective interaction in the interpersonal or social perspective of construction knowledge about oneself as a subject and the surrounding world. Professional identity is defined as the way, consciously or unconsciously, an individual under-stands oneself as a professional; it is seen as an ongoing process shaped by con-tinuous intersubjective meetings with others in a changeable world. Professional, personal and possibly tacit knowledge is in that aspect developed and may be pos-sible to articulate in the right environment, for example within focus groups.</p><p>The findings indicate that the change of professional task of the police teachers affects their understanding of themselves as professionals, i.e., their professional identity. The development of new professional and personal knowledge is due to the ability to reflect on the outcome of the intersubjective meetings with students and other teachers. This change of professional identity of the police teachers complicates their mission in two aspects. First, the denial of the relationship with the students as colleagues could be in conflict with the expectation from the stu-dent police officers. Secondly, the gap in knowledge about police work between the reflected personal knowledge of the police teachers and the student police offi-cers’ knowledge built on movies and books makes it difficult to meet the students at their level. This situation demands opportunities for police teachers to discuss their tasks with other teachers on campus, in the context of intersubjective meet-ings.</p>

This licentiate thesis builds on the assumption that there is a shift in professional perspective when a police officer takes on the task of a police teacher in the Police Basic Education Training Programme. This shift of perspective is described as a professional process as well as a learning process, and the investigation focuses the reshaping of one’s professional identity. The investigation is based on focus group interviews with four different groups of police teachers in Växjö, Stockholm, and Umeå, where they were asked to talk about their task as police teachers. The analysis is built on theories from George Herbert Mead, Moira von Wright, and Ludwik Fleck about the importance of in-tersubjective interaction in the interpersonal or social perspective of construction knowledge about oneself as a subject and the surrounding world. Professional identity is defined as the way, consciously or unconsciously, an individual under-stands oneself as a professional; it is seen as an ongoing process shaped by con-tinuous intersubjective meetings with others in a changeable world. Professional, personal and possibly tacit knowledge is in that aspect developed and may be pos-sible to articulate in the right environment, for example within focus groups. The findings indicate that the change of professional task of the police teachers affects their understanding of themselves as professionals, i.e., their professional identity. The development of new professional and personal knowledge is due to the ability to reflect on the outcome of the intersubjective meetings with students and other teachers. This change of professional identity of the police teachers complicates their mission in two aspects. First, the denial of the relationship with the students as colleagues could be in conflict with the expectation from the stu-dent police officers. Secondly, the gap in knowledge about police work between the reflected personal knowledge of the police teachers and the student police offi-cers’ knowledge built on movies and books makes it difficult to meet the students at their level. This situation demands opportunities for police teachers to discuss their tasks with other teachers on campus, in the context of intersubjective meet-ings.

Studiens syfte har varit att förklara i vilken utsträckning icke-finansiellt beroende hos revisorer kan uppstå genom revisorernas identifikation med klienter samt undersöka dess effekter på revisorns oberoende och objektivitet. Vidare har vi försökt undersöka hur klientidentifikationen kan påverkas av professionell identifiering och revisorsrotation. Således har vår problemformulering varit ”Hur identifierar revisorerna sig med sina klienter hur detta påverkar revisorns objektivitet? Hur påverkas klientidentifikationen av revisorns profession? Hur kan revisorsrotationen bidra till en minskning av identifikationen med klienten? ”.Det empiriska materialet har samlats in genom en elektronisk enkätundersökning som skickades ut till 1200 godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Bortfallet blev 87 %, den bakomliggande anledningen kan vara att enkäten skickades ut i samband med alla deklarationer. Vidare har den insamlade materialet bearbetats och analyserats i statistikprogrammet (SPSS) med hjälp av olika analysmodeller.Studiens resultat visar att svenska revisorer identifierar sig med sina klienter och att denna identifikation uppstår på grund av den sociala relationen mellan revisorn och klienten. Det icke-finansiella beroendet som uppstår genom identifikationen med klienter visar dock ingen påverkan på revisorns objektiva bedömning, vilket tyder på att revisorn oavsett klientens önskemål gör en korrekt bedömning vid en redovisningstvist. Vidare visar denna studie att48identifikationen med professionen leder till ökad identifikation med klienten. Detta har sin grund i den sociala identitetsteori som antyder att individer kan identifiera sig med olika sociala grupper samtidigt och att den ena identifikationen inte behöver utesluta den andra. Slutligen har vi visat att revisorsrotationen inte kan bidra till en minskning av identifikationen med klienten. Tidigare forskning visar nackdelar med revisorsrotationen, så som merkostnader och förlorad förkunskap, vilket indikerar i att rotera revisorn var sjunde år är ingen korrekt lösning som kan gynna både parterna. / The purpose of this study was to explain the extent to which non-financial dependence of auditors may arise from auditors' identification with clients and examine its effects on the auditor's independence and objectivity. Furthermore, we have attempted to examine how the client identifier can be influenced by professional identification and auditor rotation. Thus, our problem was "how auditors identify themselves with their clients how this affects the auditor's objectivity? How is the client identifier of the auditor's profession? How can the auditor rotation contribute to a decrease in identification with the client? ".The empirical data were collected through an electronic survey sent to 1200 approved and certified public accountants in Sweden. The loss was 87%, the underlying reason may be that the questionnaire was sent out in all declarations. Furthermore, the collected material processed and analyzed in the statistical program (SPSS) using various analytical models.Our results demonstrate that Swedish auditors identify with their clients and that this identification occurs due to the social relationship between the auditor and the client. The non-financial dependency arising from identification with clients, however, shows no effect on the auditor's objective assessment, which indicates that the auditor whether the client wishes make an accurate assessment of an accounting dispute. Furthermore, this study shows that the identification with profession leads to increased identification with the client. This is due to the social identity theory suggests that individuals may identify with different social groups at the same time and that one identification need not exclude the other. Finally, we have shown that auditor rotation can‟t contribute to a decrease in identification with the client. Previous research shows the disadvantages of auditor rotation, so that additional costs and loss of entry, indicating that rotate auditors every seven years is not a proper solution that can benefit both parties.

Bakgrund: Professionell identitet tolkas utifrån tidigare studier som ett relativt inkonsekvent begrepp, vilket leder till att begreppet är svårt att konkret använda och tillämpa inom sjuksköterskeprofessionen. Det förefaller även finnas en kunskapslucka vad gäller professionell identitet i relation till specialistsjuksköterskor inom intensivvård samt hur professionell identitet kan ses ur ett livsvärldsperspektiv. Syfte: Belysa professionell identitet som begrepp för specialistsjuksköterskor inom intensivvård i kontext till deras livsvärld. Metod: En begreppsanalys enligt Walker och Avant med avsikt att finna betydelsen av professionell identitet som begrepp. Resultat: Utifrån ett livsvärldsperspektiv består professionell identitet av specialistsjuksköterskans upplevelse av sig själv, i en omgivning eller situation, via mötet med andra livsvärldar. Professionell identitet formas utifrån specialistsjuksköterskans egna levda erfarenheter och har starkt samband till den personliga livsvärlden. Professionell identitet karaktäriseras utifrån fyra attribut. Dessa innebär att (1) specialistsjuksköterskan inom intensivvård har den kunskap som krävs för att vårda kritiskt sjuka, samt värnar om professionens kärnvärderingar i sitt arbete. Att (2) specialistsjuksköterskan identifierar sig personligen med rollen som specialistsjuksköterska och utifrån en god självbild agerar med självförtroende. Vidare innebär det att (3) specialistsjuksköterskan agerar autonomt och utför sina arbetsuppgifter på ett yrkesskickligt vis som inger förtroende i arbetsgruppen. Detta för att (4) till sist urskilja sig från andra professioner dock med intentionen att vara en god samarbetspartner i teamet kring patienten. Positiva konsekvenser efterföljer in i verkligheten om förutsättningarna för professionell identitet som begrepp existerar. Slutsats: Fördjupad insikt i vad professionell identitet innebär som begrepp kan bidra positivt till att specialistsjuksköterskan inom intensivvård upplever starkare känsla av professionell identitet.