No description available.

Denna studie ämnar att undersöka hur den personliga identiteten påverkas och utvecklas i samband med att bli förstagångsmamma samt vilka faktorer som bidrar till utvecklingen.  De frågeställningar som undersöks är: - Hur utvecklas den personliga identiteten av att bli förstagångsmamma? - Vilka sociala faktorer kan ha en inverkan på utvecklingen av den personliga identiteten hos förstagångsmammor? Det empiriska materialet grundas i tio stycken semistrukturerade intervjuer med ett urval av förstagångsmammor i åldrarna 20-30 år. Intervjuerna hade till syfte att utmynna personliga upplevelser och föreställningar om identitetens utveckling vid transitionen till att bli mamma. Resultat analyseras sedan i relation till tidigare forskning, Jenkins teori om identitet samt Berger och Luckmanns socialisationsteori.  Det resultat som framkom ur studiens empiri är hur övergången till moderskap bidrar till att den personliga identiteten utvecklas. Detta sker i form av att nyblivna mammor utformar nya egenskaper de tidigare inte identifierat sig med men som nu blir framstående, exempel på egenskaper är oro, omhändertagande och ansvarstagande. Vidare framkom tre typer av påverkansfaktorer som har en inverkan på utvecklingen av den personliga identiteten; normer, egna mammor samt grupptillhörighet. Normer som förekommer kring mammarollen finner vi har en inverkan på hur nyblivna mammor agerar, vilket sedan har en påverkan på den personliga identitetens utveckling. Genom kopplingen till sina egna mammor visar det även sig hur förstagångsmammor försöker utveckla sin egna identitet i relation till hur de uppfattar sina egna mammor. Grupptillhörighet som påverkansfaktor skiljer sig från de två föregående genom att denna snarare hämmar den personliga identitetens utveckling. Resultatet visade att frånvaron av känslan av tillhörighet till den sociala gruppen mammor bidrar med en avsaknad av utveckling i rollen som mamma, och även den personliga identitetens utveckling

Forskning visar att en stark företagskultur kan likställas med ett informellt regelverk som ger arbetstagarna riktlinjer för hur de bör agera utifrån företagets mål. Trots att det inom många branscher idag finns starka företagskulturer som ställer krav på arbetstagaren så är studier utifrån arbetstagarens perspektiv relativt bristfälliga. Det har däremot utförts mycket forskning kring effekter av företagskultur utifrån arbetsgivarens perspektiv. Denna studie ämnade därför att undersöka hur arbetstagare förhåller sig till en stark företagskultur samt hur deras identitet påverkas av det. Genom att få insyn i subjektiva upplevelser var förhoppningen med studien att kunna bidra med en förståelse kring arbetstagares identitetsskapande i relation till företagskultur. Vid insamlingen av empiriskt material utfördes kvalitativa intervjuer med 10 personer som har erfarenhet av en stark företagskultur på ett företag inom säljbranschen. Hälften av intervjupersonerna är nuvarande anställda och resterande har tidigare varit anställda på det aktuella företaget. Det insamlade datamaterialet har sedan analyserats i relation till Tajfel och Turners teori om social identitet, Goffmans teori om roller och framträdande samt Collins teori om interaktionsritualer. Resultatet visade att arbetstagare väljer att anpassa sitt beteende efter önskvärda personlighetsdrag som uppmuntras på arbetsplatsen. Hur identiteten påverkas av den starka företagskulturen visade sig bero på hur arbetstagarnas personliga identitet i grunden skiljer sig från de önskvärda personlighetsdragen på arbetsplatsen samt hur mottagliga de är för att förändra sin sociala identitet, vilket således avgör i vilken grad det resulterar i påfrestningar på den personliga identiteten.

<p>Identity includes an individual´s self-image and the consciousness about their self. It is about being the same person despite changes in their life situation. The identity often get´s fragile because of the disease. Beacuse of the individual´s feeling of lost identity there may arise a conflict between the person and people in his or her surroundings. They may no longer see the sick person in the same way as they used to. The purpose of this study was to highlight how disease in everyday life and admission to a hospital affects the identity. The study was carried out as a litterature based study. There were especially two categories that were important, the social dimension of identity and the personal dimension of identity. The personal identity is mostly related to the fact that the person is admitted to hospital and the concept of autonomy, integrity, dignity and empowerment. The social identity is more about the relationship to family, friends and colleagues, but it is also related to the nurse-¬¬¬¬¬patient relationship. The different parts of identity in relation to itself and to others do have a common influence. A large part of the personal freedom is deprived during a stay in the hospital. It is important that the nurse pays attention to the patient´s individual personality and habits. This will make that person feel well respected and it will also make it easier for the individual to maintain his or her identity. It is important to highlight how disease affects the identity, both in the nurseprofession and in the education to become a nurse. More research in the areas identity and caring is needed.</p>

Identity includes an individual´s self-image and the consciousness about their self. It is about being the same person despite changes in their life situation. The identity often get´s fragile because of the disease. Beacuse of the individual´s feeling of lost identity there may arise a conflict between the person and people in his or her surroundings. They may no longer see the sick person in the same way as they used to. The purpose of this study was to highlight how disease in everyday life and admission to a hospital affects the identity. The study was carried out as a litterature based study. There were especially two categories that were important, the social dimension of identity and the personal dimension of identity. The personal identity is mostly related to the fact that the person is admitted to hospital and the concept of autonomy, integrity, dignity and empowerment. The social identity is more about the relationship to family, friends and colleagues, but it is also related to the nurse-¬¬¬¬¬patient relationship. The different parts of identity in relation to itself and to others do have a common influence. A large part of the personal freedom is deprived during a stay in the hospital. It is important that the nurse pays attention to the patient´s individual personality and habits. This will make that person feel well respected and it will also make it easier for the individual to maintain his or her identity. It is important to highlight how disease affects the identity, both in the nurseprofession and in the education to become a nurse. More research in the areas identity and caring is needed.

I detta arbete har jag undersökt min personliga identitet som låtskrivare och producent när stora delar av musiken och processen bestämdes av slumpen. Jag spenderade fyra veckor med att skriva fyra låtar baserade på slumpvis förutbestämda premisser inom instrumentering, låtens känsla och textens handling. Jag analyserade dessa låtar i kategorierna Arrangering, Produktion, Sång och Lyrik, och jämförde dem med tidigare låtar jag skrivit. Jag kom fram till att min identitet ligger i hur jag tolkar koncept i både text och musik. Att jag ofta har ett drömskt sound med mycket rum, samtidigt som jag också ofta har en närhet. Mina melodier är lekfulla och rörliga och mina texter har tydliga koncept och metaforer som relaterar till vardagen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur identitet och processer av identitetsförändring påverkas av uppfattningar om platser och en regional flytt. Detta med fokus på Tornedalingar som har flyttat bort från Tornedalen. För att uppnå detta syfte intervjuades fyra utflyttade tornedalingar, varpå datamaterialet analyserades genom tematisk analys. I likhet med tidigare forskning som har visat att rötter är av stor vikt för människors identitet, visar den här studiens huvudslutsatser att rötter även är av stor vikt för tornedalingars identitet och förhållningssätt. Slutsatserna påvisar även att en flytt från Tornedalen i sig inte nödvändigtvis påverkar identiteten, men kan leda till att individer träder in i nya sociala sammanhang som i sin tur kan kopplas till identitetsförändring.

Detta arbete ägnar sig främst till alla lärare i grundskolan som undervisar i de samhällsorienterande ämnena, främst i religion. Under vår verksamhetsförlagda utbildning och vid arbete på diverse skolor har vi kunnat identifiera ett problem som är knutet till lärares identiteter och religionsundervisning. Syftet med detta arbete är att undersöka interaktionen mellan lärares identitetsarbete och religionsundervisning i hopp om att göra lärare medvetna om vikten av reflektion. Syftesformuleringen väcktes som en respons på lärares uttryck för deras erfarenheter i praktiken. Med beaktande av händelser i vår omvärld och samhällets förändrade dynamik blir det högst relevant att lärare visar medvetenhet för sitt identitetsarbete genom att synliggöra för sig själv hur deras kulturella bakgrunder och tro återspeglas i undervisningen.  Identitet, identitetsarbete och levnadsberättelser utgör centrala delar i detta arbete och är en förutsättning för besvarandet av arbetets frågeställningar. Semistrukturerade intervjuer gjorde det möjligt att undersöka sju lärares upplevelser av hur deras identitetsarbete påverkar religionsundervisningen. Analysen gjordes med hjälp av en tematisk analys med olika teman. Resultatet visade att identitetsarbete är viktigt och nödvändigt, men att det kan se olika ut. Detta beror på deras förståelse av sig själva och vilken plats deras personliga identitet får i undervisningen. Genom resultatet uppmärksammas även att identitetsarbete är en förutsättning för att lärares personliga värderingar ska kunna stå i linje med det yrkesmässiga ansvaret. Vidare fastställdes att levnadsberättelserna hade en stor påverkan på utformandet av den personliga identiteten där deras tidigare erfarenheter och värderingar kom till uttryck. Slutsatsen tyder på att lärarens självbild är kärnan i att kunna bedriva en icke-konfessionell undervisning. Det framgår även att det krävs en medveten reflektion för att kunna integrera personliga värderingar i det professionella tänkandet då lärares religiösa övertygelser inte kan uteslutas.

In this essay I try to put Jaspers philosophy of love in dialogue with some of the leading approaches of personal identity. I start briefly with the pre-Socratics Parmenides and Heraclitus. I then introduce some leading identity theories within the analytical tradition and finally the narrative identity theory with Paul Ricoeur at the forefront. In section 2.1, I analyse the basic concept of Umgreifende and its relation to, among others, Kant and Kierkegaard. Knowledge and objectification of personal identity are seen as major problems in identity theories and contrasted with Jaspers’ idea of ​​identity as Existenz. In section 2.2 I analyse Jaspers’ view on action and freedom. Love appears as the cornerstone for Jaspers’ philosophy in general and Existenz in particular. I link Jasper's concept of love to Augustine and at the same time show the differences between the two. In section 2.3, I analyse Jaspers’ view on communication and action which he thinks is the only way for the self to appear and become phenomenal. The world is proving to have a key role as a medium that enables communication. In section 2.4, I clarify Jaspers view on the role of language in intersubjective communication and the possibilities of hermeneutics. The essay concludes with a brief summary.

Denna studie av ungdomar med utländsk bakgrund försöker skapa förståelse för ungdomars identitet i samband med kulturkrockar och se påverkan av att leva med två olika kulturer. För att ta reda på detta har denna huvudfråga använts: Hur upplever ungdomar med utländsk bakgrund att deras två kulturer och kulturkrockar påverkar deras identitet? Denna kvalitativa studie har innefattat en semi-strukturerad intervju och fem intervjupersoner som alla är utlandsfödda med utländsk bakgrund. De alla beskrev hur deras identitet påverkas av kulturkrockar och av att leva med två kulturer. De stöter på missförstånd som sätter spår på självförtroendet och i dessa kulturkrockar genomgår identiteten en förändring. De påverkas av andra människors reaktioner på dem, hur andra ser på dem och här förändras deras självbild. De anser att det är svårt att veta vad de har för identitet och vilken kultur de identifierar sig med vilket leder till att de upplever en identitetskris och skapar en egen kultur med de båda kulturerna de har. För ungdomarna är identitet något som ständigt förändras och formas i sociala sammanhang i samband med kultur och kulturkrockar. / This study of young people with a foreign background tries to create an understanding of young people's identity in connection with cultural clashes and to see the impact of living with two different cultures. The main question that has been used in this study: How do young people with a foreign background experience that their two cultures and cultural clashes affect their identity? This qualitative study has included a semi-structured interview and five interviewees who were all born abroad with a foreign background. They all described how their identity is affected by cultural clashes and by living with two cultures. They encounter misunderstandings that affect their self-confidence and in these cultural clashes, identity undergoes a change. They are affected by other people’s reactions to them, how others see them and this changes their self-image. They believe that it is difficult to know what their identity is and which culture they identify with, which leads to them experiencing an identity crisis and creating their own culture with the two cultures they have. For young people, identity is something that constantly changes and is shaped in social contexts in connection with culture and cultural clashes.