Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2005.

<p>Ett mindre område i norra Sverige är finskt förvaltningsområde. I de fem kommunerna som omfattas gäller utökade rättigheter att använda finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och äldrevård. Eftersom flertalet finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga finska förvaltningsområdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat finskt förvaltningsområde. Det skulle omfatta Mälardalen, där Eskilstuna är en av kommunerna med stor finsk befolkning.</p><p>I en jämförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser på finska språket visade sig några intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite finsk närvaro på hemsidan. Däremot var det stor skillnad på platsannonserna då nästan inga arbetsgivare i Eskilstuna angav finska som en fördel, medan många olikartade arbeten i Norrland hade finska specificerat som önskemål eller krav.</p>

digitalisering@umu

Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2008. / Härtill 6 uppsatser.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur två generationer av tornedalingar uppfattar kulturen, språket samt identiteten i Tornedalen och även hur laestadianismen påverkat dessa. Det som framgår utifrån de intervjustudier jag har gjort är att det inte finns en samstämmig syn på vad som är den tornedalska kulturen eller identiteten, även om många likheter går att finna, så som ärligheten, gästfriheten och det stora jakt – och fiskeintresset. Laestadianismens påverkan på Tornedalen går att hitta, även om alla informanter inte var lika medvetna om det som andra. Språket i Tornedalen hade enligt informanterna en stor betydelse för både den tornedalska kulturen så väl som identiteten, dock fanns det inga direkta samband mellan meänkielin (tornedalsfinskan) och laestadianismen, mer än att det språket var talat under predikningar och har på så sätt varit avgörande för att den laestadianska tron fått fäste i Tornedalen.

Sweden’s population is growing and has been growing a lot since the year 2000. This growth is expected to continue. Although Sweden´s population is increasing, this is not the case for all municipalities. Some rural municipalities are decreasing in population, like the four Torne valley municipalities. These four municipalities are Kiruna, Haparanda, Pajala and Övertorneå. This study is quantitative and is based on population statistics from the database SCB. The aim of this study is to examine how the population has changed in volume and composition during the years 2010 to 2019 in the four Torne valley municipalities in Sweden. This study is also going to discuss the possible reasons behind the population change and relate it to theories and other studies. The results show that all the Torne valley municipalities had a negative population growth in the last ten years. The age and gender share has also changed. The results also show that the gender balance in the different age groups are unbalanced, for example there are more women than men aged 75 years or older. Over the past ten years the amount of people aged 65 or above has increased, meanwhile the amount of working-age people has decreased. This has led to a higher dependency ratio for all municipalities. Furthermore, the results show that the international migration has been important for all municipalities, without the international migrants all municipalities would have a larger decrease of population.

The study seeks to get an understanding of how, in which context and why depictions of aminority group are constructed, communicated, and manifested in the daily press by examining how the Swedish region Torne Valley was represented in the daily press during 1900–1909. Furthermore, the ambition with the study is also to highlight if and how the minority group is created in relation to the majority group. This was conducted by answering when and how the Tornedalians and the Torne Valley as a geographical as well associocultural environment was described in the media at the time and why they were represented in that way. Additionally, the study adopts an outsider-approach to examine the concepts as exonyms (formulated by others). This was carried out through a qualitative discourse analysis of over 200 unique texts from three Swedish newspapers, Svenska Dagbladet, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning and Göteborgs Aftonblad, which was supplemented by a brief quantitative analysis. The latter, to determine when the concept of Torne Valley and the Tornedalian minority group became known in the daily press. In the study, the second half of the 19th century is categorized as an introductory phase. This is followed by an establishment phase under 1900–1909, with a peak during the beginning of the 20th century. The establishment phase is not only when the concept was used more frequently but rather when the concept gained more attention in the press and entered the public arena. The results show that the Torne Valley mainly was brought to the light related to three overarching subjects – the folk high school in Matarengi, the year of famine between1902–1903 and the railway issue. This is extended to several discourses which are the exotic landscapes, the land of the future left behind, the dichotomy between Swedes and Finns, the cultural- and civilization project and the nation-building process. The study also shows that the depictions seamlessly are interwoven with communicated interests and ambitions which are based on economic, cultural, ideological, military strategic, and geopolitical grounds. This is supported by previous research. The construction of a minority group therefore derives from instrumental, situational, and contextual conditions, which allegedly serves the imagined majority group. As I see it, this is ultimately shown in the conflicting and competing representations of the Tornedalians and the Torne Valley.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare bemöter mångfald och flerspråkighet i under- visningen. För att besvara syftet har två forskningsfrågor skapats. Den första fokuserar på det för- hållningssätt som lärarna förmedlar till mångfald och flerspråkighet. Den andra frågan riktar in sig på undervisningen och belyser i vilka undervisningssammanhang som lärarna anser att flerspråkig- het förekommer. Studien utgår från ett interkulturellt- och sociokulturellt perspektiv för att undersö- ka hur lärare bemöter elevers mångfald och flerspråkighet i undervisningen. Det sociokulturella perspektivet belyser språkets betydelse för människan. Det interkulturella perspektivet utgörs av ett förhållningssätt som lärare bör stå i relation till i undervisningen. Vidare undersöker tillika studien i vilka undervisningssammanhang som flerspråkighet förekommer. Studien utgörs av en kvantitativ metod, där tillvägagångssättet för datainsamlingen utgjorts av en digitalenkät. Inriktningen av studi- en har varit mot en tvåspråkig gränskommun i Tornedalen för att tillföra kunskap om lärares yrkes- livserfarenhet om undervisning med mångfald och flerspråkighet. Studiens resultat visar att det finns variationer mellan lärares attityder gentemot elevers kulturella- och språkliga bakgrund. De flesta lärare har ett positivt ställningstagande till elevers mångfald och flerspråkighet. Resultatet vi- sar likaledes att flerspråkighet förekommer i varierande utsträckning i undervisningen, där de flesta lärare inte har tillgång till läromedel på elevernas modersmål. / The purpose of the study is to contribute knowledge about how teachers respond to diversity and multilingualism in teaching. To answer the purpose, two research questions have been created. The first one is focused on which approach the teachers’ shows to diversity and multilingualism. The second question focuses on the teaching and focuses on which teaching contexts the teachers belie- ve that multilingualism occurs. The study is based on the intercultural and socio-cultural perspecti- ve to examine how teachers responds to pupils' diversity and multilingualism in education. The so- cio-cultural perspective highlights the importance of language for humans. The intercultural per- spective consists of an approach that the teachers should act in education. Further, the study also examines in which teaching contexts multilingualism appear. The study consists of a quantitative method, where the data collection is based on a digital survey. The results of the study show that there are variations between teachers’ attitudes towards pupils' cultural and linguistic background. Most teachers have a positive attitude towards pupils' diversity and multilingualism. The results also show that multilingualism appears in varying degrees in education, where most teachers do not have access to teaching aids in the pupils' mother tongue. / Tutkimuksen tarkoitus on antaa tietoa siitä, miten opettajat näkevät monikulttuurisuuden ja moniki- elisyyden opetuksessa. Tarkoitukseen vastaamiseksi on luotu kaksi tutkimuskysymystä, joista en- simmäinen liittyy siihen, miten opettajat suhtautuvat monikulttuurisuuteen ja monikielisyyteen. To- inen kysymys keskittyy opettamiseen ja tuo esiin opetuskontekstit, joissa opettajat uskovat monikie- lisyyden esiintyvän.Tutkimus perustuu monikulttuuriseen ja sosiokulttuuriseen näkökulmaan siitä, miten opettajat suhtautuvat oppilaiden monikulttuurisuuteen ja monikielisyyteen opetuksessa. Sosi- okulttuurinen näkökulma korostaa kielen merkitystä ihmiselle. Monikulttuurinen näkökulma koostuu lähestymistavasta, johon opettajien tulisi liittyä opetuksessa. Lisäksi tutkimuksessa tar- kastellaan, missä opetuskonteksteissa monikielisyyttä esiintyy. Tutkimuksessa käytettiin kvantitatii- vista menetelmää, jossa tiedonkeruun koostui digitaalisesta kyselystä. Tutkimuksessa painopiste on ollut yhdessä kaksikielisessä Torniolaakson rajakunnassa, jotta saataisiin lisää tietoa opettajien ko- kemuksesta moninaisesta ja monikielisestän opetuksesta. Tutkimuksen tulokset osoittavat, että opet- tajien suhtautuminen opiskelijoiden kulttuuriseen ja kielelliseen taustaan vaihtelee. Useimmat opet- tajat suhtautuvat myönteisesti opiskelijoiden moninaiuuteen ja monikielisyyteen. Tulokset osoitta- vat myös, että monikielisyyttä esiintyy vaihtelevassa määrin opetuksessa eikä useimmilla opettajilla ole oppimateriaalia oppilaiden äidinkielellä.

Detta pedagogiska specialarbete är en undersökning av lukkari – försångarens och försångens betydelse, tradering och historia inom östlaestadianska församlingar i Norrbottens län. Resultatet, som framkommit genom kvalitativa intervjuer med informanter, visar att val av lukkari och dess traderingsprocess mellan personer och generationer grundar sig utifrån parameterar såsom sångröst, personens mod och ansvarstagande, en levande kristen tro samt i vissa fall även arv. Det framkomna resultatet visar även på skillnader i lukkaritraditionens status och fortlevnad i de områden och församlingar som undersökts. Ny information och relevant fakta kring lukkaritraditionens historia har även lyfts fram. Resultatdelen sammanfattas under egen rubrik och reflektioner samt analyser kring arbetet redovisas i en avslutande diskussion.

This report is a summary and a discussion of a research project on bilingualism in Tornedalen. Within the project "Education in sparsely populated areas", financed by the National Board of Education, a number of studies were carried out aiming at giving a description of the present linguistic situation (Swedish/Finnish) of the pupils in the comprehensive school. Another aim was to see if there was any correlation between school achievement and the linguistic abilities of the pupils (Swedish-Finnish) . In this connection the intention was also to develop methods of measurement and to construct tests. The basis of the work was a model originally developed by Spolsky (1974) and had in a broad sense a "sociology of language" approach. The population consisted of all the 354 pupils in grade 4 in the district of Haparanda, Övertorneå and Paj ala. The gathering of data in which combination of different methods such as interviews, observations and testings were used, took place at the turn of the year 1975/76. The results have been published in six reports (nr 78-83) in the series of reports of the Department of Education, Pedagogiska rapporter, Umeå (in Swedish). In this summary the main results are accounted for concerning the pupil's use of language and linguistic knowledge as well as results and marks. The results show that the use of the Finnish language is almost restricted to the home environment. As for the knowledge of Finnish it can be noted that about 40 per cent have active abilities and the rest of the pupils are purely Swedish speaking. The difference between the mentioned groups as regards the other measurements of achievement used were small or insignificant especially if the social background of the pupils was taken into consideration. The main conclusion was that the Finnish language in Tornedalen is decreasing and that in one or two generations probably all the area will be Swedish speaking. The consequences of this are discussed,and the importance of school and education is also dealt with. Suggestions for further research are given such as longitudinal and iterated cross-sectional studies and comparative studies in other bilingual areas. Studies about attitudes to the languages in Tornedalen are suggested as well as intensified work on the developing of methods in bilingual research. Finnally further investigations on the covariation between different factors and school achievement are recommended. / digitalisering@umu