The purpose of this study is to compare the conditions for teaching and learning Sami at primary level in three different types of schools. The study focuses on teachers' views on multilingualism and characteristics of good mother tongue education as well as factors inside and outside school affecting teaching. The classroom environment is also discussed. Six qualitative interviews with practicing teachers in the three school forms were carried out: Sami school, integrated teaching and mother-tongue education. The results showed that the teachers are in favour of multilingualism and feel a responsibility to help more children develop their ability to speak Sami. Due to differing conditions between types of schools it is problematic to achieve an equivalent education in Sami. The results also describe the factors inside and outside school affecting teachers' activities and the learning environment.

The aim of this study was to examine to what extent, and how, multilingual information is made accessible on the websites of Swedish municipal libraries. In particular, wefocused on assessing access to foreign languages on the websites, and on identifying the criteria used when choosing these languages. The thesis also aimed to outline which problems, if any, that arise when providing multilingual information on these websites. The analysis was based on theories concerning websites and multilingualism. We analysed the responses to the survey through the concepts of assimilation and diversity. The method used was aquantitative web-based survey addressed to webmasters at 43 Swedish public libraries, in municipalities with a high percentage of foreign-born citizens. The study indicates that economic resources, time, the websites’ design and the lack of language skills among library staff limit the development of multilingual websites. The findings show that a majority of the libraries only to a certain extent map their targetaudience. The webmasters base their work on the principle of every citizen’s equal right to participation. The main finding is that the websites are generally not accessible to non-Swedish speakers, including speakers of the national minority languages. This contradicts the principle of everybody’s equal right of access to public libraries and the information they provide.

Sammanfattning Flerspråkighet är mycket mer synligt i dagens svenska samhälle, i och med inflödet av människor från många olika länder i världen. Idag integreras nyanlända människor i Sverige och språken har fått större plats i vårt samhälle. Flerspråkighet blir därför vanligare och många barn är i behov av stöd både med sitt förstaspråk men också andraspråk. Syftet med vår uppsats är att undersöka förskollärarstudenters tankar och åsikter kring det framtida arbetet med flerspråkighet i förskolan. Vi ville också ta reda på förskollärarstudenternas definition av flerspråkighet. Den metod vi använde oss av var kvalitativa intervjuer med sex förskollärarstudenter vid Uppsala Universitet. Samtliga deltagare av undersökningen gick i olika terminer på förskollärarprogrammet. Under tidigare forskning har vi redogjort för olika forskares avhandlingar om flerspråkighet. I diskussionen använde vi oss av tidigare forskning och teoretiska perspektiv för att belysa undersökningens resultat. Resultatet består av det svarsmaterial som samlades in i de kvalitativa intervjuerna. I resultatet kom vi fram till att de samtliga deltagarnas tankar och definition av flerspråkighet var att behärska flera språk än ett samt att ha annat modersmål än samhällets majoritetsspråk. I diskussionen presenteras också olika metoder på hur förskollärare kan arbeta med flerspråkighet i förskolan. De olika metodexemplen anges av förskolärarstudenterna samt synliggörs av tidigare forskning och från teoretiska perspektiv.

Syftet med studien var att bilda kunskap om pedagogers erfarenheter av arbetet med minori-tetsspråket meänkieli samt att diskutera betydelsen av dess aktiva användning i den pedago-giska verksamheten bland förskolebarn i en kommun i Tornedalen. Studien utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv där man ser språket som det viktigaste psykologiska redskapet som gör människan involverad i sin omgivning och delaktig i sociokulturella erfarenheter. Data-underlaget utgörs av e-postkorrespondens med sju förskollärare samt kompletterande inter-vjuer med tre deltagare i samma korrespondensgrupp. Deltagarna har alla förhållit sig till och bevarat öppna frågeställningar. Forskningsfrågorna som studien besvarar är hur förskollärarna arbetar med meänkieli och vilka upplevelser de har av att arbeta med meänkieli. Samt vilken betydelse förskollärarna tycker att meänkieli har för barnen i förskolan. Resultatet visar att meänkieli används i vardagssituationer som t.ex. vid matbordet, samlingar och påklädning. Det visar också att pedagogerna upplever att det finns ett behov av tydligare riktlinjer för ar-betet med meänkieli och att det råder en viss osäkerhet över användandet av språket.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka folkbibliotekens arbete för de nationella minoriteterna, samt om den nya bibliotekslagen som gjort de nationella minoriteterna till en prioriterad grupp förändrat folkbibliotekens arbete i denna fråga. De övergripande frågeställningarna berörde hur folkbiblioteken arbetar med denna fråga idag, om den nya bibliotekslagen förändrat arbetet för de nationella minoriteterna på folkbiblioteken, samt om folkbiblioteken upplever några särskilda problem i sitt arbete för de nationella minoriteterna. Den teoretiska utgångspunkten har varit att se på hur minoriteters ställning och behandling i majoritetssamhället historisk påverkar deras ställning än idag. En utgångspunkt har även varit att minoriteter behöver särskilda rättigheter inom majoritetssamhället för att bevara och behålla sin kultur. För att få en bredd i studien gjordes en kvantitativ undersökning i form av en enkät till bibliotekschefer på folkbibliotek runt om i Sverige. Resultaten av enkätundersökningen visade att bibliotekens verksamhet riktad till de nationella minoriteterna är begränsad. Biblioteken har inte heller fått extra resurser eller nya riktlinjer för denna verksamhet. Resultatet visar även att bibliotekslagens nya skrivning inte haft någon större inverkan på bibliotekens verksamhet gentemot de nationella minoriteterna.

No description available.

År 2000 blev finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch Sveriges officiella minoritetsspråk och det har sedan dess varit en del av den kunskap som eleverna ska få från skolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka fyra olika läroböcker i svenska 2 med avseende på hur stor plats minoritetsspråken får i dessa böcker samt vad böckerna ger för information om minoritetsspråkens kultur, historia, religion och historia. Det undersökta materialet består av fyra läromedel som kom ut efter 2011. Den teori jag använt mig av är Hellspongs (2001) ideologikritiska analys. Resultatet visar att minoritetsspråken får en mycket liten del i läroboken, samt att den information som ges inte är tillräcklig vad gället minoritetsspråkens kultur, historia, religion och historia.

<p>Ett mindre område i norra Sverige är finskt förvaltningsområde. I de fem kommunerna som omfattas gäller utökade rättigheter att använda finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och äldrevård. Eftersom flertalet finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga finska förvaltningsområdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat finskt förvaltningsområde. Det skulle omfatta Mälardalen, där Eskilstuna är en av kommunerna med stor finsk befolkning.</p><p>I en jämförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser på finska språket visade sig några intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite finsk närvaro på hemsidan. Däremot var det stor skillnad på platsannonserna då nästan inga arbetsgivare i Eskilstuna angav finska som en fördel, medan många olikartade arbeten i Norrland hade finska specificerat som önskemål eller krav.</p>

Inledning Med minoritetslagens inträde 2010 skapades debatt om minoriteternas ställning i samhället. I läroplanen som utgavs 2011 står det att elever i mellan- och högstadiet ska få kännedom om Sveriges nationella minoriteter och deras språk. Syfte Syftet är att bidra med kunskap om högstadieelevers kännedom om, och deras attityder till, Sveriges nationella minoritetsspråk, att jämföra om kännedom och attityder till landets nationella minoritetsspråk skiljer sig mellan två kommuner och mellan könen samt om kännedomen varierar mellan årskurs sju och årskurs nio. Metod och urval Studien är kvantitativ med enkät som instrumentet. Respondenterna är elever i årskurs sju och nio från två olika högstadieskolor i två olika kommuner. En skola låg i en förvaltningskommun och en i en icke-förvaltningskommun. Resultat Resultatet visar att elever i årskurs sju har fått mer undervisning än elever i årskurs nio. Elever som går i en skola i en förvaltningskommun har inte större kännedom om Sveriges nationella minoritetsspråk än elever den andra kommunen. Elever som känner till de nationella minoritetsspråken är mer positiva till dem än elever som inte känner till dem. Resultaten visar även att flickor har en mer positiv attityd till de nationella minoritetsspråken än pojkar.

Syftet för examensarbetet är att inringa olika betydelser av samisk identitet i förskolan genom att undersöka hur samiskt språk och kultur används inom samiska förvaltningskommuner. På vilka sätt strävar pedagoger på förskolor och administratörer i förvaltningskommunerna att främja samiskt språk och kultur bland förskolebarn i några utvalda förskolor som ligger i kommuner som omfattas av särskilda regelverk? För att få svar på frågorna användes kvalitativa intervjuer som metod. Det genomfördes telefonintervjuer med sju personer i två samiska förvaltningskommuner. I resultatet framkommer det att kommunerna arbetar på olika sätt med de samiska språken i förskolan. Resultatet visar att det behövs medvetet arbete inom förskolan för att utveckla flerspråkighet och för att den samiska identiteten ska stärkas hos samiska barn i förskolan. Slutsatserna i examensarbetet är att förvaltningskommunerna har olika arbetsmetoder för att främja det samiska språket. En annans slutsats är att det finns ett behov av samisktalande pedagoger med grundläggande kunskaper i de samiska språken och den samiska kulturen i förskolorna.