No description available.

No description available.

Påbyggnadskurs i finska 20 hpSpecialarbete 5 hpVårterminen 2010

No description available.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

<p>The purpose of this study was to investigate the view of Finnish dialects and identity of first, second and third generation of Sweden Finns students in 7th, 8th and 9th graders, in two Sweden Finn schools. The questions at issue for the essay were: How do Swedes of Finnish extraction think of the Finnish dialects? Is there a correlation between identifying as Finnish and knowledge and usage of the Finnish dialects, as opposed to Finns living in Finland? To which extent do the Finnish students have knowledge regarding the Finnish dialects? To answer the questions a quantitative method was used and a questionnaire was answered by over 100 students. The results of the study showed that the Finnish dialects did not exert any influence on the students’ life nor their sense of identity. Their knowledge regarding dialects was limited to standard Finnish and the dialect of Helsinki Finnish.</p>

När Finland dras in i Andra världskrigen ställs svensk neutralitetspolitik på prov. Då staten inte släpper på neutraliteten organiserar sig omgående frivilligorganisationer och privatperso-ner på både svensk och finsk mark för att kunna hjälpa det krigshärjade Finland. I krig är det alltid de civila som blir mest drabbade och för att hjälpa barnen så börjar man att transportera finska barn till tryggheten i Sverige. De flesta barnen kommer till svenska famil-jehem. Barnhem och sjukhem tar emot de barn som inte fått plats i familjehem eller de barn som behöver sjukvård. Falu Rotaryklubb startar ett barnhem för sjuka finska krigsbarn i Stråt-enbo och syftet med denna studie är att ta reda på hur detta startade, vilka meriter och egen-skaper den blivande föreståndarinnan för barnhemmet hade samt vilka de första barnen på barnhemmet var. Studien utgår till stor del från det av föreståndarinnan skapade fotoalbumet som går att finna på Dalarnas Folkrörelsearkiv. I samma arkiv kan man finna Falu Rotaryklubbs protokoll från möten som rör barnhemmet, brevväxlingar samt betyg och tjänstgöringsbetyg för den bli-vande föreståndarinnan. Det visar sig att barnhemmet i Stråtenbo blir en välorganiserad och stark verksamhet med god ekonomi för att klara verksamheten. Föreståndarinnan hyllas och kommer att betyda mycket för barnen, deras föräldrar och verksamheten.

<p>När Sovjetunionen anföll Finland 1939 bad Finland Sverige om hjälp. Sveriges regering beslutade att vara icke krigförande d.v.s. inte hjälpa Finland med reguljära styrkor för att hålla Sverige utanför kriget så länge det gick. En svensk frivilligrörelse skapades och totalt värvades drygt 8000 man. Idag åker över tusen svenska frivilliga om året på internationella uppdrag runtom i världen, för att som det har varit hittills, bevara fred. I framtiden kommer vi förmodligen få se svenskar som genomför fredsframtvingande uppdrag. Vad är det som får svenskar att frivilligt åka till krigszoner och riskera sitt liv? Är det någon skillnad på de drivkrafter som fick folk att anmäla sig frivilliga till finska vinterkriget och de som åker på moderna internationella insatser, eller är drivkraften till internationellt deltagande tidlösa?</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att jämföra drivkrafter till frivillighet. Att undersöka vilka likheter och skillnader i drivkrafter som finns till en modern insats (Bosnienbataljonerna är bra exempel på nya tidens FN-missioner) och till en historisk insats. Följande tre frågställningar svarar uppsatsen på:</p><p> </p><p>1. Vilka drivkrafter låg bakom de svenska frivilligas deltagande under finska vinterkriget?</p><p>2. Vilka drivkrafter ligger bakom deltagandet till BA01-BA04?</p><p>3. Vilka likheter och skillnader ligger bakom drivkraften till deltagandet i finska vinterkriget och moderna internationella insatser?</p><p> </p><p>Författaren använder sig av deduktiv metod och ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt. Dispositionen i denna uppsats utgörs i huvudsak av tre delar, en del som beskriver Svenska Finlandsfrivilligas enkätundersökning och de svar på drivkrafter som den ger. Därefter sker en fördjupad kvalitativ textanalys om finska vinterkriget och drivkrafterna för de svenska frivilliga. Slutligen genomförs en beskrivande del av Bosnienbataljonerna, med fokus på de bakomliggande drivkrafterna. Jämförelsen av data sker sedan med hjälp av ett antal motivationsparametrar.</p><p> </p><p>De slutsatser som framkom var att den största <em>likheten</em> syns i motivationsparametern ”Behov av uppskattning”. De största<em> skillnaderna</em> har varit i motivationsparametrarna: ”Behov av trygghet”, ”Behov av prestation”, ”Behov av meningsfullhet” och ”Behov av utveckling”. Andelen som angav motivationsparameter ”Behov av trygghet” var större i fallet Finland och resterande tre var större i fallet Bosnien.</p>

När Sovjetunionen anföll Finland 1939 bad Finland Sverige om hjälp. Sveriges regering beslutade att vara icke krigförande d.v.s. inte hjälpa Finland med reguljära styrkor för att hålla Sverige utanför kriget så länge det gick. En svensk frivilligrörelse skapades och totalt värvades drygt 8000 man. Idag åker över tusen svenska frivilliga om året på internationella uppdrag runtom i världen, för att som det har varit hittills, bevara fred. I framtiden kommer vi förmodligen få se svenskar som genomför fredsframtvingande uppdrag. Vad är det som får svenskar att frivilligt åka till krigszoner och riskera sitt liv? Är det någon skillnad på de drivkrafter som fick folk att anmäla sig frivilliga till finska vinterkriget och de som åker på moderna internationella insatser, eller är drivkraften till internationellt deltagande tidlösa?   Syftet med denna uppsats är att jämföra drivkrafter till frivillighet. Att undersöka vilka likheter och skillnader i drivkrafter som finns till en modern insats (Bosnienbataljonerna är bra exempel på nya tidens FN-missioner) och till en historisk insats. Följande tre frågställningar svarar uppsatsen på:   1. Vilka drivkrafter låg bakom de svenska frivilligas deltagande under finska vinterkriget? 2. Vilka drivkrafter ligger bakom deltagandet till BA01-BA04? 3. Vilka likheter och skillnader ligger bakom drivkraften till deltagandet i finska vinterkriget och moderna internationella insatser?   Författaren använder sig av deduktiv metod och ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt. Dispositionen i denna uppsats utgörs i huvudsak av tre delar, en del som beskriver Svenska Finlandsfrivilligas enkätundersökning och de svar på drivkrafter som den ger. Därefter sker en fördjupad kvalitativ textanalys om finska vinterkriget och drivkrafterna för de svenska frivilliga. Slutligen genomförs en beskrivande del av Bosnienbataljonerna, med fokus på de bakomliggande drivkrafterna. Jämförelsen av data sker sedan med hjälp av ett antal motivationsparametrar.   De slutsatser som framkom var att den största likheten syns i motivationsparametern ”Behov av uppskattning”. De största skillnaderna har varit i motivationsparametrarna: ”Behov av trygghet”, ”Behov av prestation”, ”Behov av meningsfullhet” och ”Behov av utveckling”. Andelen som angav motivationsparameter ”Behov av trygghet” var större i fallet Finland och resterande tre var större i fallet Bosnien.

Under andra världskriget genomfördes tidernas största barnförflyttning mellan Finland och Sverige med upp emot 70 000 barn. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur mobiliseringen kring krigsbarnsverksamheten såg ut lokalt i Halmstad kommun och vid det privata filantropiska barnhemmet Knästorpshemmet utanför Lund. Utifrån frågor kring verksamheternas ekonomi och marknadsföring och de aktivas motiv har jag studerat källmaterial från de båda verksamheterna som har bestått av bland annat brev och protokoll. Jag har använt mig av en kvalitativ textanalys och har använt mig av teorier som en förklaringsmodell. Till den sociala rörelse som Finlandshjälpen blev har jag använt mig av Ron Eyermans teori om moralisk performans inom sociala rörelser. Jag har även använt mig av en genusteori inom frivilligt politiskt deltagande och deltagande faktorer inom frivillig aktivet från Nancy Burns m.fl. för att studera hur könsfördelningen såg ut inom verksamheterna och om deltagande faktorerna kunde spela en roll i aktiviteten. Undersökningens huvudresultat är att de olika verksamheterna hade olika ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheterna. Knästorp var beroende av influtna bidrag, medan Halmstad hade tillgång till de kommunala pengarna. Deras marknadsföring skedde genom samma kanaler men de använde sig inte av samma argument för att vädja om bidrag hos allmänheten.