Endast hälften av Sveriges unga känner till något av landets fem nationella minoritetsspråk, vilket fastslås i en undersökning av Språkrådet 2010. Detta trots att språken enligt Skolverket ska behandlas i skolundervisningen, bland annat inom svenskämnet. I denna uppsats undersöks gymnasieelevers kunskaper om och attityder till minoritetsspråk samt elevers attityder till minoritetsspråk som en del av svenskämnet. Uppsatsmaterialet består av totalt 96 besvarade enkäter, med informanter i Eskilstuna, Kiruna och Uppsala. Resultatet visar att elevernas kunskaper varierar på de olika orterna samt beroende på om eleverna haft eller inte haft undervisning. Generellt har elever som har haft undervisning om minoritetsspråk en mer positiv attityd till minoritetsspråk, i jämförelse med elever som inte haft undervisning om minoritetsspråk.

Den här uppsatsen undersöker om styrdokumenten och förskolornas arbetsmetoder har stöd i forskningen vad gäller språkkunskaper, språkutveckling och kognition hos tvåspråkiga barn. I uppsatsen presenteras en litteraturöversikt för att sammanfatta några forskningsresultat nationellt och internationellt, samt en empirisk studie omfattande fyra kommuner i Uppsala län, där syftet är att undersöka mer konkret hur kommunerna arbetar med modersmålsstöd i förskolorna. En del av uppsatsen undersöker också möjligheten för modersmålsstöd i de nationella minoritetsspråken.Litteraturen visar att mängden input är viktig vad gäller språkkunskaper i allmänhet, samt att risken är stor för språkbyte ifall det inte finns något stöd utifrån för att stötta utvecklingen av ett minoritetsspråk i ett majoritetsspråksamhälle. Resultatet av kommunstudien visar att kommunerna har svårt att följa styrdokumenten fullt ut i fråga om att barn med annat modersmål ska kunna utveckla sitt modersmål. Inputen riskerar att bli väldigt begränsad, så som de undersökta kommunerna arbetar med modersmålsstödet idag.

The aim of this thesis is to study how public libraries can work to support and promote a national minority language. In the thesis Uppsala Library’s work with the Finnish language is reviewed from 2000 to present.  The data was collected through qualitative interviews with five key figures from Uppsala Library and the Uppsala municipality, visits in four local public libraries and the digital library during the spring 2019 and by examining the official documents of the municipality and information that the local public libraries have produced between 2000 and 2019. Uppsala Library’s work with the Finnish language is discussed in the thesis through themes of power, nationalism and identity processes and analyzed in terms of language revitalization. The findings show that during the first decade Uppsala treated the Finnish language as any other foreign language. It provided access to media in Finnish, but the Finnish language was not visible in the library policy or in the library’s information material and program activities in Finnish were few. A major change in Uppsala Library’s work with the Finnish language started in 2010 when the municipality joined the administrative area for the Finnish language. Since 2010 Uppsala Library has with special efforts supported and promoted the Finnish language. Finnish is used in the library’s information material and is visible in the municipality’s and the library’s documents. Uppsala Library offers many kinds of media in Finnish. The library has organized events where the Finnish language is used for children and adults. The events have also brought to light the Swedish Finns’ experiences and the historical connection the Finnish language has to Sweden. Information in Finnish in the physical and digital libraries, however, could be improved. The objective of the Swedish policy on minorities is to provide support for the historical minority languages so that they are kept alive. Uppsala Library’s work during the 2010s shows public libraries’ potential as a forum for minority politics and their importance in the work with minority language revitalization. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

This master’s degree essay aims to analyse the representation of languages in the Linguistic Landscape of two Northern Swedish towns, focusing on the minority languages spoken and originating in the areas. The languages studied are the Sámi languages and Meänkieli, in the two towns of Jokkmokk and Pajala. The study focuses on a quantitative analysis of the use of language on signs in both towns. The study is dealt into two parts, and will examine which languages are present in the Linguistic Landscapes: as well as how multilingual signs present different languages, be they regional minorities or foreign languages.             When looking at the language use in the Linguistic Landscape of both towns, one sees a clear favourability towards Swedish and English over the regional minority languages. This is evident in both top-down and bottom-up signs. Minority languages are generally used non-instrumentally in both areas, i.e., they are used to authenticate a product or an advertisement, rather than display information. / Mae’r traethawd yma yn bwriadu i ddadansoddi cynrychiolaeth ieithoedd yn Nhirwedd Ieithyddol dwy dref yng Ngogledd Sweden, ac yn ffocysu ar yr ieithoedd lleiafrifol a siaradir ac sy’n tarddu o’r ardaloedd. Yr ieithoedd a astudir yw’r ieithoedd Sami a Meänkieli, yn Jokkmokk ac ym Mhajala. Mae’r traethawd yn ffocysu ar ddadansoddiad ansoddol o sut mae ieithoedd yn cael eu defnyddio ar arwyddion yn y ddwy dref. Mae’r traethawd wedi’i rannu i ddau rhan, ac fe fydd hi’n archwilio pa ieithoedd sydd yn bresennol yn Nhirwedd Ieithyddol y ddwy dref: yn ogystal â sut y mai arwyddion amlieithog yn cyflwyno ieithoedd gwahanol, pe boed yn lleiafrifoedd rhanbarthol neu yn ieithoedd dramor.   Pan edrychir ar sut mae ieithoedd yn cael eu defnyddio yn Nhirwedd Ieithyddol y ddwy dref, gwelir ffafriaeth eglur tuag at Swedeg a Saesneg yn hytrach na thuag at yr ieithoedd lleiafrifol rhanbarthol. Mae hi’n amlwg yn arwyddion o’r brig i lawr ac yn arwyddion o’r gwaelod i fyny. Mae ieithoedd lleiafrifol yn cael eu defnyddio yn an-offerynol yn y ddwy ardal, hynny yw maen nhw’n cael eu defnyddio i ddilysu cynnyrch neu hysbysiad, yn hytrach nag i arddangos gwybodaeth. (Walesiska/Kymriska)

I denna uppsats undersöks inslag av litterär språkväxling. Syftet är att vidare analysera språkväxlingens form samt litterära funktioner i två romaner av Ann-Helén Laestadius som båda innehåller inslag av de finsk-ugriska minoritetsspråken. Valet författaren gör mellan latent och manifest språkväxling innebär att läsaren i det första fallet mer passivt och implicit möter de andra språken, medan den senare strategin innebär att läsaren explicit ställs inför ord eller fraser från de finsk-ugriska språken, med eller utan översättning. Analysen visar att språkväxlingens form i ungdomsromanen Tio över ett är övervägande latent medan vuxenromanen Stöld utmärks av manifest språkväxling. I båda böckerna är språkväxlingens funktion huvudsakligen exotiserande, då inslagen sätter fokus på skillnaderna jämfört med övriga Sverige. Vid en jämförelse med tidigare undersökningar av litterär flerspråkighet baserade på samma modell och samma språk, är frekvensen för de flerspråkiga inslagen hög i Stöld.

Author: Anna Fjällborg Title: Debacle: the Relation Between the State of Sweden and the Kvens 1960-2000. The purpose if this study is to investigate the relation between the State of Sweden and the minority Kvens in the years 1960- 2000 and to learn who the Kvens are. This include the investigation of what distinguish a National Minority in Sweden. This study uses the theoretical concepts of Nation, Nationalism, Identity and Etnicity as a base and it also includes a brief history of the relation between the Swedish State and the Kvens 1809-1950. The sources for this are Public Prints from the Swedish Government and Newspaper articles, all from the period 1960- 2000. Kvens are a collective name for the minorities Kvens, Tornedalingar and Lantalaiset. Differences and similarities among those Minority groups is something that this study investigate. The name Kvens also includes Kvens in Norway, Finland and Russia. The Kvens share history, langauge, culture and traditions over the borders. 1840- 1950 was a hard time for the Kvens because the Swedish State was using coercive methods to make the Kvens to good Swedish citizens which included speaking only Swedish and live according to Swedish culture and traditions. The nationalism was strong and the State believed in one nation, one language and one etnicity. Generations of Kvens got wounds and scars and was ashamed of who they where and today a majority of them can´t talk there own language Meänkieli. In 1995 the Framework Convention for Protection of National Minorities from the Council of Europe shed a light of how the Swedish State deals with the Kvens and pointed out that it is important that the Kvens gets protection. As a result of the Convention Sweden decided that the Kvens, in terms of Tornedalingar, are a National Minority and Meänkieli is a Minority Language. The Framework Convention led the way to fast changes for the better. When this study is written the State of Sweden has decided to investigates its historical treatment of the Kvens in form of a Truth- and Reconciliation Commission which make the topic of this study both relevant and up to date. The relationship between the State of Sweden and the Kvens has steadily improved since the 1980´s and the Framework Convention has helped in many ways. This study tells us what the Framework Convention includes and which amendments Sweden has done to implement it,which became a reality in the year 2000.

This master thesis is a study on identity construction of a group of 9-14 year old children with Finnish origin in Sweden. In 2000 Sweden granted a special status of a national minority to five indigenous minorities, of which the Sweden-Finns are one, by ratifying European council’s framework convention for protection of national minorities. The status was further strengthened in 2010 with law 2009:724 giving Sweden’s five national minorities right to preserve and promote their own cultures and languages considered to be endangered due to centuries-long marginalisation, discrimination and forced assimilation to the Swedish society. The law emphasises particularly children’s right to a cultural identity and the minority language. Majority of the Sweden-Finnish children today are second or third generation decendants of the large group of work-related immigrants who migrated from Finland to Sweden during the 1960s-70s. Due to various socio-political reasons, the Sweden-Finns have assimilated culturally and linguistically to the Swedish society and children are predominantly Swedish-speaking. The theoretical framework in this thesis is a constructionist view on identity and ethnicity as ever-changing and in a constant process of being reproduced. There is an aspect of hybridity in identity; one person can have different identities during his or her lifetime. By using qualitative group interviews as a research method this thesis studies how a group of eleven Sweden-Finnish children relates to and identifies with “Finnishness” or “Sweden-Finnishness”. The study focuses on how these identity categories are reproduced by children and how they are used to mark and symbolise different aspects of the children’s identities. According to the sociology of childhood, children are seen as active social actors. Therefore this thesis presents a child’s perspective and it is the children’s own stories, opinions and insights to identity construction that form the basis to the analysis. The conclusion drawn is that the Sweden-Finnishness is constructed through children’s relations to Finland and how they relate to their Finnish origin even though their lives are preconditioned in a Swedish-speaking environment. Children describe Sweden-Finnishness as a relatively new identity category that is still under construction but a majority identify themselves as Sweden-Finns for their lives are in Sweden. Children have a limited access to other Finnish-speaking children and children’s cultures outside the group meetings where the interviews were conducted and Finnish language is mostly used with the Finnish-speaking parent or more seldom with relatives. The children consider their bilingualism as an advantage but the limited contacts to Finnish-speaking friends and the dominance of Swedish, and increasingly English, through social media in their daily lives decreases the possibilities to use Finnish in social relations. / Det här examensarbetet skrivs inom barn och ungdomsvetenskap och handlar om sverigefinska barns identitetsarbete. Sverigefinnar är i Sverige bosatta personer med finsk härkomst och en av de fem nationella eller historiska minoriteterna som Sverige erkände i februari 2000. Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk fastställer bland annat att allmänheten ska särskilt främja minoritetsbarns rätt till utveckling av en kulturell identitet och användningen av det egna språket. Majoriteten av dagens sverigefinska barn och unga tillhör den andra- eller tredje generationen av den stora arbetskraftsinvandrargruppen som emigrerade från Finland till Sverige under 1960-70-talet. Dåtidens minoritetspolitik och bristen på finsk kulturell- och språklig kontext i vardagen har gjort att inte bara en, utan flera generationer sverigefinska barn saknar idag kunskaper om den finska kulturen samt kunskaper i det finska språket. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av begreppen identitet, etnicitet och kultur. Studien använder sig av ett konstruktionistiskt perspektiv, att identiteter konstrueras hela livet i olika korsade och även motsatta diskurser. Identitetens hybriditet betyder att en och samma person kan uppleva och anamma olika identiteter under sitt liv. Inom barndomssociologi anses barn vara aktiva aktörer som själva konstruerar sin verklighet och det är därför att barnens egna funderingar och berättelser får företräde i redovisningen av den insamlade empirin. Med kvalitativ gruppintervju som forskningsmetod har en grupp av 11 sverigefinska barn i åldersgrupp 9-14 år intervjuats i syfte att kunna presentera ett sverigefinskt barns perspektiv som belyser hur barnen själv upplever och uppfattar sin identitet samt hur den kan kopplas till sverigefinskhet eller finskhet. Självidentifikation är en strategisk positionering som görs i relation till andra människor och att identifiera sig som finsk eller sverigefinsk är därmed en högst individuell uppfattning eller upplevelse om vem man är. Forskningsresultaten fastställer att sverigefinskhet skapas genom barnens relationer till Finland och den finska härkomsten trots att barnens levnadsmiljö huvudsakligen är svenskspråkig. De flesta kan identifiera sig med sverigefinskhet även om den uppfattas som en relativ ny identitetskategori som håller på att utvecklas och fyllas med innebörd. Barnen upplever att det finns få möjligheter att skapa sverigefinska kamratkulturer utöver den fritidsverksamheten där intervjuerna genomfördes och det finska språket används nästan uteslutande med den finskspråkiga föräldern eller mer sällan med släktingar. Flerspråkighet anses som en resurs som gynnar barnen i olika livssituationer men kompisrelationer är till stor del svenskspråkiga och användning av social media på engelska minskar tillfällena och möjligheterna till att använda finska.

This text compares the language policies of Sweden and France with the aim to see how these two countries define and treat their minority languages. Two indicators of language rights were developed by using “Linguistic human rights” (Skutnabb-Kangas, Phillipson & Rannut 1995:1–22) as a starting point. The first concerns the right to exist as a group in the two countries, while the other deals with learning and developing the minority languages. Some emphasis is also placed on multilateral agreements as both the chosen countries are members of the European Union and the United Nations. The definitions used by the two countries concerning minority languages have some notable differences – not the least because the French definition includes patois or French dialects. Despite some flaws concerning legislature that could be made more specific and ongoing work to strengthen the official languages against the influence of English that inadvertently has negative consequences for minority language users, both countries fulfill the demands stipulated by the indicators used in this work. However, this work does not cover application and perception of the legislature and therefore to get a complete understanding of the subject further research needs to be done.

Problemformulering och syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur de nationella minoriteterna synliggörs på ett svenskt folkbibliotek samt hur bibliotekets arbete kan förstås utifrån R. David Lankes teoretiska ramverk för The New Librarianship. Enligt tidigare studier är det flera av Sveriges folkbibliotek som idag inte uppfyller det lagstadgade uppdraget gentemot de nationella minoriteterna. Uppdraget ska realiseras av olika aktörer i samhället, däribland biblioteken och bibliotekarier. Hur uppdraget utförs verkar vara beroende av resurser men framförallt av professionens kunskap och kompetens vilket sannolikt är något som påverkar målgruppens synliggörande på biblioteken. Det avser både på individnivå och institutionell nivå. Det skapar en ojämlikhet i samhället och är problematiskt ur flera aspekter men främst på grund av att man inte uppfyller lagstiftningen om demokratiska, mänskliga rättigheter. Lisa Hussey (2010) menar att det sätt som professionella inom biblioteks-och informationsvetenskap tillhandahåller tjänster kan stärka positiva sociala strukturer men det kan också förstärka orättvisor.  Metod och teori: Undersökningen är en kvalitativ fallstudie av Upplands Väsby biblioteks arbete gentemot de nationella minoriteterna i Sverige. Det empiriska materialet består av en semistrukturerad intervju med två respondenter, en observationsstudie av biblioteksrummet och en textanalys av Upplands Väsby kommuns biblioteksplan 2021–2024. För analys av studiens resultat, används utvalda delar av R. David Lankes teoretiska ramverk The New Librarianship. Material och resultat: Genom studier av den semistrukturerade intervjun, observationsstudien och närläsning av Upplands Väsby biblioteksplan framkom det sju teman som resultatet delades in i. I undersökningen framgår det att den enskilda bibliotekariens engagemang, kunskap och kompetens spelar en viktig roll för bibliotekets arbete med att stärka och främja de nationella minoriteterna. Det framgår även att det är en politisk fråga och en fråga om resurser som påverkar hur målgruppen synliggörs i samhället. I resultatet lyfts även vikten av samverkan fram, dels med minoriteterna själva, dels med andra aktörer i samhället. Slutsatser: På Upplands Väsby bibliotek drivs det ett medvetet och riktat arbete för de nationella minoriteterna. Det kan ses som en utveckling av uppdraget och en ny bibliotekarieroll, som med rätt kompetens och kunskap har utrymme att bedriva ett värderingsstyrt biblioteksarbete. Med begränsade resurser behöver prioriteringar göras och man kan även med små medel synliggöra och samverka på olika sätt. Genom omvärldsbevakning och att vara i samtal med andra kan man vidga sin kunskap. De delarna tillsammans och att verka för mångfald av människor, litteratur och programverksamhet kan ändå åstadkomma viss skillnad i bibliotekens arbete gentemot de nationella minoriteterna. / Problem and purpose: The purpose of this study is to investigate how the national minorities are made visible in a Swedish public library and how the library´s work can be understood from R. David Lankes theoretical framework The New Librarianship. According to previous studies, several of Sweden’s public libraries do not fulfill their statutory mission towards the national minorities. The mission must be realized by various actors in society, including libraries and librarians. How the assignment is carried out seems to depend on resources, but above all by the librarian’s knowledge and competence, which is likely something that affects the visibility of the target group in the libraries. This applies both at the individual level and at the institutional level. It creates an inequality in society and is problematic from several aspects, but mainly due to not complying with the legislation on democratic, human rights. Lisa Hussey (2010) argues that the way library and information science professionals provide services can reinforce positive social structures but also reinforce injustice. Method and theory: The survey is a qualitative case study of Upplands Väsby library’s work towards the national minorities in Sweden. The empirical material consists of a semi structured interview with two respondants, an observation study of the library room and a text analysis of Upplands Väsby municipality library plan 2021-2024. For analysis of the study’s result, selected parts of R. David Lankes theoretical framework The New Librarianship are used. Materials and results: Through studies of the semi-structured interview, the observation study and a close reading of Upplands Väsby’s library plan, seven themes emerged which the result were divided into. The survey shows that the commitment, knowledge, and competence of the individual librarian play an important role in the library’s work to strengthen and promote the national minorities. It also appears that it is a political issue and a matter of resources that affect how the target group is made visible in society. The result also highlights the importance of cooperation with the minorities themselves and with other actors in society. Conclusions: At Upplands Väsby’s library, a conscious and targeted work is carried out for the national minorities. It can be seen as a development of the mission and a new librarian role, which with the right skills and knowledge has room to carry out value-driven library work. With limited resources, priorities need to be set, but even with small funds you can collaborate with and make the national minorities visible in different ways. By observing the world around you and being in conversations with other, you can expand your knowledge. Those parts together and working for a diversity of people, literature and program activities can still make a certain difference in the work of the libraries for the national minorities.

Huvudsyftet med denna studien var att granska hur kommuner informerar om modersmål i förskoleklassen på finska. Tio kommuner valdes för att studera detta, fem s.k. förvaltningskommuner för finska, fem som inte var det. Studien visar att det är vanligare att kommunerna informerar om modersmål och förskoleklass på finska om kommunen ingår i förvaltningsområdet för det finska språket. För att sprida information på finska använder kommunerna både finskspråkiga myndighetstexter och automatiska översättningsprogram. Kommunernas finskspråkiga texter visade sig vara vaga och mångtydiga. De automatiska översättningarna motsvarade inte det förväntade innehållet. Denna kvalitativa studie tar sin teoretiska utgångspunkt i nationell lagstiftning ur ett språk- och minoritetspolitiskt synsätt. Huvudmaterialet består av de valda kommunernas internetsidor som samlades in under oktober 2019 och analyserades med hjälp av kritisk diskursanalys. / The aim of this study was to examine how municipalities inform about mother tongue in the pre-school class in Finnish. Ten municipalities were chosen to study this, five so-called administrative areas for Finnish, five that were not. The study shows that it is more common for municipalities to provide information about mother tongue and pre-school class in Finnish if the municipality is included in the administrative area for Finnish language. To disseminate information in Finnish, the municipalities use both government texts in Finnish and automatic translation programs. The language texts of the municipalities in Finnish proved to be vague and ambiguous. The automatic translations did not match the expected content. This qualitative study takes its theoretical point of departure in national legislation from the perspective of a language and minority policy. The main material consists of ten municipalities' internet pages which were collected in October 2019 and analysed using critical discourse analysis.