Syftet med studien var att bilda kunskap om pedagogers erfarenheter av arbetet med minori-tetsspråket meänkieli samt att diskutera betydelsen av dess aktiva användning i den pedago-giska verksamheten bland förskolebarn i en kommun i Tornedalen. Studien utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv där man ser språket som det viktigaste psykologiska redskapet som gör människan involverad i sin omgivning och delaktig i sociokulturella erfarenheter. Data-underlaget utgörs av e-postkorrespondens med sju förskollärare samt kompletterande inter-vjuer med tre deltagare i samma korrespondensgrupp. Deltagarna har alla förhållit sig till och bevarat öppna frågeställningar. Forskningsfrågorna som studien besvarar är hur förskollärarna arbetar med meänkieli och vilka upplevelser de har av att arbeta med meänkieli. Samt vilken betydelse förskollärarna tycker att meänkieli har för barnen i förskolan. Resultatet visar att meänkieli används i vardagssituationer som t.ex. vid matbordet, samlingar och påklädning. Det visar också att pedagogerna upplever att det finns ett behov av tydligare riktlinjer för ar-betet med meänkieli och att det råder en viss osäkerhet över användandet av språket.

Different perspectives has been explored with the intention that the project will lead to innovation for the language culture. Traditions need to be developed over time and language modernized, for youth to be able to identify themselfs with language and therefore pass on meänkieli to the next generation of speakers. The project means to break with tradition around the minority-language meänkieli through graphic design. The range of litterature for youth is thin, today are most books for children or adults. The culture around meänkieli is often build with old traditions, which contributes to the lack of innovations. To understand how graphic design can raise language the background and relevant theories about graphic design needs to be explained. / Olika perspektiv har utforskats med intentionen att projektet ska leda till innovationer för språkets kultur. Traditioner bör utvecklas över tid och språk moderniseras, för att ungdomar ska kunna identifiera sig med språk och därmed också föra meänkieli vidare till nästa generation av talare. Projektet menar att bryta traditioner kring minoritetsspråket meänkieli genom grafisk design. Utbudet av litteratur för ungdomar är tunt, i dagens läge finns flest böcker för barn eller äldre. Kulturen kring meänkieli är ofta uppbyggd på gamla traditioner, vilket bidrar till avsaknaden av innovationer. För att förstå hur grafisk design kan lyfta språket behöver bakgrunden och relevant teori om grafisk design förklaras.

Meänkieli är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk i vilket forskning kring kulturella aspekter är av begränsat områdesfokus. De politiska ändamål som uttrycks i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, ämnar skapa en språklig- och kulturell revitalisering. En ny rapport påvisar att kunskapsbristerna är stora dels gällande anspråk minoriteter efterfrågar, dels hur myndigheter arbetar med minoritetsrättigheter. Ett ledord i lagen är främjandet och bevarandet av minoritetsgruppers kulturarv.  Till skillnad från andra minoritetsgrupper urskiljer meänkieli inte en lika säregen kultur som exempelvis jiddisch eller romani-chib. Så vad utmärker meänkielis kulturarv utöver språket? Genom en kvalitativ generationsstudie undersöktes hur kvinnor, med anknytning till meänkieli, skapar mening i en kulturell kontext. I detta belyses hur generationsskillnader kan ta sig uttryck. Studien visar på att det förekommer liknande kulturella markörer bland deltagarna, och att en kulturell- eller språklig revitalisering inte är särskilt påtaglig bland grupperna / Abstract: Meänkieli is one of Sweden's five national minority languages in which research on culture is of limited area focus. The political purpose, expressed in the law on national minorities and minority languages, intends to create a linguistic and cultural revitalization. A new report shows that knowledge gaps are large, both within claims minorities ask for, and also how agencies are working with minority rights. A key word in the law, is the promotion and preservation of minority cultural heritage. Unlike other minoritygroups, meänkieli does not distinguishes a well known particular culture, such as yiddish or romani-chib. What distinguishes Meänkieli cultural heritage in addition to the language? Through a qualitative generational study, we examine how women related to meänkieli, create meaning in a cultural context, and highlights the generational differences that is manifested. The study shows that there are similar cultural markers among participants, and that a cultural- or language revitalization is not particularly striking among the groups.

I denna uppsats har målet varit att försöka skapa en uppfattning om hur lärare säger sig resonera kring styrdokumentens skrivningar om Sveriges nationella minoriteter, hur de hävdar att deras förkunskaper i ämnet ser ut och sedermera hur de säger sig planera och utföra undervisningen kopplat till minoriteterna. Genom kvalitativa intervjuer med sju högstadielärare - tre svensklärare och fyra samhällskunskaps- och historielärare har vi kommit fram till att endast en av de intervjuade lärarna har fått med sig någon kunskap om de nationella minoriteterna från sin lärarutbildning. Detta har lett till att lärarna fått inhämta kunskaper på eget håll. Resultatet visar att alla lärarna i studien säger sig undervisa om minoriteterna, men upplägget på undervisningen ser olika ut sett till innehåll och var det får plats i terminsplaneringen. Mycket beror på klassens komposition då flera av lärarna väljer att styra undervisningens innehåll mot det som känns relevant för demografin i klassrummet. En annan viktig aspekt i vad som styr innehållet är lärarens egna kunskaper och tolkning om vad som är relevant för ämnet. Lärarnas gemensamma uppfattning är att det är ett viktigt område och att det är viktigt för eleverna att lära sig om minoriteterna och deras historia. Respondenterna försöker arbeta interkulturellt och lägger stor vikt vid etik och moral i undervisningen; att ha empati och förståelse för minoriteterna anser lärarna vara något av det viktigaste med undervisningen. Det är därför inte ovanligt att lärarna hävdar att de inkluderar arbetet om minoriteterna i områden som handlar om etik och moral och det är en gängse uppfattning att ämnesöverskridande arbete är att föredra.

No description available.

No description available.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur två generationer av tornedalingar uppfattar kulturen, språket samt identiteten i Tornedalen och även hur laestadianismen påverkat dessa. Det som framgår utifrån de intervjustudier jag har gjort är att det inte finns en samstämmig syn på vad som är den tornedalska kulturen eller identiteten, även om många likheter går att finna, så som ärligheten, gästfriheten och det stora jakt – och fiskeintresset. Laestadianismens påverkan på Tornedalen går att hitta, även om alla informanter inte var lika medvetna om det som andra. Språket i Tornedalen hade enligt informanterna en stor betydelse för både den tornedalska kulturen så väl som identiteten, dock fanns det inga direkta samband mellan meänkielin (tornedalsfinskan) och laestadianismen, mer än att det språket var talat under predikningar och har på så sätt varit avgörande för att den laestadianska tron fått fäste i Tornedalen.

Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse för hur olika faktorer kan motivera ungdomar som inte identifierar sig som tornedalingar eller har meänkieli som modersmål att vilja lära sig meänkieli. Studiens två frågeställningar är: På vilka sätt har olika processer och faktorer påverkat informanternas motivation till att lära sig meänkieli? Hur kan resultatet av studien tolkas och förstås för att kunna bidra till revitaliseringen av meänkieli? Svaren på dessa frågor skulle kunna bidra till att riktade pedagogiska insatser kan genomföras och att detta skulle kunna leda till att antalet ungdomar som vill lära sig meänkieli genom språkval och modersmålsundervisning i skolan ökade. Då nästan samtliga studier som genomförts hittills kring tornedalingar som minoritetsgrupp genomförts av forskare och skribenter som själva identifierar sig som tornedalingar så är också förhoppningen att denna studie skall kunna öka intresset hos forskare så att fler studier i ett utifrån perspektiv kan genomföras. Studien har genomförts med en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalsgruppen bestod av sju informanter som kom från Småland, Norrbotten och Nordnorge. Informanterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval och kontaktades alla utifrån att de var en del av Tornedalsteaterns nätverk av unga teaterutövare. Gemensamt för samtliga är att ingen av dem identifierade sig som tornedaling och att de påbörjade sina språkstudier i meänkieli genom olika teaterprojekt. Analysen genomfördes med en kombination av existentiell och filosofiskt inriktad hermeneutik. Resultatet visar att den motivationsfaktor som framträder tydligast är informanternas syn på hur pass relevant det var att lära sig meänkieli. En anmärkningsvärd sak som skiljer sig mellan denna och tidigare studier är på vilket sätt omgivningen har bemött och påverkat informanternas intresse för språket. Medan informanter som själva identifierat sig som tornedalingar itidigare studier beskrivit att det upplevt en viss skepsis från den äldre generationen tornedalingar, så hade informanterna i denna studie enbart fått en positiv respons. Det mest oväntade resultatet från studien var att trots att samtliga informanter uppgav att de inte tillhör minoritetsgruppen så visade det sig under arbetet att två av dem trots allt hade rätt till modersmålsundervisning. Slutsatsen från studien är dels att meänkieli måste synliggöras på ett annat sätt än det hittills gjort och dels att meänkieli måste gå från en intern intresse fråga till en allmän forskningsfråga

The purpose of this study is to find out about meänkieli teachers' attitudes towards the language they are teaching. This interview study is concentrated on three main issues; education, attitudes and the future of meänkieli. The teachers seem to be positive towards their work, even though there are a lot of issues that need to be improved, for example the lack of textbooks. The attitudes of the surrounding enviroment seem to be more positive the further away one gets from the area where meänkieli is mainly spoken. The teachers are hopefull but hesitant about the future of meänkieli and its preservation for the future generations.

This master’s degree essay aims to analyse the representation of languages in the Linguistic Landscape of two Northern Swedish towns, focusing on the minority languages spoken and originating in the areas. The languages studied are the Sámi languages and Meänkieli, in the two towns of Jokkmokk and Pajala. The study focuses on a quantitative analysis of the use of language on signs in both towns. The study is dealt into two parts, and will examine which languages are present in the Linguistic Landscapes: as well as how multilingual signs present different languages, be they regional minorities or foreign languages.             When looking at the language use in the Linguistic Landscape of both towns, one sees a clear favourability towards Swedish and English over the regional minority languages. This is evident in both top-down and bottom-up signs. Minority languages are generally used non-instrumentally in both areas, i.e., they are used to authenticate a product or an advertisement, rather than display information. / Mae’r traethawd yma yn bwriadu i ddadansoddi cynrychiolaeth ieithoedd yn Nhirwedd Ieithyddol dwy dref yng Ngogledd Sweden, ac yn ffocysu ar yr ieithoedd lleiafrifol a siaradir ac sy’n tarddu o’r ardaloedd. Yr ieithoedd a astudir yw’r ieithoedd Sami a Meänkieli, yn Jokkmokk ac ym Mhajala. Mae’r traethawd yn ffocysu ar ddadansoddiad ansoddol o sut mae ieithoedd yn cael eu defnyddio ar arwyddion yn y ddwy dref. Mae’r traethawd wedi’i rannu i ddau rhan, ac fe fydd hi’n archwilio pa ieithoedd sydd yn bresennol yn Nhirwedd Ieithyddol y ddwy dref: yn ogystal â sut y mai arwyddion amlieithog yn cyflwyno ieithoedd gwahanol, pe boed yn lleiafrifoedd rhanbarthol neu yn ieithoedd dramor.   Pan edrychir ar sut mae ieithoedd yn cael eu defnyddio yn Nhirwedd Ieithyddol y ddwy dref, gwelir ffafriaeth eglur tuag at Swedeg a Saesneg yn hytrach na thuag at yr ieithoedd lleiafrifol rhanbarthol. Mae hi’n amlwg yn arwyddion o’r brig i lawr ac yn arwyddion o’r gwaelod i fyny. Mae ieithoedd lleiafrifol yn cael eu defnyddio yn an-offerynol yn y ddwy ardal, hynny yw maen nhw’n cael eu defnyddio i ddilysu cynnyrch neu hysbysiad, yn hytrach nag i arddangos gwybodaeth. (Walesiska/Kymriska)