The purpose of this study was to investigate the Nordic Councils’ language policy as norm and practice in Sweden and Iceland. The study covers how the policy is represented in governing documents, how teachers  relate to the policy in attitudes and in teaching, and what differences and similarities can be seen in both countries. The study consists of qualitative interviews with Icelandic and Swedish teachers. The material was analysed by a theoretical framework set up by earlier studies done in the relevant field of research. The findings show that the aims of the Nordic language policy are not entirely met for various reasons.  There are discrepancies between teachers’ praxis and school curriculums in Iceland. Nordic languages are peripheral and vague subjects in the Swedish teacher’s praxis. Both countries have similar attitudes towards Nordic languages and the purpose of teaching coincide between the countries and the Nordic Council.

<p>Denna uppsats syfte är att undersöka tvåspråkiga elevers syn på sin egen tvåspråkighet och hur de upplever att den blir bemött i skolan. Vidare var vårt syfte att undersöka hur lärarna ser på elevernas tvåspråkighet och ställer dessa attityder och föreställningar mot varandra. För att uppnå detta syfte har det gjorts sju kvalitativa forskningsintervjuer varav fyra är med pedagoger och tre är med två elever åt gången. Intervjuerna utfördes i en mångkulturell skola i en av de största städerna i Sverige. Resultaten som framkommit genom denna studie går hand i hand med studier utförda av bland andra Otterup (2008). Det har visat sig att de tvåspråkiga barn som deltagit i vår undersökning har en tämligen naturlig och okonstlad syn på sin egen tvåspråkighet medan pedagogerna gärna problematiserar fenomenet och kopplar tvåspråkighet direkt till, som de utrycker det, halvspråkighet och språkliga brister. Det har även framkommit att tvåspråkigheten står i nära samband med identitet både för intervjuade pedagoger och de tvåspråkiga eleverna själva. Huvudresultatet för studien är att det finns ett glapp mellan attityderna till tvåspråkighet mellan pedagogerna och forskningen samt elevernas verklighet. Vi ser vikten av att detta glapp minskas då all forskning pekar på pedagogernas och skolans roll för en gynnsam tvåspråkig utveckling.</p>

Denna uppsats syfte är att undersöka tvåspråkiga elevers syn på sin egen tvåspråkighet och hur de upplever att den blir bemött i skolan. Vidare var vårt syfte att undersöka hur lärarna ser på elevernas tvåspråkighet och ställer dessa attityder och föreställningar mot varandra. För att uppnå detta syfte har det gjorts sju kvalitativa forskningsintervjuer varav fyra är med pedagoger och tre är med två elever åt gången. Intervjuerna utfördes i en mångkulturell skola i en av de största städerna i Sverige. Resultaten som framkommit genom denna studie går hand i hand med studier utförda av bland andra Otterup (2008). Det har visat sig att de tvåspråkiga barn som deltagit i vår undersökning har en tämligen naturlig och okonstlad syn på sin egen tvåspråkighet medan pedagogerna gärna problematiserar fenomenet och kopplar tvåspråkighet direkt till, som de utrycker det, halvspråkighet och språkliga brister. Det har även framkommit att tvåspråkigheten står i nära samband med identitet både för intervjuade pedagoger och de tvåspråkiga eleverna själva. Huvudresultatet för studien är att det finns ett glapp mellan attityderna till tvåspråkighet mellan pedagogerna och forskningen samt elevernas verklighet. Vi ser vikten av att detta glapp minskas då all forskning pekar på pedagogernas och skolans roll för en gynnsam tvåspråkig utveckling.

Purpose: The purpose of this study is mainly based on teachers and students attitudes towards multiethnic youth language in primary school. The study will answer two questions; what are teachers and students attitudes towards multiethnic youth language used among young people? And what significance does the multiethnic language have for its identity? This study will also research whether the slang shows signs of group membership. Method: In order to investigate this, five structured qualitative interviews were made with fifteen teachers and pupils from primary schools. The study is based on the participated teachers and students attitudes views of the multiethnic youth language. This study cannot give an overall view of the teachers and students answers of the languages that are spoken among young people. Result and conclusions: The result of this study showed that multiethnic youth language is used mostly among children and teenagers growing up in multilingual urban neighborhoods in south of Stockholm. The result also showed that the majority of the teachers had a negative attitude meanwhile the students showed a more positive attitude towards the multiethnic language. The result also showed that all of the participating pedagogues and students think this type of language among young people is often known as creating a kind of identity and group membership.

I en globaliserad värld är invandring inte längre ett ovanligt fenomen men den nya sociokulturella omgivningen har emellertid en oundviklig påverkan på individers identiteter. Rumänernas invandring i Sverige är ett outforskat område och denna studie tar sig an denna grupp ur ett sociolingvistiskt perspektiv. Studiens konkreta syfte är att undersöka språkbruk och språkattityder hos rumänska invandrare i Sverige med avseende på deras integrationsprocess och identitetskonstruktion. Dessutom lyfter jag fram deltagarnas tvåspråkighet och deras inställning till språkkontakt, kodväxling och nästa generations tvåspråkighet. Materialet består av 150 svar på en enkätundersökning och korta utvalda utdrag ur två fokusgruppintervjuer med rumänska kvinnor med varierande bakgrund. Studiens resultat visar att det finns en stark koppling mellan språk och integration och ytterligare att rumänerna snarare tillhör invandrarsamhället än det svenska samhället i sin helhet. De är övertygade om att svenskan är ett omistligt krav för att man ska kunna delta aktivt i Sverige men samtidigt håller de tät kontakt med rumänskan och föräldrar engagerar sig i sina barns tvåspråkiga uppfostran. Individers individuella identitet är generellt inte påverkad av integrationsprocessen men däremot ifrågasätts tillhörighetskänslan – man hör hemma varken i Rumänien eller i Sverige.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka om invandrares attityder till svenska språket skiljer sig utifrån deras språkstatus och landstatus samt vilka korrelationer som finns mellan deras språkattityder och deras språkfärdighet, språkinlärning och språkanvändning. Nittioen enkäter delades ut och 89 svarade, varav 14 män och 75 kvinnor. Samtliga deltagare var studenter med utländsk bakgrund som läser svenska språket på Stockholms universitet. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att invandrare med låg landstatus har mer positiva attityder till svenska språket än invandrare med hög landstatus. Dessutom korrelerar invandrares attityder till språkbrukare och integrativa attityder till svenska positivt med språkinlärning och språkanvändning. Det finns även ett positivt samband mellan instrumentella attityder till svenska och språkanvändning. Däremot finns det negativa korrelationer mellan attityder till språkinlärning och språkfärdighet respektive attityder till språkinlärning och språkanvändning. Undersökningen ledde till slutsatsen att resultatet för den här studien stämmer i stor grad med tidigare forskning.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka om invandrares attityder till svenska språket skiljer sig utifrån deras språkstatus och landstatus samt vilka korrelationer som finns mellan deras språkattityder och deras språkfärdighet, språkinlärning och språkanvändning. Nittioen enkäter delades ut och 89 svarade, varav 14 män och 75 kvinnor. Samtliga deltagare var studenter med utländsk bakgrund som läser svenska språket på Stockholms universitet. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att invandrare med låg landstatus har mer positiva attityder till svenska språket än invandrare med hög landstatus. Dessutom korrelerar invandrares attityder till språkbrukare och integrativa attityder till svenska positivt med språkinlärning och språkanvändning. Det finns även ett positivt samband mellan instrumentella attityder till svenska och språkanvändning. Däremot finns det negativa korrelationer mellan attityder till språkinlärning och språkfärdighet respektive attityder till språkinlärning och språkanvändning. Undersökningen ledde till slutsatsen att resultatet för den här studien stämmer i stor grad med tidigare forskning.

I denna uppsats studeras stadsspråket i Umeå utifrån ett antal infödda och inflyttade Umeåbors subjektiva beskrivningar. Syftet är att beskriva Umeåbors uppfattning om talspråket i Umeå. En övergripande fråga är om det finns en uppfattning om en särskild Umeåsvenska, och hur denna varietet i så fall beskrivs och bedöms av Umeåborna. Vidare undersöks Umeåbornas uppfattning om dialektens betydelse för konstruktion av social identitet samt hur inflyttade Umeåbor resonerar om språklig anpassning till inflyttningsorten. Uppsatsen har en explorativ ansats och syftar till att utifrån en bred frågeställning utforska området för att ge uppslag till fördjupande forskning. Metoden för undersökningen är kvalitativa livsvärldsintervjuer med nio Umeåbor i åldrarna 19–80 år. Resultatet visar att stadsspråket i Umeå utifrån Umeåbornas beskrivningar kan betraktas som en norrländsk regional standardsvenska, och att Umeåsvenskan har betydelse för att konstruera och upprätthålla såväl en norrländsk identitet som en identitet som "stadsbo". Bland de inflyttade syns såväl ett uttalat motstånd mot att anpassa sitt språk som en strävan efter att förstärka en identitet som Umeåbo genom att närma sig Umeåsvenskan.

År 2016 vann den norska Tv-serien Skam Foreningen Nordens språkpris på grund av sin förmåga “[...] til å engasjere et ungt nordisk publikum, styrke forståelsen av skandinaviske språkvariasjoner og bygge opp positive holdninger til nabospråkene i Norden”. Men i vilken grad stämmer då detta? Denna uppsats har genom en enkätstudie i tre högstadieklasser i Uppsala undersökt niondeklassares norska ord- och läsförståelse, norska språkbruk och vilka attityder de har till Norge och norskan. Svaren har satts i förhållande till deras uppgivna konsumtion av tv-serien Skam. Resultaten bekräftar Foreningen Nordens påstående om Skams effekter. De som sett Skam har som grupp bättre norsk ord- och läsförståelse, använder till viss del norska ungdomsslang och har mer positiva attityder till Norge och norskan. Undersökningen har även visat att de informanter som inte talar svenska hemma eller som både talar svenska och ett annat språk hemma överlag har sämre norsk läsförståelse än de informanter som bara talar svenska hemma. Denna skillnad i språkförståelsen finns dock inte bland de informanter som sett Skam oavsett deras språkliga bakgrund. Uppsatsen har även ett didaktiskt perspektiv då den undersöker hur Skam kan användas i skolans norskundervisning i svenskämnet.

The purpose of this study is to find out about meänkieli teachers' attitudes towards the language they are teaching. This interview study is concentrated on three main issues; education, attitudes and the future of meänkieli. The teachers seem to be positive towards their work, even though there are a lot of issues that need to be improved, for example the lack of textbooks. The attitudes of the surrounding enviroment seem to be more positive the further away one gets from the area where meänkieli is mainly spoken. The teachers are hopefull but hesitant about the future of meänkieli and its preservation for the future generations.