I denna uppsats beskrivs en studie av attityder till brytning. Genom ett masktest har attitydernatill finsk och engelsk brytning hos ett femtiotal gymnasieelever på en skola i Mellansverigeundersökts. I en enkät har eleverna angett bedömningar av egenskaper hos sex påhittade läraresom ansöker om att bli deras nya samhällskunskapslärare. Dessa sökande har bedömts utifrånröstprov. En av dessa har talat med stark finsk brytning, en med stark engelsk brytning, en medlätt engelsk brytning och tre har talat standardsvenska. Samma talare har stått bakom de tvåengelska varianterna, men detta har informanterna inte informerats om. Då alla kandidaternaför positionen har läst upp samma personliga brev skulle bedömningarna utgå ifrån det intryckeleverna fick av deras sätt att tala. Som ett tillägg skulle eleverna dessutom rangordna talarnaefter preferens. Syftet har varit att avgöra om och i vilken utsträckning art och grad av brytningpåverkar ungdomarnas uppfattningar av talarna som personer.Undersökningens resultat visar att art och grad av brytning påverkar hur människor blirbetraktade i samhället. Informanterna värderade standardsvenskan och den lätta engelskabrytningen högre än de starka brytningarna och gav dem högre placeringar i rangordningen.Mellan de två starka brytningarna föredrog man starkt den engelska brytningen framför denfinska brytningen. Inga säkra slutsatser kan dock dras om attityder till finsk brytning specifiktdå en stor minoritet inte uppfattade denna som finsk. Ändå verkar det spela roll hur stark ensbrytning är och vilken brytning det rör sig om för hur man blir bedömd i samhället.

The study had the aim to find out what attitudes high school students and their teachers had towards slang expressions from the English language, in which situations the students used slang, where they learned these expressions from and if there were any differences between boys and girls. The methods used were both (a quantitative method by using) questionnaires for students and (a qualitative method by) interviews with teachers. The result shows that students were positive towards using English speaking slang and they mostly used the expressions while communicating with friends or online. The students learned slang expressions from social media platforms and other websites, music, film/television series and friends. The teachers had a neutral attitude towards slang and their view on the matter was that students had difficulties in using formal English since students learned informal English from popular culture.

Med globaliseringen har även företag vuxit ur de lokala marknaderna och blivit till globala aktörer. Globala koncerner som är verksamma i världens olika länder har bidragit till skapandet av flerspråkiga arbetsmiljöer och mötesplatser. Denna tendens har även ställt ökade krav på den interna kommunikationen mellan olika dotterbolag och väckt frågan om språkvalet. Medan språkanvändningen i den offentliga sektorn regleras av Sveriges språklag som fastslår svenska som officiellt språk finns det inga liknande riktlinjer för den privata sektorn. I affärslivet har engelskan blivit det lingua franca som ofta används som koncernspråk. Tidigare studier har dock bekräftat att den språkliga paletten är mycket mer mångfacetterad i de flerspråkiga arbetsmiljöer där även de nationella språken har en plats och roll i kommunikationen.   Denna studie ämnar undersöka språksituationen och språkvalet mellan koncernspråket engelska och det lokala språket svenska i den interna nedåtriktade kommunikationen i en flerspråkig företagsmiljö i Sverige. Uppsatsen studerar även kopplingen mellan språkvalet och skapandet av känslan av tillhörighet som har identifierats som en av de viktigaste immateriella resurserna inom en organisation. Studien tar avstamp i sociolingvistiska teorier. Materialet består av fyra olika typer av delmaterial och utgörs av 92 nyhetsbrev insamlade under en period av ett kvartal, anteckningar från två kvartalsmöten samt 122 svar på en enkätundersökning och utvalda utdrag från fyra intervjuer med anställda från olika avdelningar och språkkrav i sina tjänster på det företag studien genomfördes. Undersökningens resultat visar att svenskan som lokalt språk har en stark ställning och används i den interna kommunikationen vid sidan av koncernspråket, engelskan. Attityderna mot användningen av det lokala språket i den interna kommunikationen är i allmänhet positiva. Studiens resultat tyder också på att det lokala språkets inkludering i den interna kommunikationen även kan bidra till skapandet av vi-känslan och därmed kan det finnas positiva effekter för ett företag att förmedla information även på det lokala språket.

Länder med det officiella språket engelska dominerar idag inom import och industri. Som konsekvens började engelskan utöva ett starkt inflytande på andra språk och språkdomäner, bland annat skönhetsbranschen i Sverige. Syftet med denna uppsats är att inventera bruket av engelska skönhetslånord i svenska språket samt att undersöka undermedvetna attityder till dem. Studien bygger på två delundersökningar: en korpusundersökning och en attitydundersökning. Korpusundersökningen ämnar inventera nyare engelska skönhetslånord som inte är belagda i SAOL:s 12:e upplaga, med fokus på direktlån och betydelselån. Dessutom undersöks lånordens frekvens samt deras integrering till svenska språkets struktur. Materialet bestående av 575 belägg har samlats in från 12 tidningsnummer. Metodanalysen innebar beräkningen av de olika lånordens frekvens samt en analys av lånordens integrering till svenskan utifrån ett mångfaldigt perspektiv: på formnivå, på menings- samt frasnivå, på morfologisk nivå och på ortografisk nivå. Attitydundersökningen har genomförts med hjälp av ett matched guise-test. Dess stimulustext handlade om en sminkrutin och matched guise-testet gjordes på 91 informanter. Resultat av korpusundersökningen visar att de 575 beläggen fördelar sig på 31 olika lånord, där huvuddelen utgörs av direktlån. Det finns endast fyra olika betydelselån, men de förekommer ofta. Detta faktum återspeglas i materialets högfrekventa lånord mask, serum och foundation, där de första två är betydelselån. Lånordens integrering ses på formnivå, på menings- respektive frasnivå och på morfologisk nivå. Deras ursprungliga ortografi har dock bevarats. På formnivå är de flesta av de flerledade beläggen sammanskrivna. På menings- och frasnivå innehåller de flesta meningar inga andra engelska lån. Huvuddelen adjektiv respektive particip står i attributiv position, med inhemska huvudord. Alla verb har svenska subjekt och objekt. Runt 75 % av beläggen ingår i en större fras, oftast nominalfraser. På morfologisk nivå har både direktlånen och betydelselånen anpassats i samma utsträckning, runt 50 % vardera, dock är flera betydelselån anpassade. Båda uppvisar också främst böjda former, men direktlånen omfattar flera avledda och hybrida former.  Enligt attitydundersökningen är svenskar i stort sett negativa till engelska skönhetslånord, men det beror också på målgrupp. Resultaten utifrån variablerna visar att yngre, kvinnliga, lågutbildade och starkt branschintresserade individer är mer positiva till engelska än de andra grupperna. Personer med ett starkt branschintresse är dock mest positivt inställda till engelska av alla. När engelskan är positivt värderad så är det oftast på kompetensdimensionen, i vissa fall på dynamik och sällan på superioritet (relaterad till en traditionell offentlig gemenskap). Svenskan står starkare när det gäller sociabilitet och superioritet.

Denna uppsats undersöker hur en som ett generiskt pronomen mottas i jämförelse med det generiska pronomenet man när de presenteras i samman kontext. Att använda en som ett generiskt pronomen är en diskussion som uppkommit inom feministiska kretsar för att utmana den manliga normen. Tidigare forskning har visat att en har använts som ett alternativ till det generiska pronomenet man med syfte att vara ett könsneutralt och inkluderande alternativ för att motverka språklig diskriminering. Man anses skapa mentala bilder av en person av manligt kön vilket bidrar till samhällets manliga norm. Studier visar dock även att det finns restriktioner kring bruket av en, både hos språkbrukare och hos den institutionaliserade språkvården i Sverige. Syftet med denna studie är således att studera vilka könskonceptualiseringar som de båda pronomenen skapar och hur resultatet av detta förhåller sig till de feministiska intentioner som ligger bakom reformen. För att undersöka de restriktioner som finns kring frågan undersöks även de båda pronomenens lättlästhet samt om det framkommer språkattityder när orden används i praktiken. Genom en enkätundersökning med två olika men identiska enkäter där enbart det generiska pronomenet skiljer sig studeras dessa tre delar. Resultatet visar att en som ett generiskt pronomen inte lever upp till sina intentioner i frågan om könskonceptualiseringar då det skapade fler föreställningar av en person av ett manligt kön, medan man uppfattas som mer könsneutralt. Inget av pronomenen skapade några konceptualiseringar av en person bortom det binära könssystemet och inkluderar således inte personer som inte identifierar sig som kvinna och man. Vid jämförande av de båda pronomenens lättlästhet skapar en högre svårigheter än man. Vid undersökningen om språkattityder gav man inga utslag medan en skapade reaktioner hos informanterna. Det attityder som förekom hade dock en blandad karaktär men det kan dras slutsatser om att en är ett mer iögonfallande alternativ än man. På grund av studiens storlek bör resultatet skådas som ett inlägg i den rådande diskussionen och uppmanar till fortsatt forskning inom ämnet.

No description available.

Det saknas i Sverige en institutionell och stabilt finansierad språkvårdare som kan stödja, vägleda och föreslå lämpliga termer inom IT-sektorn. Flera ideella organisationer och privata personer försöker möta sådant behov. Ett exempel på det är Svenskkravterminologi. Syftet med den här studien är att undersöka svensktalande IT-konsulterspreferenser och attityder till valda termer inom kravteknik. Resultatet av den enkätbaserade studien visar att 3 av de 10 utvalda begreppen uttrycks på engelska när respondenter kommunicerar på svenska. Respondenternas attityder hänger ihop med preferenser. Korrelationen är särskilt stark för de tre anglicismerna user story, use case och refinement som föredras framför svenska varianter.

Syftet med denna studie är att genom en webbaserad enkätundersökning få kunskap om pensionärers förståelse för och attityder till tio stycken slangord som är vanligt förekommande bland dagens ungdomar. De slangord som ingår i studien är: adda, cringe, keff, gitta, fejjan, flöde, joina, spamma, meme samt mainstream. Studien har en sociolingvistisk inriktning och baseras på kvantitativ metod. Materialet består av enkätsvar från 137 pensionärer. Resultatet visar att förståelsen hos pensionärerna för de utvalda slangorden överlag kan anses god; sex av tio ord förstås av mer än hälften av pensionärerna. Det ord som förstås mest är adda och det som förstås minst är keff. När det kommer till resultatet av attityder ses generellt en tendens till en mer negativ än positiv attityd gentemot slangorden, vilket går väl i linje med tidigare forskning. Adda, fejjan och flöde är de slangord som flest har en positiv attityd till medan keff, cringe och meme är de som flest har en negativ attityd till. I vardagliga samtal är det mer accepterat att använda sig av slangorden medan det i vardaglig skrift tenderar att vara mindre okej. Vissa ord, så som adda, fejjan och flöde anses vara mer okej att använda sig av än exempelvis cringe, keff och meme. Resultatet visar att det i formella tal och skrift-situationer inte ses som okej att använda sig av studiens slangord. En viktig konklusion som kan dras utifrån resultatet är att de ord som förstås mest också tenderar att vara de ord som pensionärerna har en mer positiv attityd till. De slangord som flest har en negativ attityd till är också de som förstås sämst.

Med utgångspunkt i uppsatsens syfte att undersöka svensktalande personers attityder till och bruk av tilltalsordet ni i 2020-talet språkbruk har jag genomfört en enkätundersökning. I enkätundersökningen fick mina respondenter svara på frågor kring sitt bruk och sina attityder till tilltalsordet ni men även böjningsformen er. Resultatet visar att de flesta av de ca 2000 respondenterna är neutralt inställda eller negativa till att bli tilltalade med ett ni. Något fler är neutralt inställda till er. Yngre personer är mer positiva än äldre till tilltalet och det är bland medelålders som flest är negativa. När det kommer till bruket visar enkäten att niandet existerar men är ganska begränsat och används främst, men inte uteslutande, av den yngre generationen.

The aim of this study was to investigate how the North Westrobothnian dialect "skelleftebondskan" has been transferred between three generations within two family groups and what the dialect means for these individuals. The data was collected from semi-structured interviews where six people with a family connection to Skellefteå participated. The analysis of the data showed that dialectal knowledge and positive attitudes of the dialect had transferred from the oldest participants to the youngest participants within the family groups. Despite two participants in one family group not having lived in Skellefteå for as long as the participants in the other family group, the knowledge and meaning of the dialect was quite similar between them. And despite the oldest participants having more knowledge of the dialect and more frequently used it, the younger participants still thought the dialect was important. The data showed that the dialect was part of the participants’ identity and heritage as well as their linguistic repertoire.