Fler och fler barn flyttar utomlands på grund av föräldrars arbete. Många av de flyttar med sina föräldrar i tidigt ålder och förflyttningen sker under hela barn- och ungdosåren.. Av den anledningen ligger intresset i att undersöka detta fenomen. Syftet me denna studie var att undersöka svenska elever som av olika anledningar studerar på svenska skolan utomlands och framförallt undersöka de bakomliggande faktorer vid val av skola och erfarenheter på den svenska skolan bortom Sveriges gränser. Under denna undersökning befann jag mig på plats vid en skandinavisk skola i Europa. Den metod som användes under studien var halvstrukturerad intervjuguide med den fenomenografiska ansatsen. Sammanlagt intervjuades fem elever med olika skolbakgrunder. Utgångspunkten för resultat och analys har utgått från att dela in materialet i olika kategorier för att beskriva fenomenet som ter sig på olika sätt för varje individ. Dessa beskrivnings kategoriner innehåller underordnade kategorier som presenteras under kapitlett resultat och analys. De skilda överordnade beskrivningskategorierna är elevers upplevda motiv till att läsa vid skandinavisk skolan, elevers erfarenheter vid att läsa vid en skandinavisk skola, elevers erfarenheter samt attityder till livet som utlandssvenk och integration. Diskussionen innehåller material från empirin som framställs med tidigare forskning.

Med globaliseringen har även företag vuxit ur de lokala marknaderna och blivit till globala aktörer. Globala koncerner som är verksamma i världens olika länder har bidragit till skapandet av flerspråkiga arbetsmiljöer och mötesplatser. Denna tendens har även ställt ökade krav på den interna kommunikationen mellan olika dotterbolag och väckt frågan om språkvalet. Medan språkanvändningen i den offentliga sektorn regleras av Sveriges språklag som fastslår svenska som officiellt språk finns det inga liknande riktlinjer för den privata sektorn. I affärslivet har engelskan blivit det lingua franca som ofta används som koncernspråk. Tidigare studier har dock bekräftat att den språkliga paletten är mycket mer mångfacetterad i de flerspråkiga arbetsmiljöer där även de nationella språken har en plats och roll i kommunikationen.   Denna studie ämnar undersöka språksituationen och språkvalet mellan koncernspråket engelska och det lokala språket svenska i den interna nedåtriktade kommunikationen i en flerspråkig företagsmiljö i Sverige. Uppsatsen studerar även kopplingen mellan språkvalet och skapandet av känslan av tillhörighet som har identifierats som en av de viktigaste immateriella resurserna inom en organisation. Studien tar avstamp i sociolingvistiska teorier. Materialet består av fyra olika typer av delmaterial och utgörs av 92 nyhetsbrev insamlade under en period av ett kvartal, anteckningar från två kvartalsmöten samt 122 svar på en enkätundersökning och utvalda utdrag från fyra intervjuer med anställda från olika avdelningar och språkkrav i sina tjänster på det företag studien genomfördes. Undersökningens resultat visar att svenskan som lokalt språk har en stark ställning och används i den interna kommunikationen vid sidan av koncernspråket, engelskan. Attityderna mot användningen av det lokala språket i den interna kommunikationen är i allmänhet positiva. Studiens resultat tyder också på att det lokala språkets inkludering i den interna kommunikationen även kan bidra till skapandet av vi-känslan och därmed kan det finnas positiva effekter för ett företag att förmedla information även på det lokala språket.