På dagens konkurrensutsatta marknad finns ett behov för samtliga företag attkommunicera ut företagets mest särpräglande karaktärsdrag samt yttersta styrkor tilldess intressenter. Ett verktyg att finna dessa och därefter kunna hantera företagetsuttryckta budskap på rätt sätt är företagsidentitetskonceptet. Syftet med denna uppsatsär att identifiera och inventera fallföretaget m&m Ekonomi ABs företagsidentitet samtutröna deras företagsimage. Uppsatsen ämnar även utforska vilka likheter samtolikheter som finns mellan dessa två perspektiv. Författarna har utifrån ett teoretisktramverk identifierat de egenskaper vilka varit av betydelse för båda synsätten. Tiokvalitativa intervjuer har genomförts, med såväl företagsrepresentanter somkundrepresentanter, för att skapa ett underlag utifrån vilken jämförelsen mellanidentiteten och imagen kunde genomföras. De egenskaper som präglar m&mEkonomi ABs företagsidentitet mest är hög servicegrad, bred kompetens och högkvalité. I deras företagsimage identifieras samma egenskaper, dessa kompletterasdock med ett fåtal andra egenskaper så som effektivitet, professionalitet ochprestigelöshet. Det har visat sig utifrån studien att företagets filosofi, värderingar samtmission haft starkast påverkan på företagsidentiteten och att beteendet samt denokontrollerade kommunikationen är de attribut som format företagsimagen mest.Detta ser författarna som ett direkt resultat av att företaget är ett tjänsteproducerandeföretag där produkten skapas i interaktion med kunden.

Betydelsen av varumärke, identitet och image på dagens konsumentmarknad är sällan ifrågasatt och bekräftas av mängder med studier. Det som däremot inte är lika klarlagt är vilken roll dessa begrepp spelar på den lite mer ljusskygga industrimarknaden. Mot bakgrund av detta ville jag ta reda på hur den interna och externa kommunikationen kan se ut på ett företag som inte har en publik målgrupp. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ett litet B2B-företags identitet och image uppfattas från tre olika perspektiv; ledningens, de anställdas samt kundernas. Föremål för min undersökning var Compware Medical, ett tyskt företag i medicinteknikbranschen som riktar sig till kliniker, sjukhus och fångvårdsanstalter.  För att få svar på frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med informanter från varje grupp. Eftersom förförståelsen och involveringsgraden i ämnet antogs vara olika beroende på om informanten tillhörde ledningen, anställda eller kunderna användes en intervjuguide för respektive grupp. Frågorna var alltså anpassade efter informanten men kunskapsmålet var detsamma i alla intervjuer.  Underlaget för analysen begränsades till källmaterialet från intervjuerna.  Den teori som tas upp omfattar begreppen varumärke och image, relationsmarknadsföring, identitet och intern marknadsföring. Resultatet visade att det fanns påtagliga skillnader mellan framförallt ledningens och anställdas/kundernas bild av företagets identitet och image på flera områden. De slutsatser som drogs var att Compware Medicals ledning behöver ta fram en tydlig vision tillsammans med de anställda. Genom att involvera de anställda i beslut som gäller företagets identitet blir de uppsatta målen relevanta och betydande för varje person och därmed lättare att uppnå. Vidare drogs slutsatsen att ett filantropiskt initiativ inriktat på patienterna på de kliniker som Compware Medical har som kunder hade kunnat bidra till att stärka företagets varumärkesimage. Det borde även upprättas en övergripande kommunikationslösning mellan kunder och servicepersonal för att öka transparensen. Exempelvis skulle man kunna öppna ett forum på företagets hemsida där kunder och personal kan kommunicera öppet och dela information sinsemellan.

Det här är ett examensarbete i informationsdesign, med inriktning textdesign. Syftet med arbetet är att undersöka hur riktlinjer kan skapas som kan användas av anställda på en arbetsplats med olika erfarenheter av sociala medier. De riktlinjer som har tagits fram ska fungera som ett stöd för skaparen av innehållet och hjälpa hen att formge ett inlägg på företagets sociala medier. Detta genom att följa företagets profil, följa tydliga exempel över hur ett populärt inlägg ser ut och även att skapa en förståelse för sin målgrupp och hur informationsarbetet ska planeras.   Denna studie har undersökt hur riktlinjer kan utformas genom att använda de retoriska greppen ethos, pathos och fronesis för att ge trovärdighet till en text. Teorier inom semantiken har undersökts, för att se vilka ord som gör materialet mer förståeligt för den som ska följa riktlinjerna. Bild och text i samverkan har också använts i skapandet av ett gestaltningsförslag i denna undersökning.    Tidigare studier visar bland annat hur ethos kan byggas inom ett företag genom att en plan över hur informationen ska läggas upp på sociala medier skapas. Detta stöttar medarbetarna, som då känner en trovärdighet för sitt företag, vilket i sin tur effektiviserar arbetet. Det finns även studier som visar hur riktlinjer kan användas på olika arbetsplatser för att effektivisera arbetet.    Slutsatser som dragits i arbetet är att trovärdighet till materialet kan skapas genom att styrka påståenden och tips genom undersökningar och statistik. En ökad trovärdighet för texten gör det lättare att ta till sig direktiven, det visar tester som fokusgruppen har utfört och även de teorier som har undersökts. Teorier inom retoriken kan användas både för de direktiv som ges i materialet, men också som tips för användarna själva att applicera i sina inlägg. Ord som kan kategoriseras på basnivån och känns igen av målgruppen gör att texten i materialet blir lättare att ta till sig. Ord som innehåller mycket information, men som samtidigt inte är för svåra att förstå är optimala att använda både i ett informationsmaterial som detta, och i inlägg på sociala medier. / This is a thesis in information design, with the emphasis on textual design. The purpose of this assignment is to investigate how an information material can be formed, that can be used by employees with different experiences from social media. The guidelines that has been produced is supposed to work as support for the user and help he or she to create a post on social media, by following the companies’ profile and style within the different channels, use directions for creating a popular post and to make an understanding for their target group and how the information should be planned.    This study has investigated how guidelines can be designed by using the rhetorical concepts of ethos, pathos and fronesis to bring credibility to the text. Theories within semantics has also been investigated, to see which words that makes the material more understandable for the user of the guidelines. Image and text in collaboration has also been used in creating a design proposal for this study.    Earlier studies show that ethos can be built within a company by applying a plan over how the content should be designed on social media. This supports the employee, that will build credibility for the company, and that will also streamline the work. There are also studies that show how important guidelines are for different workplaces, to improve the daily operation.    Conclusions that has been drawn in this thesis is that credibility to the material can be obtained by strengthen statements and advise through investigations and statistics. A higher credibility for the text will make it easier to comprehend the guidelines, this is showed by the focus group and the theories investigated in this thesis.  Theories in rhetoric can be used for both directives in the guideline and the advice that the user will apply on their own posts in social media. Words that can be categorized on the basal level within semantics and can be recognized by the user will make the text easier to assimilate. Words that hold a lot of information, but at the same time is easy to understand is the most optimal to use in guidelines and in posts in social media.

Denna studie syftar till att integrera lämpliga funktioner och koncept typiska för sociala nätverkssidor i ett kommunikationsverktyg med avsikt att förenkla och stödja kommunikation mellan kollegor i team och projekt.  Designprocessen bestod av tre faser. I fas ett avgjordes genom en Pugh-matris vilka funktioner och koncept som hade störst potential för integration. I fas två integrerades dessa i en digital prototyp av det redan existerande kommunikationsverktyget Briteback. I fas tre identifierades användbarhetsproblem hos den framtagna prototypen. Funktioner och koncept som valdes för integration var åsiktsfunktioner, taggningsfunktioner, profilinformation, statusuppdatering och notifikationer. Denna studie ger indikationer på funktioner och koncept som är lämpliga att integrera i ett kommunikationsverktyg med syfte att förenkla och stödja kommunikation mellan kollegor inom team och projekt samt kring hur detta kan se ut.

Med globaliseringen har även företag vuxit ur de lokala marknaderna och blivit till globala aktörer. Globala koncerner som är verksamma i världens olika länder har bidragit till skapandet av flerspråkiga arbetsmiljöer och mötesplatser. Denna tendens har även ställt ökade krav på den interna kommunikationen mellan olika dotterbolag och väckt frågan om språkvalet. Medan språkanvändningen i den offentliga sektorn regleras av Sveriges språklag som fastslår svenska som officiellt språk finns det inga liknande riktlinjer för den privata sektorn. I affärslivet har engelskan blivit det lingua franca som ofta används som koncernspråk. Tidigare studier har dock bekräftat att den språkliga paletten är mycket mer mångfacetterad i de flerspråkiga arbetsmiljöer där även de nationella språken har en plats och roll i kommunikationen.   Denna studie ämnar undersöka språksituationen och språkvalet mellan koncernspråket engelska och det lokala språket svenska i den interna nedåtriktade kommunikationen i en flerspråkig företagsmiljö i Sverige. Uppsatsen studerar även kopplingen mellan språkvalet och skapandet av känslan av tillhörighet som har identifierats som en av de viktigaste immateriella resurserna inom en organisation. Studien tar avstamp i sociolingvistiska teorier. Materialet består av fyra olika typer av delmaterial och utgörs av 92 nyhetsbrev insamlade under en period av ett kvartal, anteckningar från två kvartalsmöten samt 122 svar på en enkätundersökning och utvalda utdrag från fyra intervjuer med anställda från olika avdelningar och språkkrav i sina tjänster på det företag studien genomfördes. Undersökningens resultat visar att svenskan som lokalt språk har en stark ställning och används i den interna kommunikationen vid sidan av koncernspråket, engelskan. Attityderna mot användningen av det lokala språket i den interna kommunikationen är i allmänhet positiva. Studiens resultat tyder också på att det lokala språkets inkludering i den interna kommunikationen även kan bidra till skapandet av vi-känslan och därmed kan det finnas positiva effekter för ett företag att förmedla information även på det lokala språket.

Vilken roll spelar offentliga personer i Cancerfondens externa kommunikation på Instagram, och vilka tänkbara identiteter kan detta generera i? Vi har gjort en kvalitativ retorisk undersökning med material insamlat från Cancerfondens Instagram, där specifikt inlägg med offentliga personers medverkan studerats. I analysen diskuteras materialet utifrån tre identitetskategorier som var särskilt utmärkande bland inläggen: Familj, Det vardagliga livet och Det hälsosamma livet. Vi presenterar ett resultat som tyder på att offentliga personer har en central roll i skapandet av relationer till en tänkt publik, vilket i sin tur kan genereras i olika identiteter. Cancerfondens kommunikativa arbete tolkas ha ett genomgående fokus med syfte att skapa en gemenskapskänsla i deras relationer med hjälp av de offentliga personerna. Denna relation tycks styras mer eller mindre av en medieframställd bild av den offentliga personen, som dessutom ska gestalta en “vanlig” människa. Det gör att vi kritiserar hur trovärdig och äkta denna relation faktiskt är.

Enligt teorier om den moderna samhällsordningen präglas dagens marknadskommunikation av varumärke och identitet. Produkter tillskrivs betydelse och individen förverkligar sig själv genom sin konsumtion. Av den typen av identitetsskapande följer en ökad konsumentmedvetenhet, som gör det viktigt för företag att möta konsumenters förväntningar på de varor de säljer och hur de väljer att marknadsföra sig. Denna studie undersöker hur hållbarhet konstrueras och realiseras diskursivt med språkliga verktyg i livsmedelskedjan Icas externa webbkommunikation, och vilka betydelser Ica och deras kunder tillskrivs i relation till hållbarhet. Det görs med ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt som ser språkande som ett sätt att skapa och ge uttryck för olika världsbilder. Metoden består i en övergripande tematisk analys av texternas innehållsmönster, samt en mer detaljerad systemisk-funktionell analys av processer, deltagare och inbäddade betydelser. Resultaten visar att hållbarhet i första hand skrivs fram som någonting dynamiskt och pågående, med betoning på individens kraft att skapa förändring. Mer negativt kodade diskurser om klimatproblem tycks konstrueras utan ansvariga mänskliga deltagare och hamna i periferin för positivt förändringsorienterade diskurser. I de senare träder Ica fram i rollen som den ansvarstagande, vetande och agerande parten. Kunden skrivs fram som den som fortfarande står inför valet att agera för en mer hållbar värld – inte sällan genom konsumtion av hållbara produkter. Exemplet Ica ger en fingervisning om hur hållbarhet konstrueras i konsumentriktad text och hur dagens företag försöker inspirera till hållbart agerande. Ur ett mer kritiskt synsätt kan konstruktionen av hållbarhet ses som underordnad ekonomiska aspekter, som en oundviklig del i företagskommunikativa strategier för att nå gynnsamhet på en allt mer medveten marknad.

Purpose: The purpose of this thesis is to identify internal marketing strategies that are contributing to an externally success of a rebranding process. The study hopes to answer what strategies are important during this process and give companies, trying to rebrand, tools to work with. Methodology: The study is carried out as a qualitative case study and are based on deep interviews. We chose deep interviews to give the respondents an opportunity to speak freely about the subject from their perspective. Empirical foundation: Our empirical material is based upon interviews with people who have strategic positions and marketing related titles. Conclusions: Our research concludes that the employees of an organization need to be included in the rebranding process and that their vision of the corporative activities are crucial in how external stakeholders perceive the changes. It is also necessary to have clearly defined goals and that research on all levels is a must in order to succeed.

Filantropi inom företag har sedan länge varit ett fenomen utanför Sverige. Dock har filantropin brett ut sig inom Sverige de senaste åren och blir allt populärare av olika anledningar. Till exempel säger vissa företag att de känner en skyldighet att hjälpa de som har det sämre och de inom sin omgivning.Baserat på svar från intervjuer gjorda med sju olika respondenter från sju olika svenska företag, syftar denna uppsats till att svara på hur svenska företag arbetar med filantropi och vad som motiverar dem till att göra det.Resultatet tyder på att svenska företag arbetar med filantropi på ett centraliserat sätt och att informationen om arbetet kommuniceras mestadels internt, för att engagera och motivera personalstyrkan samt även för att ses som en attraktiv arbetsgivare. Filantropi kan även användas som en strategi för att stärka ett varumärke, samla politiska resurser och motverka negativ kritik. / Philanthropy within corporations has for a long time been a phenomenon outside of Sweden. However, philanthropy has spread throughout Sweden in recent years and is for various reasons becoming more popular. For example corporations say that they feel an obligation to help those who have it worse and also those in their environment.Based on answers gathered from interviews with seven different respondents from seven different Swedish corporations, this essay means to answer the question of how Swedish corporations work with philanthropy and what motivates them to do so.The result indicates that Swedish corporations work with philanthropy in a centralized manner and that information about this work is communicated mostly internally, to engage and motivate the staff but also to be seen as an attractive employer. Philanthropy can also be used as a strategy to strengthen a brand, gather political resources and combat negative criticism.This essay is written in Swedish.

Bakgrund: Bland det värsta som kan hända företag är att få en going-concern varning eftersom det är en signal till intressenter om att företag inte tros överleva under en längre tidsperiod. Tidigare studier har studerat effekterna av en going-concern varning för företags intressenter och på kortsikt vad som händer med företag. Det gör att vi vill studera hur företag agerar för att undvika konkurs och likvidation och därmed överleva going-concern varning. Syfte: Syftet med studien är att förklara hur företag agerar för att överleva en going-concern varning med fokus på kommunikation. Vi kommer därför att skapa en modell. Metod: Studien har en forskningsansats som är deduktiv där vi tar avstamp från resursberoende teorin, institutionell teori och attribution theory. Den empiriska datan är av kvantitativ art och är insamlad via enkätundersökning samt en dokumentstudie av årsredovisningar. Slutsats: Vi har kommit fram till att en going-concern varning är en kris för företag. Företagen behöver identifiera relevanta intressenter vid en going-concern varning på grund av begränsade resurser. Identifieringen sker genom att studera om företaget innehar främst attributen makt och brådskande men även attributet legitimitet. För att företagen ska behålla en god relation till sina intressenter vid krisen behövs allmän och specifik kommunikation. För att hantera en going-concern varning och minska de negativa effekterna kan företagen använda sig av primär och sekundär kriskommunikationsstrategier. / Background: One of the worst things that can happen to a business is to receive a going-concern warning. That is due to the fact that a going-concern warning is a signal to stakeholders concerning the matter that it is a risk that the business will not survive the next twelve months. Earlier studies have examined the effects of a going-concern warning on the businesses stakeholders and what happens to companies in the short term. That has made us want to examine how business leaders act to avoid bankruptcy and liquidation and therefore survive a going-concern warning. Purpose: The purpose of our study is to explain how business leaders act in order to survive a going-concern warning. The focus of the study will be on communication. To fulfill this purpose we will construct a model. Method: The study has a deductive research approach with a base in resource dependence theory, attribution theory and institutional theory. The empirical data is of a quantitative nature and is collected through survey and a document study of annual reports. Conclusion: We have come to the conclusion that receiving a going-concern warning will be experienced like a crisis by companies. Due to scarce resources companies will need to priorities their stakeholder in order to keep the ones relevant to the survival of the business. Business leaders will identify relevant stakeholder by examining the presence of power, legitimacy and urgency in stakeholder-manager relationships. Companies will in order to keep a good relationship with their stakeholders communicate though information channels directed towards the public and specific stakeholders. To reduce the effects of a going-concern warning companies will use primary and secondary crisis response strategies.