Med stöd i aktionsforskning genomfördes utvecklingsarbetet på ett fritidshem som vände sig till F-klass och årskurs- 1 och 2. Utvecklingsarbetets fokus var att sätta elevinflytande och delaktighet i centrum, främst genom gruppsamtal och samlingar tillsammans med elever. Förändringsarbetet dokumenterades via loggbok, fotografier och film. Intervjuer och gruppsamtal var också instrument som användes för att synliggöra resultatet av aktionen. I utvecklingsarbetets nulägesanalys framhävs avsaknaden av pedagogledda aktiviteter och elevers inflytande och delaktighet. Den tidigare verksamheten utgick i stora delar från fri lek och resulterade ofta i en oro i elevgruppen. Med hjälp av framförallt dagliga samlingar och teman, strävades det efter en tydligare struktur i verksamheten. Resultatet visar att samtliga elever var nöjda med något av de teman som erbjöds och framhåller att de idag vet vad de ska göra när de kommer till fritidshemmet. Utifrån elevernas agerande går att utläsa att den nya strukturen i fritidshemmets inomhusmiljö har blivit lugnare. Flera av eleverna upplever inflytande och delaktighet i verksamhetens utformning, till skillnad från före detta utvecklingsarbete påbörjades.

Abstract
  Title:Systembolaget och unga - En studie om hur Systembolagets reklamfilmers budskap tas emot  Authors: Frida Johnsson, Evelina Josefsson, Minda Landgren  Aim: The aim with this essay is to analyze how the target audience 18-19-year olds, and consumers of Systembolaget, the target audience of 20- 25-year olds, are affected by two specific commercials named “Systrar” and “Bröder” and furthermore examine whether the commercials have a deterrent effect on the audience or not. The questions the essay answers are “How do 18-19-year olds perceive that they are affected by the campaign films?” and “How do 20-25-year olds perceive that they are affected by the campaign films?”. This essay uses the methods qualitative analysis and focus group interviewand is based on the theoryEncoding/Decoding. In conclusion Systembolaget uses emotions to convey their message. To the audiences the commercials are not as deterrent as one might first imagine.   Number of pages: 56 Course: Media and Communication studies C Department: Department of Informatics and Media University: Uppsala University Period: Autumn 2018 Tutor: Per Gunnar Holmlöv Keywords: Ungdomar, Systembolaget, Alkohol, Reklamfilm, Encoding/Decoding, Teman, Koder, Kontext

I kursplanen för Svenska B står att läsa att eleven ska ”ha tillägnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap från olika tider och epoker” (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den västerländska kanon beskrev 1994 sin oro över vårt litterära förfall med orden ”Skuggorna blir allt längre i vårt aftonland och vi närmar oss det tredje årtusendet beredda på ytterligare mörker” (1994:28) Det finns med andra ord idag en motsättning mellan vad man som elev bör läsa och vad man som elev kanske vill läsa. Dilemmat tycks vara att många elevers uppfattning om en klassiker idag är ”tråkiga, svårlästa och föga inspirerande” (Bäcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvåg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst läsintresse. Lena Kjersén Edman startade en livlig debatt på DNs kultursidor hösten 2008 där hon anklagade Meyer för att vara bakåtsträvande i sin beskrivning av kärlekshistorien mellan de båda ungdomarna (DN, 080902). Däremot bode man kunna använda dagens populärlitteratur som ingångsport till äldre litteratur, även kallade klassiker. Idén med denna uppsats är således att avgöra hur Om jag kunde drömma förhåller sig till Dracula ur en litterär synpunkt, samt om man skulle kunna läsa Om jag kunde drömma med utgångspunkt i Dracula, för att på detta vis gå de elever som väljer Meyer framför Stoker till mötes. Som blivande lärare i grundskolans senare år och på gymnasiet, ämnar jag undersöka hur de båda verken förhåller sig till varandra ur tematisk synpunkt, för att möjligen kunna använda mig av detta material i min kommande undervisning.

Syftet med denna uppsats är att komplettera tidigare forskning gjord av Rosalind Gill, Kim Akass och Janet McCabe, samt två skrivna C-uppsatser i medie- och kommunikationsvetenskap av Paulina Bånge och Cecilia Samuelsson, om tv-serien Sex and the City. Vilket görs genom att studera könsroller och karaktärsutveckling hos de kvinnliga och manliga huvudkaraktärerna. Uppsatsen ska undersöka karaktärsutvecklingen och identifieringen av de fyra kvinnliga huvudkaraktärerna samt de tre manliga huvudkaraktärerna i Sex and the City. Undersökningen ska utföras enligt en tolkande innehållsanalysmetod med hjälp av Peter Berglez metod för kritisk diskursanalys i Ekström & Larssons bok Metoder i kommunikationsvetenskap samt Norman Faircloughs metod för diskursanalys i Media Discourse. Analysen görs med fokus på likheter, skillnader och teman. Uppsatsen tar även stöd av Roland Barthes semiotiska begrepp konnotation, symbol och myt presenterade i John Fiskes bok Kommunikationsteorier. En introduktion. Den teoretiska ramen består av genusvetaren Marj Kibbys definition av representation och teorier om manlig representation i media. Samt Sherry B. Ortners teori om genuskonstruktioner. Den genomförda analysen visar på hur de kvinnliga och manliga karaktärerna framträder i jämförelse med varandra på ett stereotypiskt eller kontroversiellt sätt. Där det hos de kvinnliga karaktärerna sker en utveckling där tidigare fokus på sex och frigjordhet har flyttats till kärlek och familjeliv. De tre manliga karaktärerna framställs på ett traditionellt vis utom Steve som är den enda karaktären serien igenom som inte lever upp till de stereotypiska värderingarna om manligt och kvinnligt. Genomgående teman i serien handlar om kärlek och relationer där jakten på ”den rätte” är i huvudfokus. Detta visar sig redan i första avsnittet där kvinnans sökande efter en man diskuteras. På så vis är seriens påstådda framställning av de moderna könsrollerna endast en fasad framför de otroligt traditionella värderingarna och könsstereotyperna.

The first vampire film I ever saw was Interview with a vampire. “I haven’t been human for two hundred years”, opened up not only the film, but a whole new world I knew nothing about. The world, as it were, opened its doors to me again after I had seen the film adaption of Stephenie Meyers Twilight. I decided to write down a few thoughts, capture my frame of mind, and these paragraphs then turned into a text: “I tankarnas skal”.               When I did research for this essay I discovered that my text held certain similarities with the modern vampire novel. Because my story is so closely connected to Meyers Twilight, my character Jennie projects the story of human Bella and vampire Edward onto her own life; I have chosen to focus on Twilight and the Twilight-saga as primary sources of comparison with my own text. Jennies healthy philosophies, after seeing Twilight, soon turns into disturbing thoughts in a mind damaged by her unkind reality. Jennie starts hallucinating, seeing Edward everywhere, and this is the object of my investigation. Ever since the legend of the vampire was transformed in the literary world, vampires have acted as symbols for everything between Aids and terrorist threats. Therefore I examined my Edward to see what symbolic role he had in my story.               I chose three themes to further explore the connection between my text and Meyers Twilight-saga, thereby unveiling the warning-signs that Edward personify, on Jennie’s road to her death.

Problemformulering: Det är intressant att undersöka hur företag som bedriver spelverksamhet i Sverige kommunicerar visuellt eftersom deras reklam blivit allt vanligare under de senaste åren. I och med de nya lagar som börjar gälla från den 1 januari 2019 är ämnet i aktiv utveckling och därför aktuellt.  Syfte: Syftet med denna undersökningen är att analysera vilka visuella element och teman som används i reklamfilmer för företag som ansökt om att få bedriva casinoverksamhet i Sverige med start 1 januari 2019. Metod och material: Urvalet består av fem reklamfilmer publicerade åren 2016-2018, på den Youtube-kanalen med flest visningar tillhörande de företag som beviljats licens för att bedriva spelverksamhet online i sverige från den 1 januari 2019. Genom en semiotisk innehållsanalys bestående av tre delar, denotation, konnotation och retorik har reklamfilmerna analyserats och tolkats. Huvudresultat: Resultaten visar att det finns starka gemensamma teman, i synnerhet inom val av färgpalett i filmerna. Vidare så visade resultaten att filmerna spelar på känslomässiga budskap mer än informativa.

Genusinriktad marknadsföring förekommer och utgår ifrån att konsumenter söker sig till genuskongruenta varumärken och produkter. Arbetet har ämnat undersöka om genusinriktad marknadsföring kan nyttjas inom det digitala spelmediet i kontext av ett grafiskt matcha 3-spelstema. Till studien utformades tre spelteman som utgick ifrån vad tidigare studier hade definierat som genusinriktade attribut och som kompletterades med en egen utförd produktanalys av två genuskodade produktvarumärken. De framställda artefakterna var ett feminint tema, ett maskulint tema och ett könsinkluderande tema som genom en enkätstudie ämnade undersöka ifall personer föredrog genuskongruenta spelteman.Resultatet visade på att en majoritet av deltagarna inte föredrog ett genuskongruent tema, men det förekom däremot en skillnad mellan männens och kvinnornas preferenser gentemot temana. Det uppkom dock problematiska faktorer hos artefakterna som kan ha påverkat det slutliga resultatet och som diskuteras i arbetet. Slutligen lyfts det även fram förslag till hur potentiella framtida studier inom ämnet kan förbättras.

Enligt teorier om den moderna samhällsordningen präglas dagens marknadskommunikation av varumärke och identitet. Produkter tillskrivs betydelse och individen förverkligar sig själv genom sin konsumtion. Av den typen av identitetsskapande följer en ökad konsumentmedvetenhet, som gör det viktigt för företag att möta konsumenters förväntningar på de varor de säljer och hur de väljer att marknadsföra sig. Denna studie undersöker hur hållbarhet konstrueras och realiseras diskursivt med språkliga verktyg i livsmedelskedjan Icas externa webbkommunikation, och vilka betydelser Ica och deras kunder tillskrivs i relation till hållbarhet. Det görs med ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt som ser språkande som ett sätt att skapa och ge uttryck för olika världsbilder. Metoden består i en övergripande tematisk analys av texternas innehållsmönster, samt en mer detaljerad systemisk-funktionell analys av processer, deltagare och inbäddade betydelser. Resultaten visar att hållbarhet i första hand skrivs fram som någonting dynamiskt och pågående, med betoning på individens kraft att skapa förändring. Mer negativt kodade diskurser om klimatproblem tycks konstrueras utan ansvariga mänskliga deltagare och hamna i periferin för positivt förändringsorienterade diskurser. I de senare träder Ica fram i rollen som den ansvarstagande, vetande och agerande parten. Kunden skrivs fram som den som fortfarande står inför valet att agera för en mer hållbar värld – inte sällan genom konsumtion av hållbara produkter. Exemplet Ica ger en fingervisning om hur hållbarhet konstrueras i konsumentriktad text och hur dagens företag försöker inspirera till hållbart agerande. Ur ett mer kritiskt synsätt kan konstruktionen av hållbarhet ses som underordnad ekonomiska aspekter, som en oundviklig del i företagskommunikativa strategier för att nå gynnsamhet på en allt mer medveten marknad.

The aim of this study has been to investigate how ChatGPT is portrayed in the Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter. Previous research shows that Swedes feel that they have relatively little knowledge of what artificial intelligence is. At the same time, news media are predicting that ChatGPT will have far-reaching consequences across society, and concerns are being raised about how the development could potentially lead to the end of humanity. The mass media's reporting on various issues has an influence on how the public perceives the issue, according to theories about the effects of the media. This may justify investigating how the reporting around ChatGPT takes shape. The method that has been applied is a qualitative thematic content analysis. The application of the method has been done by identifying patterns (themes) in the empirical material, based on the study's questions: (1) Which themes frame the depiction of ChatGPT? (2) What opportunities and risks are raised with the use and development of ChatGPT? (3) What potential differences exist between the newspapers' reporting on the issue? The identified themes have then been interpreted and related to previous research and studies of theoretical frameworks, which includes Agenda Theory, Framing, and Priming. In the empirical material, eight themes, which can be found in both papers, have been identified. Prominent themes linked to the first question are Society-changing, Breakthrough in AI development, Competent and Limited. Based on the second question, the themes Helping the individual, Helping society, Threats to human dominance, and Manipulation and misuse have been identified. Even though the same themes have been identified in both newspapers, there are some differences regarding how they take shape and how prominent they are in each newspaper. Moreover, the result gives an indication that a certain shift in news media's portrayal of opportunities and risks linked to AI has occurred, in the sense that news outlets have become more critical in their coverage of AI.

The thesis contributes to the research field of education, or more specific to the field of religious education. The aim of the thesis is to interpret how young adults of today describe and understand their lives, with a specific focus on existential themes, and furthermore, to develop useful concepts that can help us understand individual meaning-making in a social and cultural context. The meaning-making of young people and how they explore and develop their understanding is, in the thesis, seen both as an individual process and at the same time something socially shared. The theoretical understanding of the social context takes its point of departure in Berger and Luckmann’s theory about the social construction of reality. The methodological approach is empirical and the study is based on 21 deep-interviews with men and women between 19-29 years old. Their statements are analyzed using a hermeneutic - interpretive method. The thesis gives a picture of the young adults’ understanding of death and the meaning of life. But the study also addresses vital existential themes for the young adults around the questions: who am I, what do I want to choose and where am I heading. Still another important theme is insecurity. One important contribution of the thesis is the development of new concepts that describe the young adults’ understanding of their lives, in terms of personal and shared configurations. In the material I have seen three different kinds of shared configurations and I speak of those in terms of: life-views, taken for granted perspectives and institutions. The dynamics that the personal configurations give examples of can be understood both in light of the shared configurations but also in light of the personal agency that the young adults show signs of.