I denna studie analyseras hur klassiker och dess arbetsuppgifter presenteras i gymnasieskolans läroböcker. Genom textanalytiska metoder analyseras  åtta klassiker i tre läroböcker (vara en klassiker förekommer två gånger), och slutsatserna är att det är stor skillnad i framställningen gällande både vilka klassiker som tas upp, men även hur arbetsuppgifterna är formulerade.

Abstract Sven Lidman växte upp i blygsamma förhållanden, men blev med tiden en offentlig person, en ’kändis’ i sin samtid. Han var en av det begynnande 1900-talets mest uppmärksammade författare, vars diktsamlingar och romaner väckte sensation hos samtidskritiken. Flera recensenter nämner Lidman som ett av den unga litteraturens stjärnskott. Av senare verksamma essäister och litteraturhistoriker betraktas hans författarskap som ett av de mest betydande under 1900-talets första decennier vid sidan av namn som Bo Bergman, Hjalmar Bergman, Elin Wägner, Anders Österling och andra. Stensborg och i synnerhet Huset med de gamla fröknarna lovordades av samtidskritiken och har fortsatt att komma ut i nya utgåvor. Ännu nära etthundra år efter utgivningen lever de kvar i auktoritativa litteraturhistoriska översiktsverk. Författaren så väl som hans Huset med de gamla fröknarna – vid en välvillig bedömning också Stensborg – kvalificerar sig som svenskspråkiga litterära klassiker. Detta till trots är jag för egen del mer benägen att placera Lidman och hans romaner i ett andra, lägre klassikerskikt, d.v.s. vad som i engelskspråkiga sammanhang brukar kallas ”minor classics”. Med åren har såväl Lidmans romaner, som hans lyrik och memoarer flyttats allt längre ut i det svenska litterära minnets periferi. Hur kommer det sig då att Lidman, näst efter Hjalmar Bergman, ändå fått mest textutrymme av tiotalisterna i översiktsverken? – Jag menar att svaret kan sökas i främst tre omständigheter. Den första är den identifikation och ömsesidiga ’draghjälp’ medlemmarna i den grupp namnkunniga svenska författare, som fått beteckningen tiotalister, ger varandra. Lidman och hans romaner har, lånat glans från övriga tiotalister, men sannolikt också verksamt bidragit till att dessa och deras verk ännu inte fallit i glömska. Den andra omständigheten är att Lidmans romanteknik och estetik fungerar ovanligt väl i det som Espmark kallar ”decennietänkandet” kring författarskap. På 1910-talet, som helhet präglat av borgerlig realism, utkom Lidman med en rad realistiska romaner, som i flertalet fall utspelar sig i högborgerliga miljöer, bland officerare och finansmän, där Lidman själv vunnit burskap. Slutligen har Lidmans person och levnadsöde, ’livsdramat Lidman’, bidragit till att upprätthålla intresset för hans litterära verk. Med en nutida term kan hävdas att han med sitt liv och sin litterära produktion – avsiktligt och oavsiktligt – bidragit till att ’varumärket’ Sven Lidman och därmed också hans romaner ännu lever kvar i nationens litterära minne. ”

<p>Syftet med den här studien är att undersöka hur ett projekt med klassikerläsning i en årskurs åtta går till. Frågeställningarna är hur och varför läraren väljer att lägga upp undervisningen på ett visst sätt, hur eleverna upplever läsningen och lärarens undervisning, samt om det finns några skillnader mellan killar och tjejers läsning. Undersökningen är kvalitativ och har ett didaktiskt och ett receptionsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att läraren konstruerar svenskämnet utifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv med skönlitteraturen i centrum och att hon använder sig av litteräranalytiska redskap som beskrivning av tid, huvudperson och handling. Tjejerna är generellt mer positiva till läsning än killarna. Fritidsläsning och medievanor spelar roll för hur eleverna läser och tar till sig skönlitterära texter. Tjejerna har en större litterär repertoar än killarna och visar en större förmåga att kunna kan beskriva och reflektera över sin läsning än killarna.</p>

Syftet med den här studien är att undersöka hur ett projekt med klassikerläsning i en årskurs åtta går till. Frågeställningarna är hur och varför läraren väljer att lägga upp undervisningen på ett visst sätt, hur eleverna upplever läsningen och lärarens undervisning, samt om det finns några skillnader mellan killar och tjejers läsning. Undersökningen är kvalitativ och har ett didaktiskt och ett receptionsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att läraren konstruerar svenskämnet utifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv med skönlitteraturen i centrum och att hon använder sig av litteräranalytiska redskap som beskrivning av tid, huvudperson och handling. Tjejerna är generellt mer positiva till läsning än killarna. Fritidsläsning och medievanor spelar roll för hur eleverna läser och tar till sig skönlitterära texter. Tjejerna har en större litterär repertoar än killarna och visar en större förmåga att kunna kan beskriva och reflektera över sin läsning än killarna.

Mainz, Univ., Diss., 2009

Univ., Diss., 2008--Mainz.

Thesis (doctoral)--Universität, Freiburg im Breisgau, 2007. / Includes bibliographical references (p. [505]-543).

This study aims to identify and analyze controversial and difficult topics in the three classics Giftas I (1884) by August Strindberg, Främlingen (1942) by Albert Camus, and I taket lyser stjärnorna (2003) by Johanna Thydell using thematic analysis. Additionally, it discusses the didactic opportunities that these topics create in Swedish upper secondary school. The analysis reveals that controversial and difficult topics are present in all three classics. In Giftas I, the themes of women’s emancipation, women as objects, the importance of children, and men's vulnerability are identified. In Främlingen, themes of indifference and women's abuse emerge. In I taket lyser stjärnorna, themes of death, cancer, and puberty are recognized. Furthermore, the analysis demonstrates that these classics offer didactic possibilities for all Swedish courses in upper secondary school.

English title: Is a literary canon necessary? A comparative study based on seven senior high school teachers´ different approaches towards the place of canon in the education of Swedish.   The purpose of this study is to describe and analyze how seven senior high school teachers relate to a literary canon in Swedish while teaching literature in senior high school, identifying similarities and differences among the teachers’ view and opinions about an outspoken formal literary canon and a silent, informal canon. The earlier research opens the door slightly to the American debate and gives insight about the complexity of the concept of canon. The study continues with exploring possible relations to postcolonial theory and didactics.     The study reveals that the majority of the concerns against canon are that too much centrally governed education may decrease the motivation and commitment of the teacher. In addition, the dominant canon passivizes a certain variety of literature, thus various points of views. On the other hand, views on the equalizing effect of canon on the level of education and its benefits in increased knowledge of the history of the literature are salient.

Skönlitteraturen har en stor roll i svenskundervisningen. Vilka titlar eleverna läser i sin utbildning kan påverkas av skolans skönlitterära utbud. Syftet med denna studie är att undersöka vad svensklärare anser vara de främsta faktorerna som påverkar det skönlitterära utbudet i undervisningen samt hur lärarnas motiveringar stämmer överens med styrdokumentens riktlinjer. Denna fallstudie baseras på fyra kvalitativa intervjuer med gymnasielärare i svenska från olika gymnasieformer i olika kommuner. Undersökningens resultat visar utifrån lärarna perspektiv att skolans ekonomi, styrdokument och gymnasieprogram är faktorer som påverkar det skönlitterära utbudet. Skolbibliotek och arbetslag är andra faktorer som refereras till, dock inte lika homogent. Resultatet visar vidare att lärarnas motiveringar för det skönlitterära utbudet påverkas av ytterligare faktorer som lärarnas litteratursyn, skolans kultur och tolkningar av styrdokumenten.