The purpose of this study is to describe and analyze how seven senior high school teachers relate to a literary canon in Swedish while teaching literature in senior high school, identifying similarities and differences among the teachers’ view and opinions about an outspoken formal literary canon and a silent, informal canon. The earlier research opens the door slightly to the American debate and gives insight about the complexity of the concept of canon. The study continues with exploring possible relations to postcolonial theory and didactics.     The study reveals that the majority of the concerns against canon are that too much centrally governed education may decrease the motivation and commitment of the teacher. In addition, the dominant canon passivizes a certain variety of literature, thus various points of views. On the other hand, views on the equalizing effect of canon on the level of education and its benefits in increased knowledge of the history of the literature are salient.

Lättlästa böcker kan användas i undervisningen i svenska som andraspråk, men de har fått kritik för att inte vara så lättlästa. Denna studie syftar till att beskriva originalversionen av en roman och dess lättlästa version vad gäller språklig uppbyggnad och läsbarhet. Studiens material är Vilhelm Mobergs roman Utvandrarna och dess lättlästa version. Metoden är en kvantitativ textanalys enligt en strukturell analysmetod som kompletteras med en läsbarhetsanalys. Undersökningens huvudresultat är att den lättlästa texten följer mönstret för lättlästa texter i vissa avseenden. Den har till exempel lättläst LIX-värde, luftig layout, färre löpord, färre bisatser och fler ord i dialoger. I andra avseenden är den inte lättläst, då den saknar kausala referensbindningar och kan upplevas som hackig, eftersom den är kort men innehåller trots det många långa ord och många meningar. Då resultatet inte är entydigt är slutsatsen att mer omfattande studier behövs.

Shakespeare- Dead or alive in school? The purpose with our degree project is to examine if Shakespeare still is alive in school and in what way he is being used. Our study is based on these following questions: Does Shakespeare exist in school today? How are the other classic books being used? Which teaching methods are used? How is Shakespeare received by the pupils? The methods used to be able to answer the questions are interviews with teachers and focus groups with the pupils. We carried out the interviews with six Swedish teachers and four focus groups in four different upper secondary schools. The main result of this study shows that teachers and pupils still think that Shakespeare is an important author. Every teacher was using Shakespeare in their Swedish teaching and the expanded conception of text was established, but some of the teachers practiced it more than the others. Film was the most popular and most used teaching method. The majority of the pupilsconsidered Shakespeare and his most famous works as general knowledge. The pupils preferredto dramatize or watch films when they are working with Shakespeare and other classic authors.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka positiva och negativa konsekvenser omarbetningarna i en lättläst återberättad version skulle kunna leda till för en god läsare. Ambitionen är att underlätta för en lärare att avgöra vilken version som mest fördelaktig att erbjuda en god läsare för att både utmana läsningen och främja läslust. För att uppnå syftet bedrivs en textanalys med fokus på historiens handlingskomponenter: händelser, miljö och personer. Materialet som används är klassikern Skriet från vildmarken, skriven av Jack London (1993) och återberättad av Maj Bylock (1999). Analysmetoden som används är en komparativ analysmetod där originalversionen och den återberättade versionen ställs mot varandra. Resultatet visar att de råder innehållsliga skillnader och att omarbetningarna kan leda till både positiva och negativa konsekvenser för den goda läsaren. Slutsatsen av studien är därför att det är upp till respektive lärare beroende på vem den enskilda goda läsaren är att avgöra vilken version som är mest fördelaktig.Analysen kan användas för att underlätta lärarens didaktiska val då den synliggör hur innehållet genomgående skiljer sig i de olika versionerna.

I denna litteraturstudie jämförs miljöbeskrivningar, karaktärsbeskrivningar, stilfigurer samt intertextualitet i tre olika klassiska litterära verk med motsvarande lättlästa versioner. Syftet med studien är att ta reda på om de lättlästa versionerna går att använda i undervisningen för elever med lässvårigheter för att ge dem en möjlighet att diskutera verken med andra som läst originalversionen. Eller om läsningen av en lättläst version hindrar arbetet för en jämlik utbildning. Resultatet visar att innehållet i de olika versionerna skiljer sig ifrån varandra och att den som läser en lättläst version får med grunderna men det estetiska försvinner. Dessutom visar innehållet att elever som läser en lättläst version har svårt att nå de kunskapsmål som finns i gymnasieskolans läroplan. Slutsatsen är att i valet av litteratur måste läraren utgå ifrån eleverna.

The purpose of this study has been to find out whether the knowledge of literature, and reading in general, is a sign of high social status in the younger generations as well as the older ones. Therefore, alumni from the elite high school Stockholms Musikgymnasium, born between 1946 and 2002, were selected as subjects for the research. A questionnaire was distributed on different social media platforms, and the participants were encouraged to spread the form to others that met the criteria of the study. The form consisted of a list of canonised literature titles, and questions about how highly they value the knowledge of classic literature, the reading of fiction in school as well as in general, and what the main reasons for reading are. Before filling in the form, the participants had to enter which of the following periods of time they were born in: 1946-1964 (Baby Boomers); 1965-1980 (Generation X); 1981-1996 (Millennials); 19972002 (Generation Z). 215 qualified responses were collected, and diagrams were created to demonstrate the results of the form. Based on the response, the conclusion of the study is that the elder generations value literature higher than the younger ones. However, the most evident difference is between those born before 1981, and those born 1981 and later. Therefore, it is reasonable to suggest that the digitalization of society has had an impact on the attitudes towards literature. Furthermore, the constantly shifting views on social norms, ideals and differences, could quite possibly have made younger people see some literature outdated, in regards of literature as a source of self-reflection and personal growth. Otherwise, it could simply be the ever-growing number of options of entertainment sources – such as films, TV series and podcasts – that have begun to overtake the book as the main source of entertainment.

Denna undersökning har utgått från gymnasieelevers sjunkande läsintresse samt skönlitteraturens alltmer ifrågasatta roll inom skolverksamheten. Den påverkan som ämneslärarutbildningen har på gymnasieskolans skönlitterära urval utgör en central del av undersökningens utgångspunkt. För att kunna diskutera problematiken behövde vissa aspekter av litteraturläsning och litteraturundervisning således granskas. Undersökningen hade även som syfte att studera hur det skönlitterära urvalet i ämneslärarutbildningen med inriktning svenska kan förstås i relation till elevers sjunkande läsintresse samt huruvida det existerar en inofficiell kanon i ämneslärarutbildningens skönlitterära urval. Studien har även berört hur värdet av litteratur diskuteras av forskare och auktoriteter. Undersökningen nyttjade en multimetodologisk forskningsansats, som innehöll både en icke-experimentell kvantitativ metod samt en fenomenologisk kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden innebar insamling av skönlitteraturlistor från sex lärosäten som erbjuder ämneslärarutbildning i ämnet svenska. Därefter kategoriserades de skönlitterära verken enligt årtal och titel, samt författarnas namn, kön och ursprung. Den kvalitativa metoden innebar en enkätstudie som riktades till verksamma svensklärare i gymnasiet. Enkäten efterfrågade respondenternas upplevelser och åsikter kring olika aspekter av skönlitteratur inom både ämneslärarutbildningen och gymnasieskolan. Insamlad data analyserades och presenterades utifrån multimetodologiska principer och diskuterades i relation till tidigare forskning, receptionsteori samt genusteori. Analysen av litteraturlistorna indikerade att en inofficiell kanon existerar inom ämneslärarutbildningarna. En majoritet av det skönlitterära urvalet bestod av verk som författats av äldre, västerländska, manliga författare. Resultaten från enkätstudien visade att en majoritet av de verksamma lärarna reproducerar material de kommit i kontakt med inom sin utbildning. Många av de tillfrågade lärarna påpekade också att det material som reproduceras ofta är klassiker, och att detta urval generellt betraktas som positivt. Resultaten diskuterades i relation till den forskning som berör litteraturens värde, Skolverkets styrdokument samt elevers attityder gentemot litteraturläsning. Sammantaget visade undersökningen att klassiker i litteraturundervisningen ofta inte realiserar det värde som den är tänkt att förmedla. Mycket talar för att det skönlitterära urvalet på ämneslärarutbildningarna behöver uppdateras med en mer verksamhetsförankrad litteraturlista som i högre grad relaterar till elevernas repertoarer.

Research into the luxury debate in 18th century Sweden has focused on poetry and literature, the wording of decrees and the minutes of the Swedish riksdag. One source material largely left unexplored is the body of dissertations published by Swedish universities of the time. Not only is this an unfortunate omission as the universities were important intellectual centres, but also because they had a distinct culture, heavily influenced by Latin and the classics, in which luxury condemnations played a pivotal role. Building on the notion that ideas are best studied as arguments in debates, this master’s thesis examines twelve dissertations published in Sweden in the years 1722–1779 using models of conceptual change and argumentation analysis as theoretical approaches. The results indicate that the academic debate on luxury, through its focus on classical antiquity and conceptual definition, distinguished itself from other contemporary Swedish contributions to the debate, and that the interpretation of its characteristics must proceed from both the dissertation genre and the learned culture of university. The investigation furthermore stresses the importance of the university as a venue for reception of ideas in the latter part of the Early Modern Period and emphasises the dissertations as a central medium in this process.

Das vorliegende Buch gibt in zehn Einzelbeiträgen eine Einführung in das Gesamtwerk von Erving Goffman. Dabei wird gebrochen mit einer Sichtweise, die Goffman nur als einen "soziologischen Belletristen" kennt, der die Sozialwissenschaften mit einer Vielzahl von Begriffen bereichert hat. Vielmehr wird aufgezeigt, daß sich sein Werk durch ein eigenständiges Therieprogramm auszeichnet, das sich keinem anderen theoretischen Ansatz einverleiben läßt und Goffman in den Rang eine "Klassikers der zweiten Generation" erhebt. Die Beiträge der ersten Abteilung befassen sich mit dem Theorieprogramm von Goffman, indem das Forschungsprogramm der "interaction order" und die Grundlagen der Rahmen-Analyse beschrieben werden. In den anschließenden Beiträgen wird das Werk von Goffman im Vergleich mit soziologischen Theorien (Ethnomethodologie; phänomenologische Soziologie, Strukturalismus und Symbolischer Interaktionismus) diskutiert, mit denen es oftmals in Verbindung gebracht wird. Die Beiträge des dritten Teils befassen sich aus unterschiedlichen Perspektiven mit der Reichweite des Theorieprogramms von Goffman. Vervollständigt wird dieser Teil durch eine umfangreiche Bibliographie.

Denna studie undersöker språkbruket vid kvinnliga och manliga gestaltningar i klassiskaromaner i svensk litteratur, om detta språkbruk styrker stereotyper om kvinnor och mänsamt om författarens könstillhörighet påverkat språkbruket. Studiens material består avromanerna Doktor Glas av Hjalmar Söderberg, Mor gifter sig av Moa Martinson ochKejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf. Studiens teoretiska utgångspunkt är genusteorimed inslag av dekonstruktion, semantik, pragmatik och markerade konstruktioner.Vid datainsamlingen brukades metoden närläsning. Insamlade data bearbetades däreftermed en modifierad semantisk fältteori. Studiens resultat påvisade att språkbruket främststyrker stereotyper om både kvinnor och män samt att författarens könstillhörighet haften oansenlig påverkan på språkbruket.