Utifrån frågeställningarna "Vilka författare finns representerade i läroböckerna och hur ser representationen ut med avseende på texternas genre och originalspråk, författarnas kön och när texterna är skrivna?" och "I vilka sammanhang används skönlitteraturen i läroböckerna?" undersöks det skönlitterära texturvalet och dess sammanhang i två läroböcker i svenska för gymnasieskolans svenskämne, Svenska etc. och Svenska timmar genom en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet vad gäller det skönlitterära urvalet i de undersökta läroböckerna visar att det kvantitativt sett finns en stark manlig norm och ett ännu starkare västerländskt perspektiv samt att de flesta skönlitterära texterna hör till genren lyrik men att epiken får större utrymme per utdrag. Dramatiken är underrepresenterad som genre i båda läroböckerna och kvinnliga dramatiker saknas helt. I Svenska timmar förekommer skönlitteraturen som korta citat i den löpande texten för att illustrera eller representera en författare, stil eller epok, texterna presenteras i princip kronologiskt. I Svenska etc. presenteras kortare texter i sin helhet och längre texter av ett utdrag om några sidor, texterna presenteras tematisk och används som ingång till en rad övningar i svenskämnets alla delar. Texterna i Svenska etc. kommer i första hand från 1900-talets slut till skillnad från Svenska timmars texturval som främst är litteraturhistoriskt med tyngdpunkten i skönlitteratur från 1800-talet och 1900-talets första hälft.

The thesis of this essay is how literary texts are selected in the teaching of Swedish in upper secondary school, and how teachers reflect upon gender in these selections. To answer the thesis question three methods have been used. Firstly interviews were held with five teachers of Swedish, which have been the primary source for the essay. In addition to the interviews, I have examined two literary anthologies used as teaching aid in the teaching of Swedish and lastly I analyzed the literature and authors that the teachers explicitly express that they use in their tutoring. The secondary sources of this thesis contain research on selections of fictional texts, literary canon and students’ re-production of gender. The conclusion of the essay is that four components affect the selection of texts. The superior components to the selection are the students and the teachers, mostly by the students’ ability to identify with the text and the level of knowledge of both teachers and students. The subordinate components to the selections are the materials in form of teaching aids as well as the school via the curriculum and a literary canon. The essay also concludes that teachers do not reflect upon gender in the same way in their actual selections as they do in their rhetoric about the selections of texts.

English title: Is a literary canon necessary? A comparative study based on seven senior high school teachers´ different approaches towards the place of canon in the education of Swedish.   The purpose of this study is to describe and analyze how seven senior high school teachers relate to a literary canon in Swedish while teaching literature in senior high school, identifying similarities and differences among the teachers’ view and opinions about an outspoken formal literary canon and a silent, informal canon. The earlier research opens the door slightly to the American debate and gives insight about the complexity of the concept of canon. The study continues with exploring possible relations to postcolonial theory and didactics.     The study reveals that the majority of the concerns against canon are that too much centrally governed education may decrease the motivation and commitment of the teacher. In addition, the dominant canon passivizes a certain variety of literature, thus various points of views. On the other hand, views on the equalizing effect of canon on the level of education and its benefits in increased knowledge of the history of the literature are salient.

Forskning om lärares resonemang om och val av skönlitteratur påvisar att en rad olika faktorer spelar in då lärare bestämmer vad för skönlitteratur som ska läsas i deras klassrum. Det handlar bland annat om faktorer som skolkultur, lärarens egna erfarenheter, elevgruppen, tillgång på litteratur, kollegor och inte minst, läroplanerna. Lärarens val görs också i ljuset av en ämneskultur som vuxit fram historiskt, och där olika konstruktioner av svenskämnet framhåller olika delar av innehållet som viktigt. Detta ska också ställas mot samhällsutvecklingen där den svenska läsutvecklingen bland ungdomar behöver tas i beaktande. Syftet med den här litteraturstudien är att öka kunskapen om vad som påverkar svensklärares val av skönlitteratur i undervisningen på högstadiet och gymnasiet. Frågorna som ställdes för att besvara syftet var: Hur resonerar svensklärare kring valet av skönlitteratur i undervisningen enligt forskningen? Vilka faktorer har enligt forskningen betydelse för svensklärares val av litteratur? Metoden som användes för att besvara syftet var en systematisk litteraturstudie, där sökning i databaser och manuell sökning genomfördes för att få fram relevant forskning. Resultatet visade på en mångfacetterad bild av lärares urvalsprocesser där bland annat styrdokument, elever, kollegor, traditioner och ämneskultur påverkar lärarnas val. Slutsatserna som drogs utifrån resultatet var att urvalsprocessen är komplex och betydelsefull eftersom litteraturen kan ha många funktioner i undervisningen. Även om kriterierna för val av skönlitteratur är många tenderar en del att lysa fram extra tydligt i forskning som gjorts i vår tid. Det handlade ofta om att lärarna valde korta texter på grund av tidspress som även skulle kunna fungera som underlag för diskussioner.

Det är upp till den enskilda svenskläraren att bestämma vilken skönlitteratur som ska inkluderas i undervisningen. Det medför en tydlig frihet, men samtidigt existerar olika faktorer som styr detta texturval. Syftet med examensarbetet är att ge ett kunskapsbidrag om sex verksamma svensklärares skönlitterära texturval genom att applicera Charles Sarlands modell för lärares texturval i en modern kontext. För att uppfylla syftet bygger studien på sex lärarintervjuer. Intervjuerna har analyserats genom en tematisk analys. Resultatet är att det är sex faktorer som styr texturvalet och som överlappar med Sarlands modell: svensklärarnas strävan efter elevanpassning; svensklärarnas strävan efter att bidra till elevernas personliga utveckling; svensklärarnas uppfattningar om skolans tillgång på böcker; svensklärarnas ansvar att förmedla kultur; svensklärarnas strävan efter att inkludera ”kvalitet”; och svensklärarnas egna preferenser. Utöver dessa har följande faktor kunnat urskiljas: svensklärarnas strävan efter mångfald sett till författare. En av slutsatserna är att Sarlands modell fortfarande är aktuell när det gäller vad som styr lärares texturval. En ytterligare slutsats är att modellen dock inte är heltäckande och att även mångfald sett till författare ses som en strävansvärd faktor i dagens samhälle. Därtill är en tredje slutsats att även om samtliga sex lärare påstår att deras texturval behöver inkludera kvalitet, så definierar de kvalitet på olika sätt.

The purpose of this study is to describe and analyze how seven senior high school teachers relate to a literary canon in Swedish while teaching literature in senior high school, identifying similarities and differences among the teachers’ view and opinions about an outspoken formal literary canon and a silent, informal canon. The earlier research opens the door slightly to the American debate and gives insight about the complexity of the concept of canon. The study continues with exploring possible relations to postcolonial theory and didactics.     The study reveals that the majority of the concerns against canon are that too much centrally governed education may decrease the motivation and commitment of the teacher. In addition, the dominant canon passivizes a certain variety of literature, thus various points of views. On the other hand, views on the equalizing effect of canon on the level of education and its benefits in increased knowledge of the history of the literature are salient.

Syftet med denna litteraturstudie var att, utifrån ett lärarperspektiv, utreda vad som krävs för att elever ska internalisera lässtrategier samt vilka utmaningar lärare måste förhålla sig till i strategiundervisningen. Användandet av lässtrategier är en förutsättning för att bli en god läsare, och en utvecklad läsförmåga är en viktig egenskap i ett demokratiskt samhälle. För att samla in data till litteraturstudien gjordes sökningar i diverse databaser samt manuella sökningar. Studiernas resultat visade på sex gynnande faktorer för elevernas internalisering av lässtrategier och fem kategorier av utmaningar som lärare måste förhålla sig till för att lyckas med strategiundervisningen. De sex faktorer som visade sig påverka elevernas internalisering av lässtrategier var läraren, läsningen, samtalet, motivation, metakognition samt strategiernas personifiering. De utmaningar som lärare måste förhålla sig till var kopplade till texturval, kursplanen, planering, lärarattityd samt klassrumsarbetet tillsammans med eleverna.

Denna studie är en kvalitativ undersökning om gymnasielärares arbete med läsförståelse i kursen svenska 1. De frågeställningar som ställts i studien handlar om hur lärare arbetar med läsförståelse i sin undervisning, vilka lässtrategier de använder och vilken syn de har på läsförståelse. I studien deltar fem lärare från två olika gymnasieskolor i Sverige. Datainsamlingsmetoden utgörs av semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att intervjufrågorna främst är formulerade som öppna frågor. Resultatet visar att läsförståelse är ett komplext begrepp som inbegriper alltifrån att kunna avkoda en text till inferensförståelse. Lärarna kombinerar enskilda lässtrategier i sin undervisning och valen av dessa strategier beror på vilken läsnivå deras elevgrupper ligger på. Intervjuerna visar att högläsning och textsamtal är de främst använda lässtrategierna. Det finns även en frekvent användning av ett lässtrategiprogram som kallas för `Reciprocal teaching´, vilket består av fyra enskilda lässtrategier som ska hjälpa elever till att utveckla en god läsförståelse. Sammanfattningsvis handlar svensklärares läsförståelseuppdrag, bland annat om att stötta elever till att lära sig olika typer av lässtrategier i undervisningen. Detta för att eleverna sedan på egen hand ska tillskansa sig rätt lässtrategi, när de tar sig an en viss typ av text. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-08-25</p>

Syftet med detta arbete är att studera den mer eller mindre medvetna litteraturkanon som skapas genom lärares val av litteratur i undervisningen inom svenskämnet för årskurs 7–9 och gymnasieskolan. För att uppnå syftet genomfördes en enkätundersökning som en grund för läromedels- och antologianalys av de verk som svensklärarna nämnde i enkäten. Studien visar att svensklärarnas texturval påverkas av olika faktorer såsom läromedel, antologier, tillgänglighet, kollegor, internet samt egna erfarenheter och kunskap. Läromedelsförfattare och antologiredaktörer har en stor makt över svenskämnet och litteraturundervisningen då deras val och preferenser resulterar sedan i ett texturval som används i svenska skolorna. Dessutom tyder studien på att lärare bidrar till att skapa en informell klassrumskanon genom de skönlitterära verk som väljs ut och som inte ingår i antologier eller läromedel. / The purpose of this work is to study the, more or less conscious, canon of literature that is created through teachers' choice of literature in teaching within the Swedish subject for grades 7–9 and upper secondary school. In order to achieve the purpose, a survey was conducted as a basis for teaching aids and anthology analysis of the works mentioned by the Swedish teachers in the survey. The study shows that the Swedish teachers' text choices are influenced by various factors such as teaching aids, anthologies, accessibility, colleagues, the internet and their own experiences and knowledge. Teaching aids writers and anthology editors have a great power over the Swedish subject and literature teaching as their choices and preferences then result in a text choice used in Swedish schools. In addition, the study suggests that teachers contribute to creating an informal classroom canon through the fiction works selected and not included in anthologies or teaching aids.

Svenskämnet och specifikt litteraturundervisningen har en central roll som skolans traditionella kulturbärare. Undervisningen ska ge eleverna en möjlighet att ackumulera kulturellt kapital såväl som att utveckla deras demokratiska deltagande och stötta dem i sin personlighetsutveckling. Vägledande för en lärares arbete är styrdokumenten som med sin höga abstraktionsnivå lämnar stort utrymme för tolkning av både texturval och definitionen av demokrati och kulturarv. Denna uppsats syfte är att skapa förståelse för hur lärare väljer texter i förening med styrdokumentens formuleringar om demokratiska arbetsformer och kulturarv. Via kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare och elever redovisas subjektiva upplevelser av texturval och läroplanens formuleringar. Resultatet visar att valet av text påverkas av en syn på undervisningen såsom antingen stoffcentrerad eller elevcentrerad, där elevens inflytande, vad gäller läsning av hela verk, är mycket begränsat. Resultatet visar vidare att det kulturarv som förmedlas tämligen oreflekterat anses vara en naturlig följd av en inofficiell kanon som ofta ligger långt bort från elevernas egna kulturer, deras är i-kulturer.