Most pupils learn good reading strategies during their first years at school. Pupils who don´t do that will have difficulties understanding written data. As the pupils meet text filled with lots of data they will have difficulties understanding the written text. International studies show that the rusults of Swedish pupils are dropping. This issue got me thinking: What help is given to those pupils with difficulties so that their reading comprehension will increase? Are the teachers actively teaching reading comprehensions and in that case how and when? By observing two teahers of intermediate level, I wanted to find out how theachers help pupils with reading comprehension. The result show that the teachers adapt their teaching and support the pupils with difficulties. This help differs from teacher to teacher. It is not a certanty that teachers know how to adapt their teaching to help the pupil with comprehension difficulties.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta lärare i årskurserna F–3 beskriver att de arbetar med läsförståelse för att eleverna ska nå målen i svenska och för att förbereda eleverna för nationella proven i årskurs 3. För att studera detta användes semistrukturerade intervjuer som metod. Analysmetoden som användes var innehållsanalys. Resultatet visar att lärarna använder olika metoder för att utveckla elevers läsförståelse. Undervisningen varierar från användning av färdigt material till egenanpassad undervisning. Ingen lärare nämner vetenskaplig forskning kopplat till sin undervisning och det finns en viss omedvetenhet i förhållandet vad de arbetar med, hur de arbetar och varför de arbetar som de gör. Gemensamt är att alla lärare modellerar, arbetar med läsförståelse i flera ämnen, förbereder inför nationella proven och betonar vikten av samarbete.

Det övergripande syftet med vår studie har varit att undersöka vilka undervisningsmodeller lärare i årskurs 1 och 2 använder, för att utveckla elevers läsförståelse och hur dessa modellers strategier undervisas av lärarna. En undervisningsmodell innehåller ett antal läsförståelsestrategier som elever ska kunna tillämpa vid läsning (Skolverket, 2016a).  För att besvara våra frågeställningar valde vi att ta hjälp från tidigare forskning och litteratur, som behandlar olika modeller inom området läsförståelse. I denna kvalitativa studie har semistrukturerade intervjuer med fem lärare, som arbetar på tre olika skolor i årskurserna 1 och 2 inom samma västsvenska kommun, samlats in. Dessutom har observationer av de fem lärarnas läsförståelseundervisning fungerat som underlag för vår studie. I vår studie betonar de medverkande lärarna att det är olika från lärare till lärare hur man tar sig an en undervisningsmodell. Vilka läsförståelsestrategier som ligger i fokus beror på elevgruppens behov och förutsättningar.

Syftet med min studie är att undersöka hur lärare i åk 1–3 beskriver att de arbetar för att utveckla elevernas läsförståelse. I denna kvantitativa studie har hundra lärare som undervisar i åk 1–3 runt om i Sverige fått svara på en webbenkät. För kunna besvara mina frågeställningar har jag även tagit del av tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet. Studien innehåller därmed en genomgång av några undervisningsmodeller för läsförståelse, lärarrollens betydelse samt en sammanfattning om den senaste PIRLS-rapporten från 2016 och den nationella komptenssatsningen Läslyftet. Det framkommer i resultatet att lärarna tycks luta sig mot kända undervisningsmodeller inom läsförståelse, dels som stöd i hur undervisningen ska gå till och dels vad den ska innehålla. En undervisningsmodell innehåller ett antal läsförståelsestrategier som eleverna ska kunna använda vid läsning. Det är vanligt att läraren modellerar läsförståelsestrategier för sina elever. Samtidigt visar resultatet att det också finns andra aktiviteter i undervisningen som läraren använder sig för att stimulera läsutvecklingen t.ex. högläsning. Lärarna anser att det är viktigt att börja med läsförståelseundervisning redan i årskurs 1. Målet är att lyckas att få elever som läser med god förståelse. / The purpose of this study is to examine how teachers in the 1st –3rd grade describe how they teach to develop the students’ reading comprehension. In this quantitative study one hundred teachers working in the 1st – 3rd grade have answered a web survey. To be able to answer my initial questions in the study I have been taking part of research done and literature in the subject. The study contains a review of some teaching models for reading comprehension and the significance of the teacher, together with a review of the latest PIRLS report from 2016 and the national competence campaign “Läslyftet”. The result shows that the teachers seem to lean on known teaching models within reading comprehension, partly as a support in the teaching practice and partly as a support of the teaching content. A teaching model contains a number of reading comprehension strategies which the students shall be able to use when reading. It is common that the teacher is modelling reading comprehension strategies for the students. The result also shows that the teachers use other teaching activities to stimulate the reading development, i.e. reading aloud. The teachers think that it is important to start the reading comprehension education as early as in the 1st grade. The goal is to make the students read with good comprehension.

Syftet med denna litteraturstudie är att granska och analysera forskning kring hur lärare kan tillämpa modellerna RT, TSI, CORI och QtA i läsförståelseundervisning för att utveckla elevers läsförståelse. Studien är riktad mot elever i årskurs 2 och 3. Metodinsamling för denna kvalitativa litteraturstudie har inneburit sökningar i databaser, men även manuell sökning. Sammantaget tolv vetenskapliga forskningsartiklar har legat till grund för denna studies resultat. Resultaten visar att undervisningsmodellerna; Reciprocal Teaching, Transactional Strategy Instruction, Questioning The Author samt Concept-Oriented Reading Instruction visar på goda effekter på elevers läsförståelse. Vi har kommit fram till att modellerna har flera gemensamma inslag, men det finns även några skillnader. Forskning visar att strategiundervisning som lärs ut i ”set” har god effekt på elevers läsförståelse. Vidare styrker forskningen att förståelse av en text ökar när frågor ställs på olika nivåer till textens innehåll för att få förståelse för textens budskap. Sammanfattningsvis betonar forskning att det krävs en planerad undervisning samt ett stort engagemang från läraren, för att utveckla elevers läsförståelse. Läraren bör dessutom formulera tydliga mål i elevundervisningen samt ge ett större elevinflytande, då detta enligt forskning resulterar i engagemang och motivation hos elever.

Syftet med denna litteraturstudie var att, utifrån ett lärarperspektiv, utreda vad som krävs för att elever ska internalisera lässtrategier samt vilka utmaningar lärare måste förhålla sig till i strategiundervisningen. Användandet av lässtrategier är en förutsättning för att bli en god läsare, och en utvecklad läsförmåga är en viktig egenskap i ett demokratiskt samhälle. För att samla in data till litteraturstudien gjordes sökningar i diverse databaser samt manuella sökningar. Studiernas resultat visade på sex gynnande faktorer för elevernas internalisering av lässtrategier och fem kategorier av utmaningar som lärare måste förhålla sig till för att lyckas med strategiundervisningen. De sex faktorer som visade sig påverka elevernas internalisering av lässtrategier var läraren, läsningen, samtalet, motivation, metakognition samt strategiernas personifiering. De utmaningar som lärare måste förhålla sig till var kopplade till texturval, kursplanen, planering, lärarattityd samt klassrumsarbetet tillsammans med eleverna.

I denna systematiska litteraturstudie presenteras och analyseras tidigare forskning kring boksamtalet och det kooperativa lärandet. Syftet med studien är att undersöka dessa undervisningsmodeller utifrån tidigare forskning, för att sedan sätta dem i relation till varandra. Studiens frågeställningar är kopplade till kooperativt lärande och boksamtal som två undervisningsmodeller samt hur de kan påverka elevernas lärande. Till grund för studien ligger 17 vetenskapliga publikationer och avhandlingar. Resultatet visar att samtalet är en viktig del för att utveckla elevernas kunskaper och sociala färdigheter. Det framgår att när lärandet sker i strukturerade sociala sammanhang kan eleverna tillsammans utveckla sina tankar och idéer. Detta sker med hjälp av läraren som ger tydliga ramar för arbetet samt stöttar eleverna för att främja djupare diskussioner. Studiens resultat visar att läraren har en komplex roll i båda dessa sammanhang, där de många gånger kan känna sig osäkra i hur de på bästa sätt ska agera för att utveckla elevernas lärande. Därför menar forskningen att elevers lärande gynnas när de får “mötas i mitten”, det vill säga att genom social interaktion utveckla kunskap tillsammans.

Syftet med studien är att undersöka hur fem verksamma lärare i årskurs 1-3 använder läsförståelsestrategier i sin undervisning för att utveckla elevers läsförståelse. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar: Vilka läs-förståelsestrategier används av lärarna? I vilka undervisningskontexter används läsförståelse-strategier? Vad anser lärarna vara särskilt viktigt i arbetet med läsförståelsestrategier? Studien är av kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts. Informanterna i studien är fem behöriga lärare, verksamma i minst tre år i årskurs 1-3. Det insamlade materialet har transkriberats och analyserats noggrant. Resultatet i studien visar att lärarna använder sig av Läsfixarna som är hämtade ur materialet En läsande klass. Lärarna arbetar varierat med läsförståelsestrategier i undervisningen. De arbetar med högläsning, läsläxa, boksamtal, läsgrupper och ämnesintegrerad läsförståelse. Lärarna anser att diskussion och samtal, stöttning och vägledning, varierade arbetsformer, börja i tid, motivation och repetition är viktiga faktorer i arbetet med läsförståelsestrategier. / The aim of the study is to examine how five active teachers in grades 1-3 use reading comprehension strategies in their teaching to develop students’ reading comprehension. Based on the aim, three questions were formulated: What different reading comprehension strategies are used by the teachers? In which teaching context are reading comprehension strategies used? What do the teachers regard as important in the work on reading comprehension strategies? The study is based on a qualitative method where semi-structured interviews have been conducted. The informants in the study are five qualified teachers, active for at least three years in grades 1-3. The collected material has been transcribed and analyzed from a sociocultural perspective. The result of the study shows that teachers use ”Läsfixarna” which is a part of the material ”En läsande klass”. The teachers work in various ways with reading comprehension strategies. They use reading aloud, homework focusing on reading comprehension and reading, book discussions, reading groups and reading comprehension in various school subjects. The teachers believe that discussion and dialogue, scaffolding and guidance, varied working methods, starting in time, motivation and repetition are important factors while working with reading comprehension strategies.

Läsförståelse är viktigt för att klara sig i ett kunskapssamhälle som bygger på skriftspråklig kompetens (Bråten, 2008a). Det senaste resultatet i Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) 2016 visar att svenska elever är svagare i att tolka och värdera texter jämfört med andra länder (Skolverket, 2017b).   Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med läsförståelsestrategier i svenskundervisningen för att utveckla elevers läsförståelse i årskurs 1–3. Frågeställningarna för undersökningen är: Vilka läsförståelsestrategier används? I vilka sammanhang används läsförståelsestrategier? Hur främjas elevers läsförståelse med hjälp av läsförståelsestrategier? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod har använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in material till studien.   Resultatet visar att lärare undervisar i läsförståelse och läsförståelsestrategier på flera olika sätt såsom läsfixare från materialet En läsande klass, högläsning, läsläxa och genom samtal och frågor. Slutsatsen är att lärarna betonar modellering, stöttning och repetition som viktigt för att elever ska bli mer säkra i sin egen användning av läsförståelsestrategier och därmed utveckla sin läsförståelse. Att börja tidigt och att variera sina arbetssätt ses också som positivt hos lärarna. / Reading comprehension is important for coping with a society whose knowledge is based on written language skills (Bråten, 2008a). The latest result in Progress in the International Reading Literacy Study (PIRLS) 2016 shows that Swedish students are weaker in interpreting and evaluating texts compared to other countries. The aim of the study is to investigate how teachers work with reading comprehension strategies in Swedish teaching to develop students’ reading comprehension in grades 1-3. Questions for the survey are: What reading comprehension strategies are used? In what context are reading comprehension strategies used? How does students’ reading comprehension develop with the help of reading comprehension strategies? The study is based on a socio-cultural perspective. A qualitative method has been used and semi-structured interviews have been conducted to collect the material for the study. The result shows that teachers teach reading comprehension and reading comprehension strategies in several ways such as “läsfixare” from the material A Reading Class, reading aloud, reading homework and through conversations and questions. The conclusion is that the teachers emphasize modeling, support and rehearsal as important in order for students to become more secure in their own use of reading comprehension strategies and thereby develop their reading understanding. Starting early and varying their working methods is also seen as positive by the teachers.