The purpose of the study is to investigate how four teachers are working with literature by reading aloud and by booktalk. When it comes to reading out loud, i’m curious of how and why the teachers choose to use books for reading aloud and how these books can be connected to the discussions of literature. I also want to find out how the teachers use the discussions of literature and which various discussions of literature that are used in teaching. The study involved four teachers from different schools who worked in third grade. I went about it methodically and chose four educators that I observed and interviewed. I observed four different reading aloud moments and booktalks made by each teacher. During the observations, I assumed four different booktalks, the teaching hearing, the text interpretive booktalk, the culture and norm- oriented booktalk and the informal booktalk (Hultin 2006). I also took from the models Reciprocal Teaching (RT) and Questioning the Author (QtA) (Reichenberg och Emanuelsson 2014). In the survey, I assumed from the socio-cultural perspective that is advocated by Lev Vygotsky, and had a focus on zone of proximal development. The investigation has shown that all four teachers choose books based on what is current in their class, i.e. books that students can connect to their experience and reflect and discuss the plot. Half of the teachers are interested to venture out into the new world of literature, i.e. read aloud new fictions for the students. While the remaining two believes that classical literature are the favorites. The study has also shown that the teachers, most of the time, use the teaching hearing, the text interpretive booktalk and the cultural norms and orientation booktalk to check the students understanding of the text , reflect, discuss and analyze what they hear and to connect with their experiences with the book. The teachers use the Reading class in their teaching, which is based on the models RT and QtA, as help to get the discussion started during the discussion of literature .

No description available.

No description available.

The aim of this study is to analyse how booktalk can be used at the school´s lower grades in order to make visible and challenge the notions of gender, and which opportunities and difficulties teachers can have with that. The empirical data consist of five qualitative interview. The teachers who participated in the interview are teachers in the lower grades at two different schools. The study is based on the sociocultural perspective and the theory of gender. The result of the study is that reading and booktalk are common in teaching. It is used in teaching to make visible and challenging the notions of gender among the younger students, but in varying degrees. The study shows that it is complex for younger students to talk about deeper subjects. The difficulty arises when the questions in the booktalk not are concrete. Another difficulties is the students who are silent, those who do not want or dare to speak. Furthermore, the study shows that teachers usually have book conversations in full class, but everyone feels that those students who not dare to express themselves come out when the conversations are conducted in smaller groups. / Syftet med denna studien är att undersöka om och hur boksamtalet kan användas i skolans lägre årskurser för att synliggöra och utmana föreställningar om genus, samt vilka möjligheter och begränsningar som kan finnas för lärare i det arbetet. Den metod som användes för att genomföra undersökningen var kvalitativ intervju och grundar sig på fem lärares erfarenheter. Lärarna arbetar på två olika skolor och alla är verksamma i lågstadiet. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och genusteori. Resultatet av studien visar att högläsning och boksamtal är vanligt förekommande i undervisningen. Högläsning och boksamtal är ett redskap lärarna använder för att belysa genus men detta görs i olika omfattning. Det framkom att det är komplext för yngre elever att samtala om djupare ämnen. Svårigheten uppstår när det blir abstrakt, vilket det kan bli om frågorna i boksamtalet blir diffusa. En svårighet som alla informanter lyfter fram är de tysta eleverna, de elever som inte vill eller vågar delta i boksamtalet. Lärare har oftast har boksamtal i helklass men de upplever att de elever som inte vågar uttrycka sig kommer fram när samtalen förs i mindre grupper. Vidare resonerar lärarna olika om hur bokvalet kan göras för att belysa genus.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur pojkar med ett svagt läsintresse upplever boksamtal samt om det främjar deras läsintresse. För att få en uppfattning om hur eleverna upplevde boksamtalen så har jag genomfört kvalitativa intervjuer med eleverna. Urvalet gick till så att samtliga elever i den klass som jag själv undervisar i fick ett erbjudande om att få vara med i ett boksamtalsprojekt under hösten 2009. Det huvudsakliga kriteriet för att delta i projektet/studien var att man väldigt sparsamt eller aldrig hade läst någon form av skönlitteratur på sin fritid under de senaste åren. Sju pojkar visade sitt intresse och under hösten 2009 genomförde vi, de sju eleverna och jag, boksamtal kring fantasyboken <em>Över näktergalens golv – Sagan om klanen Otori – </em>av Lian Hearn.¹ </p><p>     Jag har utgått ifrån Chambers modell för boksamtal. Den främsta anledningen till detta är att jag anser att modellen bygger på ett enkelt och tydligt samtalskoncept såtillvida att fördjupningsstrukturen i Chambers boksamtal går från det allmänna till det mer specifika.²</p><p>    I Skolverkets Rapport 305 framgår det att lärandet i skolan än mer borde ske i ett meningsfyllt sammanhang. Vidare så lyfts det fram i samma rapport att boksamtal i mindre grupper är ett positivt exempel på en metod som gynnar det meningsfyllda lärandet.³Litteraturöversikten kretsar därför i mångt och mycket kring de olika beståndsdelar som är centrala för att boksamtal skall upplevas som ett meningsfyllt lärande. </p><p>    Resultatet och analysen visar att eleverna är positiva till boksamtal och att de upplever att läsintresset har ökat under tiden som boksamtalsprojektet pågick. Eleverna upplever också att lärarens stöd behövs i bokvalsprocessen samt att presentationen av boken är betydelsefull för att läsintresset skall gynnas. Likaså nämner eleverna att de tyckte att boksamtalen hade en öppen samtalskaraktär genom att alla tankar och idéer beaktades.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Boksamtal, skönlitteratur, läsintresse, Chambers inriktning---------------------------------</p><p>¹Hearn Lian, <em>Över näktergalens golv. Sagan klanen Otori</em>, 2009.</p><p>²Aidan Chambers, Böcker inom oss. Om boksamtal, 1993</p><p>³Skolverket, PIRLS 2006. Läsförmågan hos elever i årskurs 4 – i Sverige och i världen 2001-2006.  Rapport 305, 2007:114.</p><p> </p> / <p>The study aims to examine how the boys with a faint interest in reading experience booktalks, and if it promotes their interest in reading. To get an idea of how the students felt about booktalks, I have conducted qualitative interviews with the  students. The selection was made among the students in the class that I teach, who were all invited to participate in the project in the autumn 2009, which revolved around discussions about the content of a literary book. The main criterion for participation in the project/study was that they very sparingly or never had read any fiction in their spare time during recent years. Seven boys showed their interest and in autumn 2009 we carried out, the seven students and I, to have booktalks about the fantasy book Across the Nightingale Floor - Tales of the Otori - Lian of Hearn.¹</p><p>     I have proceeded from Chamber's model for booktalk. The main reason for this is that I think the model is based on a simple and transparent conversation concept provided that the  deeper structure of Chamber's booktalk goes from the general to the more specific.²</p><p>    The School Board Report 305 shows that learning in school should be done in a more meaningful context. Furthermore. as it is presented in the same report, the booktalk in small groups is a positive example of a method that favors a meaningful learning. Literature review therefore circuits very much around the various elements that are central to discussions around the books as to be perceived as meaningful learning.³</p><p>    The results and analysis show that students are positive about the booktalks and that they feel that their interest in reading has increased over the time that the study lasted. Students also experienced that teacher support is needed in the process during the selection of the book. In addition, the presentation of the book promotes the interest in reading. Similarly, the students mentioned that they thought that booktalks had a character of open conversation where all ideas were accepted.</p>

This thesis investigates ways in which literature, in this case the novel Letters From the Inside, can be used in teaching English and how it can support personal growth. The teaching is undertaken in the context of reader response, which basically means that readers use their previous knowledge to interact with texts. Langer’s envisionments and Chambers’ Tell me-approach serve as the theoretical framework; both are related to each other and to personal growth. The selection of books is discussed and the importance of choosing a book that is relevant for the pupils is pointed out, as well as the obvious statement that motivation rises when the chosen novel is appreciated by the reader who has affinity with the characters. Conclusions drawn are that personal growth is a wide concept, for which interaction is important, since it may increase the understanding of others. A tolerant and safe classroom environment is necessary, especially if you want pupils to discuss personal and perhaps, subjects that are sensitive to them.

Följande uppsats är en systematisk litteraturstudie vars syfte är att ge en bild av arbete med litteratursamtal i grundskolan. Studien söker svar på litteratursamtalens funktion och effekter, samt hur uppgifter kan utformas kring samtalen. Genom systematiska sökningar i relevanta databaser har fem studier om litteratursamtal undersökts. Resultatet ger exempel på olika tillvägagångssätt för samtalen gällande genomförande och val av metoder, men också hur uppgifter i samband med samtalen kan utformas. Litteratursamtal visar sig också ha effekter på elevers lärande och utveckling gällande läsförståelse, nya perspektiv och bredare synsätt.Dessutom presenteras ett antal svårigheter med denna typ av samtal. Dessa svårigheter är främst kopplade till lärarens förmåga att ställa öppna frågor under samtalet.

Att undersöka uppfattningar och ta del av lärares erfarenheter rörande högläsning, boksamtal kopplat till elevernas språkutveckling inom årskurs 1–4 ger en bild av hur verkligheten i skolorna ser ut gällande ovannämnda moment av svenskaundervisningen. Denna studies huvudsyfte är att undersöka vilka pedagogiska syften lärarna har med högläsning och boksamtal samt hur dessa moment används i undervisningen. Denna studie har även som syfte att bidra med insikter om hur lärarnas arbetsmetoder bidrar till en språkutvecklande undervisning vid högläsning och boksamtal. För att uppnå syftet formulerat för denna studie har en kvalitativ undersökning genomförts. Studiens kvalitativa metod omfattas av semistrukturerade intervjuer som bygger på ett frågeschema med trettio nyckelfrågor. I resultatet framkommer det att samtliga respondenter använder sig av högläsning och boksamtal i sin svenskaundervisning. Resultatet visar även att lärarna arbetar på varierande sätt beroende på de egna uppfattningarna om vad högläsning och boksamtal som moment fyller för syfte. I resultatet fastställds likheter och skillnader mellan lärarnas uppfattningar och arbetssätt. Variationer bland lärarna kan härledas till skillnader inom klassernas ålder och årskurs. Lärarna i studien delar uppfattningen att språkutveckling har en central roll i undervisning vilket stämmer överens med tidigare forskning.

I denna systematiska litteraturstudie presenteras och analyseras tidigare forskning kring boksamtalet och det kooperativa lärandet. Syftet med studien är att undersöka dessa undervisningsmodeller utifrån tidigare forskning, för att sedan sätta dem i relation till varandra. Studiens frågeställningar är kopplade till kooperativt lärande och boksamtal som två undervisningsmodeller samt hur de kan påverka elevernas lärande. Till grund för studien ligger 17 vetenskapliga publikationer och avhandlingar. Resultatet visar att samtalet är en viktig del för att utveckla elevernas kunskaper och sociala färdigheter. Det framgår att när lärandet sker i strukturerade sociala sammanhang kan eleverna tillsammans utveckla sina tankar och idéer. Detta sker med hjälp av läraren som ger tydliga ramar för arbetet samt stöttar eleverna för att främja djupare diskussioner. Studiens resultat visar att läraren har en komplex roll i båda dessa sammanhang, där de många gånger kan känna sig osäkra i hur de på bästa sätt ska agera för att utveckla elevernas lärande. Därför menar forskningen att elevers lärande gynnas när de får “mötas i mitten”, det vill säga att genom social interaktion utveckla kunskap tillsammans.

This study examines booktalk, that is, teacher-led group discussions about books for children in a Swedish school. The empirical data comprise 24 hours of videorecorded booktalk in grades 4–7. In total, 40 children (aged 10–14 years) were recorded during 24 sessions. The present approach diverges from previous readerresponse studies in that it draws on authentic data, and in that it examines talk at a micro level, applying an approach from discursive psychology. By focusing on authentic book discussions, the study contributes to the development of readerresponse methods. All eight books applied in the booktalk sessions involved some type of  existential issue: freedom, separation, loyalty, and mortal danger (Chapter 4). Yet, such issues were rarely discussed. An important task of the present thesis was to understand why such issues did not materialise, that is, what did not take place. In Chapter 5, a series of booktalk dilemmas were identified. The booktalk sessions were generally lively and informal. Yet, booktalk as such was often transformed into other local educational projects; e.g. time scheduling, vocabulary lessons or reading aloud exercises. Gender was invoked in all booktalk sessions (Chapter 6). In line with predictions from reader-response theory, progressive texts were, at times, discussed in gender stereotypical ways. The findings also revealed a generational pattern in that the pupils discussed fictive children in less traditional ways than adult characters. The interface between texts and life was invoked in all booktalk sessions (Chapter 7). There was, again, a generational pattern in that children entertained ideas other than those of their teachers concerning legitimate topics in a school context. Also, the discussions revealed a problem of balance between pupils’ privacy, on the one hand, and engaging discussions on texts and life, on the other.